- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
857-858

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nevada - Nevada [niva'da], eg. Wixon, Emma - Nevada city - Nevado de Huascan [-då- -wa'skan]. Se Huascan - New Albany - New Albion - Nevalinnan kaupunki. Se Nyen - Newall [njo'el], Hugh Frank - New Almaden [njo älmede'n]. Se Kalifornien, sp. 623 - New Amsterdam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många brott och förkastningar ha yngre vulkaniska
bergarter (basaltlava, rhyolit, andesit) fått
vidsträckt utbredning, särskildt i de s. k. Lava
fields
på gränsen mot Kalifornien (37°-38°
n. br.). - Klimatet är mycket torrt, med stora
temperaturolikheter mellan sommar och vinter. Carson
city har 9,8° i medelårstemperatur, 20° i juli och
0° i jan., samt en nederbörd af 299 mm. Därför
är växtvärlden en öken- och stäppvegetation;
den enda verkliga skogstrakten är det lilla
området i Sierra Nevada, som staten eger omkring
Tahoesjön. Skogsplantering tyckes dock företagas,
ty enligt officiella uppgifter upptogo statsskogarna
vid midten af 1911 22,600 kvkm. Jordbruket intar i
följd häraf ännu en underordnad ställning, men i den
mån bevattningsanläggningarna fortskrida, omfattas
det med allt större intresse. Hvete och korn äro de
viktigaste sädesslagen och lämna, där bevattning
kan åstadkommas, bättre och större skörd per har
än i flertalet andra stater; kornet från N. betalas
högre än annat. Bristen på kommunikationer och större
konsumtionscentra försvåra dock afsättningen. Antalet
farmer var 1910 2,689 med en areal af 10,859 kvkm. och
ett värde af 60,4 mill. doll. (35,27 mill. på marken,
19,2 mill. på kreaturen; mot 1900 resp. 28,67 mill.,
13 mill. och 12 mill.). Bättre lämpar sig landet
för boskapsskötsel. Ull är en af dess viktigare
exportvaror. Men N:s förnämsta rikedom äro de stora
tillgångarna på värdefulla mineral, i synnerhet
silfver och guld. Ensamt Comstock-malmgången i
Washoe range lämnade 1859-1902 204,7 mill. doll. i
silfver och 148,i mill. i guld. Vissa grufvor ha
raskt blifvit tömda, andra nya ha upptäckts. 1911
beräknades guldgrufvornas afkastning till 27,228
kg. (18,i mill. doll.) och silfvergrufvornas till
410,220 kg. (7,12 mill. doll.), hvilka siffror
beteckna en stor tillbakagång. Af kopparmalm
bröts 29,700 ton (värde 8,2 mill. doll.). 1910 steg
bergsbrukets hela afkastning till 34,62 mill. doll.,
och för 1911 beräknades den till 34,15 mill. doll. -
Industrien är obetydlig. 1909 funnos 177 verk, med ett
tillverkningsvärde af nära 12 mill. doll. (hvaraf
materialvärde 8,36 mill. doll.). Viktigast voro
kvarnindustrien, mejerierna och vagnmakeriet. -
Järnvägarnas längd var 1910 3,664 km.; genom
norra N. går Södra Pacific-järnvägen, från
hvilken bibanor gå till de viktigare bergsbruks-
och boskapstrakterna. - N. har den minsta och äfven
den glesaste folkmängden bland alla staterna. Det är
äfven den enda stat, som haft att uppvisa en betydande
tillbakagång i folkmängd under en följd af år (till
följd af grufdriftens minskade afkastning), ehuru den
numera åter efterträdes af stegring. 1880 hade den
62,266 inv., men 1900 endast 42,335 pers. Det sista
årtiondet har medfört ett raskt uppsving, som på 10
år nära fördubblat folksiffran, som 1910 utgjorde
81,875 pers., hvilket dock ej är ens 0,3 inv. på l
kvkm. Af dessa voro 10,093 födda utom unionen, hvaraf
708 i Sverige. Antalet indianer var 1910 5,240 (mest
af stammarna pah-ute, pi-ute och shoshoner), kineser
900 och negrer 513. - Det kyrkosamfund, som hade det
största medlemsantalet, var den romersk-katolska
kyrkan, därefter den episkopala, metodister,
mormoner och presbyterianer. - Skolundervisningen
är obligatorisk för barn af 8-16 år. Utom folkskolor
funnos 1911 14 offentliga "high schools"
med 54 lärare och 765 stud. samt ett statsuniversitet
(grundlagdt 1874, nu i Reno) med 42 lärare
och 317 stud. - Författningen är af år 1864
med senare amendments. Guvernören (governor),
domarna och de högre ämbetsmännen väljas af folket
för 4 år. Representationen (senate och house of
representatives
), som samlas hvartannat år, får
utgöra högst 75 medlemmar, hvaraf senatorerna ej
få vara färre än 1/3 och ej flera än hälften af
representanterna (f. n. resp. 22 och 53); de förre
väljas för 4, de senare för 2 år. Valberättigade
och valbara till båda husen äro alla män, som
bott i staten i 6 månader och i grefskapet eller
valdistriktet i 30 dagar före valet. Referendum
infördes 1904. Staten är delad i 16 counties. Den
representeras i kongressen genom 2 senatorer och l
led. af representanternas hus. Hufvudstad är Carson
city
(se d. o.). - N. afträddes 1848 af Mexico till
unionen; s. å. slogo sig mormonerna ned i N. Vid
upptäckten af silfverrikedomen (1858-59) var N. en
del af Utah, men nämnda upptäckt föranledde en stor
rusning af grufarbetare af alla nationaliteter,
hvilket hade till följd, att flera städer anlades
inom ett par år. 2 mars 1861 blef N. territorium och
31 okt. 1864 stat i unionen. J. F. N.

Nevada [nivä’dä], eg. Wixon, Emma, amerikansk
sångerska, f. 1862 i Kalifornien, elev af fru
Marchesi, debuterade i London 1880 och har sedan under
vidsträckta konstresor (Sverige 1894) väckt uppseende
genom en röst med fågelartad höjd och koloratur.
A. L.*

Nevada city [nivä’dä si’ti], namn på flera
orter i Nord-Amerikas förenta stater. 1. Stad i
Missouri. 7,176 inv. (1910). Järnvägsknut. Zink-,
bly- och stenkolsgrufvor. - 2. Township i Kalifornien,
n. ö. om S. Francisco. 3,250 inv. (1900). Medelpunkt
i ett gulddistrikt. l o. 2. J. F. N.

Nevado de Huascan [-då- -wa’skan]. Se Huascan.

Nevados de Cachi [-dås- -ka’tji]. Se Cachi.

New Albany [njö Jhbeni], stad i nordamerikanska
staten Indiana, vid Ohio, snedt emot Louisville,
med hvilket det är förenadt medelst tre
broar. 25,275 inv. 1910). Viktig järnvägsknut och
ångbåtsstation. Tillverkning af läder, järn, gjutna
arbeten och maskiner, möbler, bomullstyger, sprit
m. m. Det har ett stadsbibliotek och många skolor.
J. F. N.

New Albion [njö ä’lbign] kallade F. Drake den del af
kaliforniska kusten upp till 43° n. br., som han under
sin världsomsegling tog i besittning för Englands
räkning. Namnet har sedermera fallit i glömska.
J. F. N.

Nevalinnan kaupunki. Se Nyen.

Newall [njö’ol], Hugh Frank, engelsk astrofysiker,
f. 1857, blef 1885 assistent vid fysiska laboratoriet
i Cambridge, 1889 astrofysiker vid observatoriet och
1909 professor vid universitetet. Med tillhjälp af en
refraktor af 63 cm. brännvidd har N. gjort viktiga
rön, som han nedlagt i en del afhandlingar. 1907-09
var han president i Royal astronomical society.

New Almaden [njö älm8de’n]. Se Kalifornien, sp. 623.

New Amsterdam [njö ä’mstodäm]. 1. Stad i Brittiska
Guyana, vid östra stranden af Berbice-floden, ej
långt från dess mynning. Omkr. 7,500

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free