- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
859-860

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New Amsterdam - Nevanlinna. Se Neovius 3 och 7 - Nevar - Nevari - Ne varietur - Newark - Newark [njo'ek], lord. Se Leslie 2 - Newaygo - New Bedford [njo be'dfed]. Se Bedford 3 - Newbern - Newberyit - Newbold and Dunston - Newbridge - New Brighton - New Britain - New Brunswick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inv. Det var förr hela koloniens hufvudstad, nu
i grefsk. Berbice. - 2. Namn på staden New York,
medan den tillhörde holländarna.

Nevanlinna. Se Neovius 3 och 7.

Nevar, folkstam, som tillhör de s. k. Himalayafolken,
urinvånare i Kathmandudalen i Nepal; stammens
medlemmar äro tappra och företagsamma och utvandra
ofta som handelsmän till Indien. Jfr
Himalayafolk. Litt. bl. a.: Conrady, i "Zeitschrift der
morgenländischen gesellschaft" 1891 och 1893.

Nevari, namn på ett språk, formellt ur nepali (se
d. o.).

Ne varietur (lat., "får ej ändras"), uttryck i den
äldre bokhandeln, angifvande, att en upplaga af en
bok är definitiv.

Newark [njö’ok]. 1. N.-upon-Trent [-9pan
tre’nt], stad i engelska grefsk. Nottingham,
nära floden Trent och vid Great Northern- samt
Nottingham-Lincoln-järnvägen. 16,408
inv. (1911). Kyrkan S:t Mary Magdalene (hufvudsakligen
från 1300-talet) är en af de största och vackraste
kyrkorna i England. En annan märklig byggnad är
det gamla slottet (nu en ruin), som uppges vara
grundlagdt af västsachsernas konung Egbert samt
delvis ombyggdes och utvidgades på 1100-talet. Liflig
handel med stenkol, spannmål och nötkreatur. Stora
ölbryggerier och mälterier, järn- och mässingsgjuterier
samt maskinverkstäder. - 2. Största staden i
nordamerikanska staten New Jersey, vid Passaicfloden,
6 km. från Newark-viken och 14 km. v. om New York,
med hvilken stad N. är förenadt medelst flera
järnvägslinjer. 347,469 inv. (1910). N. är en af
unionens största fabriks- och handelsstäder och har
blifvit kalladt "Amerikas Birmingham". 1905 steg hela
produktionsvärdet till 150 mill. doll. Viktigaste
industrigrenarna äro tillverkning af juvelerararbeten,
läder, skor och andra läderarbeten, celluloid, hattar,
öl, vagnar, bomulls- och yllevaror, symaskiner,
cigarrer och tobak. Äfven sjö- och kustfarten är
betydande. Bland läroverk märkas N. academy och
flera katolska läroanstalter. Ett allmänt bibliotek
(öppnadt 1889) har 186,000 bd (1911); dessutom finnas
flera specialbibliotek. N. anlades af puritaner från
Connecticut 1666, blef 1836 stad och hade då endast
19,732 inv. - 3. Stad i nordamerikanska staten Ohio,
vid Ohio-Eriekanalen. 25,404 inv. (1910). Järnvägsknut
i en fruktbar trakt; i närheten stenkolsgrufvor;
tillverkning af glas, maskiner, gjutgods och
möbler. - 4. Stad i nordamerikanska staten New York,
vid Eriekanalen. 4,578 inv. (1900). Fabriker. -
5. Stad i nordamerikanska staten Delaware. 1,213
inv. (19UO). Säte för statsuniversitetet
(Delaware college), an-lagdt 1833.
1-5. (J. F. N.)

Newark [njö’ek], lord. Se Leslie 2.

Newaygo [niωei’gåu], stad i nordamerikanska staten
Michigan, vid floden Muskegon. 19,220 inv. (1910).

New Bedford [n jo be’dfed]. Se Bedford 3.

Newbern l. New Berne [njō’bən l. njō bə’n],
stad i nordamerikanska staten Nord-Carolina, vid
floden Neuse. 9,840 inv. (1906). Trävaruindustri,
tillverkning af tjära, bomullsfröolja och gödselmedel
m. m. Staden anlades af schweizare 1710 och var
Nord-Carolinas hufvudstad till 1793. (J. F. N.)

Newberyit [njö-], miner., ett till rombiska
systemet hörande surt magnesiumfosfat
(H Mg PO4 + 3 H2O) från Ballarat.
A. Hng.

Newbold and Dunston [njöbåUld ond da’nsten],
township i engelska grefsk. Derby, 3 km. n. v. om
Chesterfield, 1911 förenadt med en del af
Whittington till Whittington and Newbold. 6,869
inv. (1911). Stenkolsgrufvor, järnverk, tillverkning
af lerkärl. J. F. N.

Newbridge [njö’bndj], ort i grefsk. Kildare
(Irland), vid Liffey, nära det stående lägret vid
Curragh (se d. o.). Kaserner. 2,903 inv. (1901).
J. F. N.

New Brighton [njö bråYten]. 1. Förr stad i
nordamerikanska staten New York, på nordöstra
kusten af Staten island, sedan 1898 inkorporerad i
New York. 23,659 inv. (1905). I N. finnas ett hem
för gamla sjömän (omkr. 1,000) och ett för sjömäns
barn. - 2. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania,
vid Beaver river, nära dess förening med Ohio, 45
km. n. v. om Pittsburg. 6,820 inv. (1900). I trakten
stenkol. Många fabriker få sin kraft från Beaver. -
3. Besökt badort i engelska grefsk. Chester, vid
Merseys mynning, hörande till kommunen Liscard.
l-3. J. F. N.

New Britain [njö bri’tn], stad i
nordamerikanska staten Connecticut, 16
km. s. v. om Hartford, vid järnvägen till New
York. 43,916 inv. (1910). Säte för en statens
normalskola. Stor tillverkning af järnmanufaktur.
J. F. N.

New Brunswick [njō bra’nṡωik]. 1. (Nya Braunschweig;
förk. N. B.) Provins i Dominion of Canada, mellan
45° 2’ och 48° 3’ n. br. samt mellan 63° 46’ och
69° 3’ v. lgd, begränsas i n. af prov. Quebec
och Chaleursviken, i v. af staten Maine, i
s. af Fundy bay och i ö. af S:t Lawrencegolfen
och Nova Scotia (se kartan till Nord-Amerikas
förenta stater
). 72,500 kvkm. – Kusterna äro
inskurna af en mängd vikar. Fundy bay är en arm
af oceanen och skiljer N. från halfön Nova Scotia;
den bildar i sin södra del Passamaquoddyviken och
S:t John Harbour samt i n. v. Chignecto bay. –
Från S:t Lawrencegolfen går Chaleursviken 155
km. in i fastlandet samt bildar gränsen mot Quebec;
sydligare ligger Miramichiviken. Den sydligaste
armen af S:t Lawrencegolfen, som skiljer N. från
Prince Edward island, heter Northumberlandsundet. –
Endast vid östra kusten är landet jämnt, i det
inre öfverallt kuperadt med höjder, som kulminera
i n. v. i Bald mountain (753 m.). Bergen äro en
fortsättning af Appalacherna; berggrunden utgöres
mestadels af kambriska, siluriska och framför allt
devoniska samt stenkols-lager. I n. v. framträder
äfven urberget. Glaciala aflagringar täcka dock
merendels de äldre bildningarna, och kulturjorden
utgöres af glaciala eller alluviala sediment
på dalbottnarna. Torfmossar förekomma allmänt, i
synnerhet vid östra kusten. De viktigaste floderna
äro S:t John, S:t Croix, Petitcodiac, Miramichi och
Restigouche på gränsen till Quebec. Bland sjöarna
märkes Grand lake, som afvattnas genom S:t John. –
Klimatet utmärkes genom skarpa extremer (Chatham
vid kusten har 3,7° i årsmedium, -12,3 i jan. och
+18,3° i juli. Fredericton, i det inre landet, har i
årsmedium 4,6° med ett maximum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free