Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neutralitetsförklaring. Se Neutralitet - Neutral punkt, fys. Se Polarisation och Termoelektricitet - Neutralrödt - Neutralt farvatten. Se Farvatten, sp. 1416 - Neutral zon - Neutrer - Neutrum - Neu-Ulm - Neuwerk - Neu-Wied
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neutralitetsförklaring. Se Neutralitet.
Neutral punkt, fys. Se Polarisation och
Termoelektricitet.
Neutralrödt, Toluylenrödt, kem., ett rödt
tjärfärgämne, tillhörande en grupp af färgämnen, som
utgöra salter af diaminofenaziner (se Fenazin).
H. E.
Neutralt farvatten. Se Farvatten, sp. 1416.
Neutral zon kallas i allmänhet ett område, som,
beläget mellan två eller flera stater, afstänges för
all eller viss där eljest möjlig makthöghetsutöfning,
särskildt krigisk, från båda dessas sida. I tekniskt
folkrättslig bemärkelse åter har uttrycket kommit
till användning i konventionen af 26 okt. 1905 mellan
Sverige och Norge ang. neutral zon, befästningars
(se Gränsfästningarna) nedläggande (se
Demantelera) m. m. (se "Sv. förf:s-saml.", 1905 n:r 81),
hvarigenom en på visst sätt bestämd del af de svenska
och af de norska gränstrakterna förklarats skola vara
fullkomligt fridlyst såväl i fredstid som i krigstid
och åtnjuta en beständig neutralitets förmåner. Zonen
(se kartan öfver denna å omstående sp. 851-852)
omfattar alla därinom belägna öar, holmar och skär,
men icke de delar af kusthafvet och dess vikar,
som ligga inom zonens gränslinjer. Den begränsas å
svenska sidan af en linje, som utgår från Nordkosters
norra udde och går i räta linjer öfver södra udden af
Norra Långö, sjön Färingens nordöstra ända, Lursjöns
nordöstra ända, Kynne älfs utlopp i Södra Bullaren,
Södra Kornsjöns sydöstra ända, södra ändan af Stora
Le, Ögnesjöns västra ända, södra ändan af Lysedtjärn,
Svalsjön, Nässjön och Bysjön, nordvästra ändan af sjön
Kymmen, Grunnsjön och Kläggen, Mangens norra ända och
Bredsjöns västra ända till den punkt, där Klarälfvens
högra strand skär 61:a breddgraden. Å norska sidan
går neutrala zonens gränslinje i räta linjer först
öfver Kirkön, tangerande Singleöns nordvästra spets,
till Ingedals kyrka och därefter öfver Rokke kyrka,
udden på norra sidan af Fredrikshaldsvattendragets
utlopp i Femsjön, utloppet i Femsjöns nordöstliga hörn
af bäcken, som rinner förbi gården Röd, östra ändan
af Klösa tjärn och af Grefslivand (norr om Hærland
kyrka), udden i Ögderensjön s. v. om Kråktorp,
sundet mellan Mjermen och Gaasefjorden, Eidsdammen,
sydvästra ändan af Dyrerud tjärn (i norra ändan af
Liermosen), Urskog kyrka, södra ändan af Holm tjärn,
Digersjöns södra hörn, norra ändan af Skasensjön,
östra ändan af Norra Flögensjön till den punkt,
där Ulvån skär 61:a breddgraden. I den neutrala
zonen få hvarken befästningar eller krigsförråd
m. m. finnas eller militärstyrkor stationeras, dock
med vissa undantag; järnväg, som skär någon del
af zonen inom ettdera riket hufvudsakligen i dess
längdriktning, må för militärtransport användas
endast till genomfart. Krigsoperationer äro inom
zonen förbjudna, dock med undantag för krig mot
gemensam fiende och för endera statens krig med en
tredje makt liksom för den andras neutralitetsåtgärder
därunder. Konventionen får ej ensidigt uppsägas, och
tvister i anledning af densamma skola, där direkta
underhandlingar stranda, slitas genom särskildt ordnad
skiljedom. Den neutralisering, som genom konventionen
skett, är icke en territoriell neutralisering i
egentlig folkrättslig
bemärkelse (jfr Neutralitet), utan bör väsentligen
betraktas som konstituerande ett ömsesidigt
s. k. statsservitut (se d. o.) med
neutralitetsverkningar för området. Häri ligger
bl. a., att konventionen icke afser reglering af
ett möjligt framtida krig mellan staterna Sverige
och Norge, utan tvärtom åsyftar att genom varaktig
begränsning af deras militära höghetsmakt öfver detta
gränsområde i sin mån förebygga ett dylikt krig. Rld.
Neutrer ("partilösa", af lat. neuter, ingendera)
har man stundom kallat några svenska författare
under 1800-talets första och andra årtionde såsom
anhängare hvarken till akademikerna eller de stridande
nyromantikerna. Tidigast synes uttrycket neutral ha
blifvit nyttjadt i en recension i "Allmänna journalen"
1817 öfver ett tal af K. P. Hagberg. Som neutrer ha
vidare betraktats Tegnér, Franzén, Wallin m. fl. Se
H. Schück i "Ur gamla papper", VI (1904).
Neutrum (lat., med underförstådt genus, intetdera
könet, d. v. s. hvarken manligt eller kvinnligt),
gramm., namn på en viss genuskategori hos de
indoeuropeiska språkens nomen och pronomen. Neutrets
uppkomst har, såsom motsats till de naturliga
könen, skett till följd af vid någon viss tid
framträdande skillnad i benämning på föremål,
som hvarken i verkligheten eller för fantasien
öfverensstämde med de naturliga könen, och
genom analogi samt tillhörande ords kongruens
vann det utbildning. I de indoeuropeiska språken
äro företrädesvis abstrakter och nomina actionis
neutrer (för såvida icke för samma ändamål tjänande
femin.). Nom. och ack. äro gemenligen identiska,
och nom.-ack. plur. är i stor utsträckning identisk
med en singularisk abstrakt-kollektiv bildning,
som äfven i denna egenskap uppträder som femin. Hos
vissa de lefvande språkens pronomina, där mask. och
fem. stundom blifvit lika (hvilken, hvem, ty. wer),
har neutrum kommit att uttrycka det "opersonliga":
hvilket, hvad, ty. was. Se vidare Genus.
K. F. J.
Neu-Ulm [nöj-olm], stad i bajerska
reg.-omr. Schwaben, vid Donau, inidtemot
Ulm. 12,395 inv. (1910). Järnvägsknut,
realskola, kemisk metallbearbetning. Orten
anlades 1821, befästes 1842 och blef stad 1869.
(J. F. N.)
Neuwerk [nöj-], kommun i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen). 12,345
inv. (1910). Stor textilindustri.
J. F. N.
Neu-Wied [nöjvld], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Koblenz (Rhenprovinsen), hufvudstad i det
mediatiserade grefsk. Wied, vid högra stranden
af Rhen, 13 km. nedanför Koblenz. 19,104
inv. (1910). N. har en evangelisk, en
katolsk, en mennonit- och en herrnhutisk
kyrka. Förnämsta byggnaden i den regelbundna,
välbyggda staden är furstarnas af Wied vackra
slott, med en samling romerska fornlämningar,
funna företrädesvis i stadens omgifningar. Bland
undervisningsanstalterna märkas gymnasium i förening
med realprogymnasium, skollärarseminarium, högre
flickskola med lärarinneseminarium samt flera
engelska, franska och tyska pensioner. Industrien
omfattar ett bleckvalsverk, ett Krupps masugnsverk
(Hermannshütte), tobaks- och tvålfabriker
m. m. Flodfart. - Staden anlades på 1660-talet och
tillväxte hastigt på grund af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
