Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New Brunswick - Newburgh - Newburn - Newbury - Newbury [njo'beri], l. Newburgh [njo'beg], William af - Newburyport - Newcastle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af +36 och ett minimum af -31°). Årsnederbörden
är i medeltal (1875–1905) 828 mm. Växtligheten och
djurvärlden ha samma karaktär som i det öfriga
nordappalachiska området (se Amerika, sp. 805
och 807). Skogarna ha nordisk prägel och bestå af
barrträd och nordiska löfträd; de täcka eo stor
del af landet (30,375 kvkm.). Af nyttiga mineral
finnas, utom granit, stenkol vid Grand lake samt
koppar- och järnmalm, brunkol och antimon. Den
viktigaste näringen är trävaruhandteringen, som
sätter sin prägel på hela provinsen och förklarar
det vildare och mindre kultiverade lefnadssätt,
som utmärker N:s skogsarbetare i jämförelse med
Ontarios jordbrukare. I skogarna drifves en lönande
jakt, men för att hindra, att de stora jaktdjuren
utrotas, har styrelsen afsatt ett stort område vid
Miramichis källor till nationalpark. – Jordbruket
har stått tillbaka för trävaruhandteringen, och än
i dag föredraga personer, som vilja egna sig däråt,
att slå sig ned i Canadas eller unionens västra
delar. Den odlade jordens areal snarare minskas än
ökas och utgjorde 359,000 har 1901. Viktigare än
sädesodling är kreatursskötsel; uppfödande af får
och nötkreatur samt beredning af ost och smör inta en
framstående plats i näringslifvet. Fisket är ock af
stor betydelse; dess afkastning värderades 1910 till
nära 4,7 mill. doll. Industrien är däremot obetydlig,
om man frånser sågverk och trämassefabriker. Dess
produktionsvärde skattades 1911 till 35,4
mill. doll. Landets viktigaste exportartiklar äro
trävaror och trämassa, fisk och trän. Den mest
betydande sjöstaden är S:t John; därefter följa
Chatham, Moncton, S:t Stephen och Newcastle. De
viktigaste kommunikationslederna äro fortfarande
floderna. Genom provinsen gå Canadian Pacific- och
Grand trunk pacific-järnvägarna. Befolkningen steg
1911 till 351,889 pers. (5 inv. på 1 kvkm.) och har
sedan 1901 ökats med endast 20,769. Invandringen är
liten, medan en jämn utvandring eger rum till Förenta
staterna eller det öfriga Canada. Hufvudmassan
af folket är engelsk, eljest mest irländare och
fransmän. 125,698 voro katoliker 1901, med biskopar
i S:t John och Chatham. Af indianbefolkningen, som
tillhörde algonkinernas afdelning och stammarna
micmac och malicites, finnas omkr. 1,700 kvar. I
hufvudstaden, Fredericton, finnas en normalskola
och ett litet provinsuniversitet, i Sackville mount
Allison college (metodistiskt) och i Memramcook ett
katolskt college. I alla dessa skolor undervisas
i juridik, teologi och humaniora, men icke i
matematisk-naturvetenskapliga ämnen. – I spetsen
för förvaltningen står en af Canadas generalguvernör
utnämnd lieutenant-governor och ett verkställande
råd (executive council) af 7 medlemmar, som bilda
provinsens ministär. Representationen består sedan
1892 af en enda kammare (legislative assembly)
af 48 medlemmar. Till Canadas förbundsparlament
sänder N. 10 senatorer och 13 ledamöter i House of
commons. – Provinsen är delad i 15 distrikt. – N.,
som 1604 erhöll sina första kolonister, tillhörde
franska Akadien till 1713, blef då engelsk besittning
och förenades 1763 med Canada, i hvilket det bildade
en provins tills. med Nova Scotia. Från 1784 var det
en särskild provins, tills det 1867 blef en del af
Dominion of
Canada. – 2. Stad i nordamerikanska staten New Jersey,
vid Raritan river. 23,388 inv. (1910). Säte för
ett reformert teol. seminarium (1784; den äldsta
teol. skolan i unionen), och för Rutgers college
(1766), som omfattar dels en klassisk skola,
dels en skola för landtbruk och teknologi. Utom
dessa båda institutioners bibliotek finnes
i staden ett Carnegiebibliotek. Kautschuk-,
läder- och maskinindustri. – N. blef stad 1730.
1–2. J. F. N.
Newburgh 1. Newburg [njö’bög]. 1. Stad i
nordamerikanska staten New York, på högra stranden
af Hudson, omkr. 100 km. n. om New York. 27,805
inv. (1910). Stor flodhandel med New York och Albany,
klädes-, maskin- och verktygstillverkning. Katolskt
prästseminarium och bibliotek. Hasbrouck
house, ett gammalt stenhus, som var Washingtons
hufvudkvarter 1782-83, tillhör staten sedan 1849;
dess historiska reliker förvaras i en af staten
uppförd byggnad i Washington park i N., där ock ett
monument, Tower of Victory, med Washingtons staty
uppförts. Det var äfven här, som den amerikanska
armén upplöstes efter krigets slut (1783). Staden
är uppkallad efter N. 2., hvarifrån många af
dess nybyggare kommit. - 2. Köping i Fifeshire,
Skottland, vid Firth of Tay. 1,904 inv. (1901). ,
1-2. J. F. N.
Newburn [njö’bön], stadsliknande samhälle i engelska
grefsk. Northumberland vid Tyne, 9 km. v. om
Newcastle. 17,155 inv. (1911). Stenkolsgrufvor,
stora järn- och stålverk. J. F. N.
Newbury [njö^beri], stad i engelska grefsk. Berks, vid
floden Kennet, Kennet-Avonkanalen och Great Western
railway. 12,107 inv. (1911). Handel med spannmål och
andra landtmannaprodukter. Latinskola och museum. Vid
N. stodo två drabbningar under inbördeskriget på
1600-talet. den ena 20 sept. 1643, i hvilken lord
Falkland (se Cary 2) stupade, den andra 27 okt. 1644.
(J. F. N.)
Newbury [njö’bori] 1. Newburgh [njö’bäg], William af,
mera känd under namnet Guillelmus Parvus (Vilhelm den
lille), engelsk historieskrifvare» f 1136, d. 1198,
var munk i ett kloster i staden N. i Yorkshire. Af
vikt är hans Historia rerum anglicarum (utg. af Hearne
1709), omfattande tiden 1066-1198.
Newburyport [njö’boripåt], stad i
nordamerikanska staten Massachusetts,
vid Merrimacs mynning, 61 km. n. ö. om
Boston. 14,949 inv. (1910). Bomullsindustri och
skofabriker, skeppsbyggen. Högskola för flickor
(1843; enligt uppgift den äldsta i unionen).
(J. F. N.)
Newcastle [njo’käsl]. 1. Fullständigt N. upon Tyne
[-əpən tai’n], stad och grefskap (county borough)
i nordöstra England (före 1888 hörande till
grefsk. Northumberland) på norra stranden af floden
Tyne, 13 km. ofvanför dess utlopp i Nordsjön. Areal
34,2 kvkm. 266,603 inv. (1911). Tynes båda stränder
ända ned till mynningen äro garnerade med dockor,
fabrikssamhällen och mindre städer i oafbruten
rad. Den viktigaste är Gateshead (se d. o.), som
ligger midtemot N. och är förenadt därmed genom 4
broar, två höga (high-level bridges), en hydraulisk
svängbro och en hissbro. Den äldre af de förstnämnda
byggdes af Rob. Stephenson, öppnades 1849 och är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
