- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
867-868

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Néve [näv], Félix Jean Baptiste Joseph - Nevel - New England - Never mind - Nevers - Nevers - Neveu [nevö]. Se Nevö - New forest - Newfoundland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

författare, utgaf bl. a. Études sur les hymnes du Rigvéda
(1842), Introduction à l’histoire générale des
littératures orientales
(1845), Revue des sources
nouvelles pour l’étude de l’antiquité chrétienne en
Orient
(1852), Le Bouddhisme, son fondateur (1854),
Les Pouranas (1855), Calidasa (1864) och Les époques
littéraires de l’Inde
(1883).

Nevel, kretsstad i ryska guv. Vitebsk, vid sjön
N. 9,988 inv. (1897), mest judar.

New England [njō i’ŋglənd], Nya England, förk. N. E.,
gemensam benämning på de 6 nordöstra staterna
i nordamerikanska unionen (se kartan till
art. Nord-Amerikas förenta stater): Maine, New
Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode Island
och Connecticut, tillsammans 172,032 kvkm. med
6,552,681 inv. (1910), hvaraf mer än hälften i
Massachusetts. Det viktigaste folkelementet äro
ättlingarna af de gamle puritanerna, som först
koloniserade dessa trakter. Under senare tider ha
irländare och andra utlänningar i mängd invandrat
(1910 funnos 1,813,999 hvita af främmande börd,
hvaraf omkr. 360,000 pers. födda i Irland). I
ekonomiskt afseende är N. af stor vikt dels genom
skogsskötsel (37,4 mill. doll. 1900) och fiske,
dels, och i främsta rummet, genom industri, som i
de många vattenfallen har en billig drifkraft. 1905
steg värdet af dess textilprodukter till 522,8
mill. doll. (öfver 45 proc. af hela landets), af
dess skotillverkning till 181 mill. doll. (öfver
55 proc. af hela landets), af pappers- och
pappersmassetillverkningen till 49,8 mill. (öfver en
fjärdedel af hela landets). Tillverkningsvärdet af
alla fabriksvaror uppgafs 1909 till 2,67 milliarder
doll. (nära 13 proc. af Förenta staternas hela
produktionssumma). Området gafs 1606 i förläning
åt Plymouthkompaniet. Inflyttningen hit i större
omfattning började 1620, då det första puritanska
nybygget i Massachusetts grundlades. Det är N:s folk,
som egentligen kallas yankees. De utmärka sig för
torrt, kantigt väsen, sluten, misstrogen karaktär
samt på penningförvärf hufvudsakligen riktad sträfvan.
J. F. N.

Never mind [ne’və mai’nd], eng., bekymra er ej därom!;
det har ingenting att betyda.

Nevers [nävar], hufvudstad i franska dep. Nièvre och
fordom i prov. Nivernais, vid Nièvres förening
med Loire och vid järnvägen emellan Paris
och Lyon. 23,679 inv. (1901; som kommun 27,673
inv.). Staden ligger amfiteatraliskt på en höjd samt
är trångt och oregelbundet byggd, med rester af gamla
befästningar. Den är säte för en biskop samt har en
vacker gotisk katedral (från 1100-1300-talen). Af
större intresse äro kyrkan S:t Étienne, ett
märkligt prof af romansk stil (från 1000-talet), samt
hertigliga palatset (nu justitiepalats och keramiskt
museum), en af de förnämsta feodalborgarna i mellersta
Frankrike. Nämnas må äfven den till minne af segern
vid Fontenoy uppförda triumfbågen, stadshuset med
bibliotek (31,000 bd), museum (taflor, skulpturverk
m. m.) samt Barmhärtiga systrarnas af N. moderhus,
klostret S:t Gildard. Porte du Croux, en kvarlefva
af stadens gamla fästningsverk från 1300-talet,
har en samling äldre skulpturverk, öfver Loire
föra en stenbro och en järnvägsbro af järn. Viktigaste
industrialstren äro
fajans och porslin, glaspärlor, filar,
landtbruksredskap och kemikalier, dessutom finnes
ett stort
järnverk. Af bildningsanstalter finnas lycée,
prästseminarium, lärarinneseminarium, konst- och
yrkesskola. I trakten finnas flera stora metallurgiska
etablissemang, bl. a. järnverket La Chaussade. -
Stadens latinska namn Noviodunum (senare Nevirnum)
härledes af kelt. nov, flod, och dun, höjd. En
mängd i trakten funna romerska antikviteter vittnar
om stadens betydenhet på romarnas tid. Grefvar af
N. 1. Nivernais förekomma sedan 800-talet. Genom
Margaretas af Flandern förmälning med Filip den
djärfve af Burgund (1384) tillföll grefsk. N. det
yngre hertigliga burgundiska huset. Ett årh. senare
öfvergick det, likaledes genom gifte, till släkten
Mark, som innehade hertigdömet Kleve, och 1565
till släkten Gonzaga i Mantua. Sedan 1539 var det
hertigdöme. 1659 köptes det af kardinal Mazarin, som
testamenterade det åt sin systerson Philippe Julien
Mancini, i hvars familjs ego det sedan stannade till
revolutionen 1789. Under 1300-talet hade staden en
tid ett universitet, sedermera flyttadt till Orléans.
(J. F. N.)

Nevers [nävar], grefvar och hertigar af. - 1. Ludvig
II
, grefve af N. 1322-46. Se Flandern, sp. 542. -
2. Johan den orädde af Burgund (se denne) bar före
sin tronbestigning (1404) titeln grefve af N. -
3. Lodovico af Gonzaga (se d. o.), tredje sonen af
hertig Federigo II af Mantua, f. 1539, d. 1595,
uppväxt vid franska hofvet, förmälde sig 1565
med Henrietta af Kleve, arftagerska till N.,
samt blef därigenom hertig af N. Han utmärkte
sig under hugenottkrigen som nitisk katolik, men
förklarade sig slutligen för Henrik af Navarra,
räddade 1592 dennes lif vid Aumale och sökte 1593,
ehuru förgäfves, i en beskickning till Rom stämma
påfven till Henriks fördel. Hans memoarer utkommo
1665 i 2 bd; hans porträtt är återgifvet i bd XI,
sp. 427. - 4. Philippe Julien Mancini-Mazarini,
kardinal Mazarins systerson, f. 1641, d. 1707,
fick i testamente af Mazarin hertigdömet N. Han
gjorde sig bemärkt i det samtida vittra lifvet i
Frankrike, Hans efterkommande kallade sig hertigar af
Nivernais. - 5. Louis Jules Barbon Mancini-Mazarini,
den föregåendes sonson, vanligen kallad hertigen af
Nivernais, f. 1716 i Paris, d. där 1798, krigare,
diplomat och vitterlekare, tillhörde en kortare tid
Vergennes ministär, förlorade genom revolutionen
nästan all sin egendom, men kvarstannade i Frankrike,
fann sig efter Ludvig XVI:s af rättning i tingens nya
ordning och uppträdde som "medborgaren Mancini". Jfr
Perey (Luce Herpin), "Le duc de Nivernais" (2 dlr,
1890-91).

Neveu [novö], fr. Se Nevö.

New forest [njo få’rist], skogstrakt i sydvästra delen
af engelska grefsk. Hampshire, upptagande omkr. 376
kvkm. Två tredjedelar af skogen äro kronoegendom,
och omkr. en fjärdedel är uppodlad af enskilda
egare. Den största byn inom skogen är Lyndhurst
(2,167 inv. 1901). Skogen består mestadels af ek
och bok samt på senare tider planterad skotsk fur.
J. F. N.

Newfoundland [njō fau’ndlənd], förk. N. F.,
fr. Terre-neuve, ö och engelsk koloni vid östra kusten
af Nord-Amerika, utanför S:t Lawrencegolfen, mellan
46° 36’ 50" och 51° 39’ n. br. samt 52° 37’ och 59°
24’ 50" v. lgd. Ön, inklusive kringliggande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free