Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 865-866 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Newcastle - Newcastle [njo'käsl], hertig av - Newcomb [njö'kem], Simon - Newcomen [njokå'men], Thomas - Nevdarmænd (isl., nämndemän). Se Lagting, sp. 890 - Névé (af lat. nivitatus, afkyld med snö), geol. se Firn - Néve [näv], Félix Jean Baptiste Joseph

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jarrow, Lindisfarne m. fl. och kallades därför
Monkceastre l. Monkchester. Vilhelm Eröfrarens son
Robert slopade den gamla borgen och anlade en ny,
af hvilken, såsom ofvan nämnts, lämningar kvarstå. –
2. N. under Lyme [-a’ndə lai’m], stad i engelska
grefsk. Stafford, 3 km. v. om Stoke-upon-Trent. 20,201
inv. (1911). Latinskola (inrättad 1602 och nu
omfattande en mellanskola och en högre skola för
gossar samt en skola för flickor). Tillverkning af
bomullstyg, papper m. m. I närheten kolgrufvor. –
3. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania,
vid föreningen af Shenango och Neshannock n. om
Pittsburg. 36,280 inv. (1910). Järnvägsknut;
stenkolsgrufvor och gaskällor. Staden har flera
stora järn- och stålverk, plåtslagerier m. m. och
var 1905 den femte i ordningen af statens städer
med hänsyn till industriens tillverkningsvärde
(29,4 mill. doll.). – 4. Stad i nordamerikanska
staten Delaware, vid Delawares utflöde i
Delawareviken. 3,380 inv. (1900). God hamn; järn-,
ylle- och bomullsindustri. Grefskapets gamla tingshus
anses vara byggdt af svenskarna, hvilkas koloni Nya
Sverige omfattade dessa trakter. – 5. Hamnstad i
Nya Syd-Wales, Australien, vid mynningen af floden
Hunter. 55,380 inv. (1911, med förstäder). Staden
har en anglikansk biskop, konstskola (med stort
bibliotek), bergsskola, teknologiskt museum
m. fl. läroanstalter. N., som är den näst största
staden i staten, har stora dockor och varf samt
exporterar stenkol (den förnämsta kolhamnen på södra
halfklotet), ull, fruset kött, hästar, talg, silfver,
koppar m. m. Exporten hade 1910 ett värde af nära 4,9
mill. pd st., hvaraf 4,2 mill. för stenkol; importen
värderades till 828,470 pd st. Antalet anlända fartyg
var 1,620 om nära 3 mill. ton.
1–5. J. F. N.

Newcastle [njö’käsl], hertig af, engelsk
adelstitel. William Cavendish (se om honom och hans
maka, den som författarinna kända Margaret, hertiginna
af N., artikeln Cavendish 1) fick 1665 titeln hertig
af N.-upon-Tyne. Hans sondotter var gift med John
Holles, earl af Clare (f. 1662, d. 1711), som 1694
erhöll titeln. Då han aflidit utan manlig afkomma,
gafs titeln 1715 åt hans systerson och arfvinge Thomas
Pelham (se d. o.), som 1756 äfven erhöll titeln hertig
af N.-under-Lyme. Vid Pelhams död 1768 upphörde den
förra hertigtiteln, men den senare öfvergick till
hans systerson Henry Fiennes Clinton (se d. o.),
förut earl af Lincoln. Om öfriga hertigar af N. inom
släkten Clinton se d. o. 3 och 4. Innehafvare af
titeln och därmed förenade stora jordegendomar
och grufpossessioner är Henry Pelham Archibald
Douglas Pelham-Clinton, f. 1864, 7:e hertig af N.
V. S-g.

Newcomb [njc/ksm], Simon, amerikansk astronom,
f. 1835 i Nova Scotia, d. 11 juli 1909, 1861
professor i matematik vid Förenta staternas marin och
föreståndare för Naval observatory i Washington samt
1877-96 superintendent of the "American ephemeris
and nautical almanac", har författat en mängd för
astronomien betydelsefulla verk, som utmärkas lika
mycket genom det genialiska innehållet som genom
omfånget och gedigenheten af det på dem nedlagda
arbetet. Af dessa må i första rummet nämnas hans båda
i "Smithsonian
contributions" intagna arbeten om planeterna Neptunus
(1865) och Uranus (1873), för hvilka han 1874
erhöll Royal societys i London guldmedalj och
s. å. kallades till korresponderande led. af Franska
institutet.

Märklig är äfven en af hans första
afhandlingar, On the secular variations and mutual
relations of the orbits of the asteroids (1860),
i hvilken han från störingsteoriens ståndpunkt
uppvisat ohållbarheten af Olbers’ hypotes,
att de många småplaneter, som finnas emellan
Mars och Juppiter, skulle vara lämningar efter en
söndersprungen större världskropp. Vidare märkas hans
undersökningar af solparallaxen i Investigation
of the distance of the sun etc. (1865) samt
Theorie des perturbations de la lune etc. (1871; i
Liouvilles "Journal"). Härtill anknyta sig omfattande
undersökningar inom månteorien samt hans korrektioner
till Hansens tabeller för denna himlakropps rörelse,
om månens sekularändring o. s. v. På senare tider
var N. sysselsatt med utarbetandet af teorierna
för de äldre planeterna. Sålunda genomförde han
beräkningen af nya teorier för Merkurius, Venus,
Jorden, Mars samt enligt Hansens metod för Uranus
och Neptunus, jämte fullständiga tabeller för
planeternas beräkning, hvarjämte hans biträde
G. W. Hill beräknade teorierna för Juppiter och
Saturnus - i allt således en fullständig revision af
teorierna för vårt solsystems hufvudkroppar. Detta
omfattande verk jämte undersökningar beträffande
teorierna för Jordens måne, Saturnussatelliten
Hyperion samt omfattande praktiska undersökningar
öfver astronomiens fundamentala konstanter, öfver
Merkur- och Venuspassagerna samt öfver fixstjärnornas
fundamentalsystem finnas jämte ett flertal tillhörande
och äfven i andra frågor utförda undersökningar
offentliggjorda i den af N. utgifna serien:
Astronomical papers of the american ephemeris. - Utom
dessa rent vetenskapliga arbeten har han skrifvit
en förträfflig Popular astronomy (London, 1878),
The stars, a study of the universe (London, 1902)
m. fl. populära studier af framstående värde. N. var
led. af Svenska vet. akad. (1875), af Vet. soc. i
Uppsala (1877) och Fysiogr. sällsk. i Lund (1881).
K-B.

Newcomen [njokå^en], Thomas, engelsk ingenjör, f. 1663
i Dartmouth, d. 1729, antagligen i London, järnkrämare
i sin födelsestad, är bekant genom konstruktionen
af en apparat för ångans användande som drifkraft
(se därom Ångmaskin).

Nevdarmænd (isl., nämndemän). Se Lagting,
sp. 890.

Névé (af lat. nivatus, afkyld med snö), geol. Se
Firn.

Néve [nav], Felix Jean Baptiste Joseph, belgisk
orientalist, f. 1816, d. 1893, professor vid
universitetet i Louvain och flitig

19 b. 28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>