- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
879-880

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New Jersey - New-Jersey-te [njo dÄe'si-], bot. Se Te - New Jerusalem [njo dJero'selem]. Se Harmonister - New Kensington - New Lanark [njo lä'nak], fabriksby. Se Lanark 2 - New-Leicesterfåret [njo le'ste-]. Se Fårsläktet, sp. 204 - New London - Nevlunghavn - New M. - Newman [njo'men]. 1. John Henry N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkosamfundet. – Skolundervisningen är kostnadsfri och
obligatorisk för barn på 7–15 år. Det oaktadt
voro 1910 5,9 proc. af befolkningen öfver 10 år
okunniga i läsning och skrifning (5,4 proc. af
hvita och 17,2 proc. af negerbefolkningen). 1911
funnos 153 offentliga och 62 enskilda "high
schools", 6 offentliga normalskolor och många
högre läroanstalter (universitet och colleges),
bl. a. Princeton university (stiftadt 1746), Rutgers
college i New Brunswick (1766) och Stevens institute
of technology (1871) i Hoboken. – Författningen är
af 1844 med senare ändringar. Guvernören (governor)
väljes af folket för 3 år och kan ej omedelbart
omväljas. Representationen består af en senate af 21
medlemmar, valda för 3 år, en i hvart af statens 21
grefskap, och en general assembly af 60 medlemmar,
valda för ett år efter folkmängdens storlek i
grefskapen. Till unionens kongress sänder N. 2
senatorer och 12 representanter. Statens inkomster
härröra hufvudsakligen af inkomstskatt på järnvägar,
kanaler och andra allmänna inrättningar (telegraf-,
telefon-, gas-, elektricitets- och petroleumbolag,
försäkringsbolag m. m.) samt arfskatt. Grefskap
och kommuner beskatta förmögenhet, kommuner upptaga
personliga afgifter (för vägar och skolor). Staten
har ingen skuld. Hela förmögenheten beräknades 1904
till 3,235,6 mill. doll. Hufvudstad är Trenton. – De
första nybyggena inom statens område anlades 1617 af
holländare vid Bergen midt emot New York, hvarefter
1637 vid Delaware äfven svenskar slogo sig ned (fort
Christina vid det nuv. Wilmington och Älfsborg vid
nuv. Salem). Dessa fördrefvos 1655 af holländarna,
som dock snart måste vika för engelsmännen, som 1664
togo landet i besittning. Jämte New York skänktes
detta af Karl II till hans broder hertigen af York,
som å sin sida afträdde N. till lord Berkeley och
sir George Carteret. Området uppkallades till minne
af Carterets tappra försvar af ön Jersey mot "långa
parlamentet". Sedan landet 1702 blifvit en engelska
kronans besittning, bildade det under namnet N. en
särskild provins, styrd af en brittisk guvernör till
revolutionen 1776. I kriget tog N. en framstående
del både med penningar och folk, och flera af de
viktigaste krigsoperationerna egde rum inom dess
gränser, t. ex. slagen vid Trenton (1776), Princeton
(1777) och Monmouth (1778), alla under Washingtons
personliga ledning. J. F. N.

New-Jersey-te [njö dj§’si-], bot. Se Te.

New Jerusalem [njö djerö^olem]. Se Harmonister.

New Kensington [njō ke’nsiŋtən], stad i
nordamerikanska staten Pennsylvania, vid
Alleghany river, n. ö. om Pittsburg. 7,707
inv. (1910). Mångsidig industri.
J. F. N.

New Lanark [njö lä’näk], fabriksby. Se Lanark 2.

New-Leicesterfåret [njö le’ste-]. Se
Fårsläktet, sp. 204.

New London [njō la’ndn], stad i nordamerikanska
staten Connecticut, vid västra stranden af Thames,
ej långt från dess utlopp i Long island sound. 19,659
inv. (1910). Hamnen är den bästa vid sundet och
en af de bästa på jorden. Staden är station för
en del af unionens flotta och hufvudstation i ett
artilleridistrikt, som omfattar forten Wright, Michie,
Terry, Tyler och Mansfield, hvilka
behärska östra inloppet till Long island sound. Fiske,
textil- och annan industri, 2 "high schools" samt en
teknisk skola. N. grundlades 1646. 1781 förstördes det
af engelske generalen B. Arnold (se d. o.), hvarvid
84 amerikanska soldater i Fort Griswold nedgjordes,
många efter sin kapitulation. En obelisk är rest till
minne häraf. (J. F. N. L. W:son M.)

Nevlunghavn, hamn med lots- och tullstation i
Jarlsberg og Larviks amt, Norge, på kusten af Skagerak
i närheten af Langesundsfjordens mynning. 329
inv. (1910). Utmärkta strandbad. N. antages
vara det i norska konungasagorna omtalade
Nesjar (se d. o.). Till hamnens skydd byggdes
1814 3 batterier, som nedlades redan 1815.
K. V. H. L. W:son M.

New M., amerikansk förkortning för New Mexico.

illustration placeholder

Newman [njö’m9n]. 1. John Henry N., engelsk
kardinal, en af katolicismens största teologer och
mest betydande män i nyare tid, f. 21 febr. 1801 i
London, af protestantiska föräldrar, d. 11 aug. 1890
i London, kom från barndomen under inflytande af
den då i England framväxande mildare kalvinska
"evangelismen". W. Scott och romantiken förde den
brådmogne ynglingen med det nervösa temperamentet
till en hårdt spänd fantasi och religiös mystik. Som
student i Oxfords Oriel college kom han i beröring
med den begynnande rörelsen till anglikansk-katolsk
kyrkouppskattning, framför allt med Keble och
Froude. Där öppnades hans ögon för kyrkans auktoritet
och tradition som befrielsen från den puritanska
individualismens gungfly. Under en Romvistelse
(1832-33) lärde han känna Wiseman. 1828 hade han
blifvit pastor vid universitetskyrkan S:t Mary och
samlade där under 18 år det unga Oxford. 1833 satte
Keble genom sin predikan om "National apostasy"
den egentliga "Oxfordrörelsen" i gång; men N. blef
snart dess främste ledare, sedan han s. å. börjat utge
Tracts for the times (Tidsenliga afhandlingar); 1834
utgaf han ock The Arians of the fourth century, och
efter Puseys anslutning 1835 fick "traktarianismen"
väldig utbredning i England. På samma gång skärptes
i rörelsen genom N:s traktater den katoliserande
tendensen, under polemik mot både protestantismen
och Rom. N. ville uppta den genom Hooker, Andrewes
och Laud utbildade höganglikanska "via media". Länge
skulle han dock ej kunna hålla denna väg. I 90:e
traktaten sökte han visa, att man kunde förena de
39 artiklarna med Trident-konsiliets romerska lära;
då hans mening blef förkastad af universitetet och
en våldsam storm blåste upp mot den af honom ledda
rörelsen, upphörde han 1841 med traktaterna och
drog sig undan till Littlemores lilla pastorat (nu
en vallfartsplats för katoliker). Där skref han den
berömda Development of christian doctrine (1844-45),
som betecknar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free