Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neville - Newington - Nevirnum, lat. Se Nevers - Nevis - Nevis, Ben [ben ne'vis], berg. Se Ben Nevis - Nevjansk - Nevjanskit [hårdt k] Haid. Se Osmiridium - New Jersey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6. George N., de båda föregåendes yngste
broder, ärkebiskop af York, f. omkr. 1432, d.
1476, vann genom sin släkts inflytande snabb
befordran på den andliga banan, blef 1458 biskop af
Exeter och 1464 ärkebiskop af York. 1460–67
var han Englands kansler, intog under sin broder
”konungamakarens” strider med Edvard en
vacklande och tvetydig hållning, var en kort tid 1470
Henrik VI:s kansler, utlämnade sedan denne till
Edvard IV, men hölls likväl 1472-75 af Edvard
i fängsligt förvar i Frankrike.
1–3, 5–6. V. S–g. 4. Kj. (V. S–g.)
Newington [njō′iŋtən], stadsdel i London, s.
om Thames, i ”metropolitan borough” Southwark,
som ”civil parish” 116,794 inv. (1911). Se kartan
”London, Inre staden”, EF6, till art. London.
Nevirnum, lat. Se Nevers.
Nevis, brittisk ö i Västindien, bland Små
Antillerna, 3,5 km. s. om S:t Christopher under
17° 14′ n. br och 62° 33′ v. lgd. 113 kvkm. 12,945
inv. (1911, mest negrer), tills. med den lilla ön
Redonda (5 kvkm.). Ön består af en smal
kustremsa och ett enda, 975 m. högt berg. Hufvudprodukten
är socker (jämte rom). Hufvudstad är
Charlestown, på sydvästra sidan, med omkr.
1,100 inv. Ön upptäcktes 1498 af Columbus,
koloniserades 1628 af engelsmännen och bildar med S:t
Christopher och Anguilla ett ”presidency” i kolonien
Leeward islands.
(J. F. N.)
Nevis, Ben [ben ne′vis], berg. Se Ben Nevis.
Nevjansk (Ne′vjanskij zavo′d), stad i
ryska guv. Perm, 100 km. n. n. v. om Jekaterinburg,
på östra sluttningen af Uralbergen, i Nejvas folkrika
dal. Omkr. 16,000 inv. (1897), hvaraf 3–5 tusen
äro sysselsatta i järnverken. N:s järnverk grundlades
1699 och skänktes 1702 af Peter I till Nikita
Demidov jämte en jordareal af 15,600 kvkm. Flera
andra järnverk äro belägna i trakten, af hvilka
de viktigaste äro Verchne Nejvinsk, Nejvo Rudjansk,
Nejvo Sjajtansk och Nejvo Alapajevsk.
J. F. N.
Nevjanskit [hårdt k] Haid. Se Osmiridium.
New Jersey [njō dʃə′si], förkortadt N. J.,
en af Amerikas förenta stater (se kartan till
Nord-Amerikas förenta stater), mellan
41° 21′ 23″ och 38° 55′ 40″ n. br. samt 75°
35′ och 70° 53′ 39″ v. lgd, gränsar i n. till
New York, i ö. till New York, från hvilket det
skiljes genom Hudsonfloden, samt till Atlantiska
hafvet, i s. till Delawareviken, i v. till Pennsylvania
och Delaware, mot hvilka stater floden Delaware
bildar gräns. Landet bildar ett slags halfö,
som i s. slutar med Cape May och har en längd
från n. till s. af 267 km. och en bredd från ö. till
v. af högst 92 km. samt omfattar 21,299 kvkm.,
hvaraf 1,839 kvkm. vatten. Hela den östra kusten
garneras af laguner, som skiljas från hafvet genom
låga sandiga kustremsor (beaches) eller öar. Äfven
södra kusten är låg med stora kärrmarker. Omedelbart
bakom dessa alluvialbildningar ligger ett af
tertiära sandaflagringar bildadt lågland, som vid
floderna har träsk och moras, men eljest är
bevuxet med barrskog och föga fruktbart. Bakom
detta bälte går från nedre Delaware till Raritan
bay (nedanför Hudsons mynning) ett annat, som
består af kritbildningar och i Navesinkhöjderna
innanför halfön Sandy Hook når 114 m. höjd och
särskildt i s. v. är mycket fruktbart. Ännu längre
in följer det s. k. triassic lowland, ett af
triassandsten bildadt land af kullar (100–300 m.
högt), som upptar en femtedel af staten. Öfver
detta lågland höja sig flera basaltryggar, såsom
Watchung mountains och de brant ned i Hudson stupande
Palisades. I sin norra del täckes detta område
med istidsaflagringar, som äro mindre fruktbara
än de södra partierna. Slutligen upptas statens
nordvästra del af det appalachiska bergssystemet med
en rad parallella kedjor med riktning i s. v.–n. ö.,
skilda genom längddalar. De kulminera i High point
(550 m.), det högsta berget i staten. I detta
bergområde förekomma flera värdefulla malmer,
medan slättområdet mellan Delaware och Raritan bay
har stora lager förträfflig lera, och de södra
kustslätterna äro rika på kvartssand, lämplig
för glastillverkning. Bergstrakterna äro i stor
utsträckning skogbevuxna (ek, hickory, bok, barrträd
etc.). Hela statens skogsområde beräknas till omkr. 40
proc. af ytan. Af floderna märkas, utom Hudson och
Delaware, Raritan, som utfaller i Raritan bay, samt
Passaic och Hackensack, som mynna ut i Newarkviken. –
Klimatet är mera extremt, än man skulle vänta i ett
kustområde. Atlantic city har i årsmedium 11,1°, i
juli 21°, i jan. + 0,2° (ytterligheterna -14° och +
37°); nederbörd 1,183 mm. Det sumpiga kustområdet är
hemvist för moskiter och malaria; det inre landet är
sundt. Jordbruket är ganska stillastående: den odlade
jorden lär vara föga större 1900 än 1850. Antalet
farmer var 1910 33,487. De största skördarna lämna
hö, potatis, majs, hvete, hafre och råg. Synnerligt
rask tillväxt har däremot trädgårdsskötseln haft,
och stora mängder trädgårdsalster produceras. – N:s
fisken äro mycket värdefulla; de sysselsatte 1908
7,231 pers. med 4,278 fartyg och båtar och afkastade
öfver 3 mill. doll. De viktigaste mineralen äro
järn, zink, mangan, talk, späcksten och grafit;
men endast järn- och zinkgrufvorna bearbetas nu
i större omfattning. Tillverkningen af tackjärn
hade 1910 ett värde af nära 4,5 mill. doll., af
raffinerad zink 1,85 mill. doll., af cement 3,78
mill. och af lergodsindustrien 18 mill. doll. Inalles
skattades värdet af mineralprodukter till nära 31
mill. doll. N. är en af unionens mest industriidkande
stater, och 10,7 proc. af befolkningen äro sysselsatta
därmed (1909). Detta år funnos 8,817 fabriker
med 326,223 arbetare och ett tillverkningsvärde af
1,145 mill. doll., förlagda företrädesvis i städerna
Newark, Jersey city, Bayonne, Paterson, Perth Amboy,
Camden och Trenton. De största produktionsvärdena
kommo på textilindustrien (125,4 mill. doll.),
petroleumproduktionen (70,7 mill.), malmers
smältning och metallers bearbetning (144,7 mill.),
framställningen af läder (29 mill.), kemikalier (35,6
mill.), m. m. Järnvägarnas längd var 1910 3,638 km.;
dessutom funnos 2,110 km. elektriska banor och 281
km. kanaler (bl. a. Morriskanalen, se d. o.). –
Befolkningen utgjorde 1790: 184,139 pers., 1890:
1,444,933 pers. och 1910 2,537,167 (119 inv. på
1 kvkm.), af hvilka 26 proc. voro födda i utlandet
(10,547 i Sverige), 89,760 voro negrer, 168 indianer,
1,139 kineser och 206 japaner. På 1880-talet
grundlades i södra N. några judiska kolonier,
bl. a. en större af baron M. von Hirsch. Katolikerna
bilda det största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
