- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
905-906

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omorganiserades efter mönstret af de tyska
universiteten och fick namnet Columbia university
samt omfattar: Columbia college (ett slags förskola),
school of law (juridisk fakultet), coll. of physicians
and surgeons (med. fakultet), schools of mines,
engineering and chemistry (bergsskola), faculty
of political science (statsvetenskaplig fakultet),
fac. of philosophy (humanistisk fakultet), fac. of
pure science (matem.-naturvet. fakultet), fac. of
fine arts (för målning, skulptur och musik),
vidare de tre själfständiga korporationerna
Barnard college (för kvinnor), Teachers’ college
(ett lärarseminarium) och Coll. of pharmacy samt
slutligen Summer session (sommarkurser), hvartill i
den närmaste framtiden komma landtbruks-, skogs-
och tidningsmannaskolor. Antalet stud. var
vintern 1911-12 8,363 utom 1,234 "extension
students". Universitetet har sina lokaler mellan
Riverside park och Morningside park. New York
university
, till 1897 kalladt University of the
city of N., stiftadt 1831, omorganiseradt på
1890-talet, omfattar University college; school
of applied science; summer school (feriekurser);
school of law; graduate school; school of pedagogy;
woman’s law class; school of commerce, accounts
and finance; Washington square collegiate division
(utbildning af lärare och andra fackmän, som icke
kunna deltaga i universitetets kurser); university
and Bellevue hospital medical college; samt North
american veterinary college. Antalet lärare och
tjänstemän 1911-12 381, antalet studerande 4,594,
af hvilka 238 dubbelräknade. Det katolska, af
jesuiter ledda Fordham university i Bronx
(1897, stiftadt 1841 som S:t John’s college) består
af S:t John’s college high school and grammar school,
school of medicine and pharmacy, school of law samt
school of art and science. Andra katolska colleges
äro College of Francis Xavier (1847) och Manhattan
college (1853). Bland fack- och tekniska skolor må
nämnas Union theological seminary (grundlagdt 1836,
för utbildning af prästmän och öppet för medlemmar
af hvarje evangelisk konfession), episkopalkyrkans
General theological seminary (stiftadt 1817), The
jewish theological seminary of America (grundlagdt
1886), det till Cornell university i Ithaca hörande
Medical college (1898), N. postgraduate medical school
and hospital (stiftadt 1882), Psychiatric institute
of the N. state hospitals, Rockefeller institute
for medical research (grundlagdt 1901 af Rockefeller
genom en donation af 7 mill. doll.), med hvilket är
förenadt ett mindre sjukhus. Bildningsanstalter af
mera populär art äro Cooper union for the advancement
of science and art (se Cooper, Peter) samt People’s
institute (inkorporeradt 1897). Från Carnegie
foundation for the advancement of teaching 1901
och 1906, en stiftelse med 15 mill. doll. kapital,
utbetalas pensioner åt universitetslärare i Förenta
staterna, Canada och Newfoundland, för att de utan
näringsbekymmer skola kunna öfverlämna sina platser
åt yngre krafter.

Museer, konstgallerier och bibliotek. På västra sidan
af Central park ligger American museum of natural
history (fig. 16) med mycket stora och värdefulla
samlingar. I dess "lecture hall" hållas afgiftsfria
föreläsningar. Om det botaniska museet se ofvan
sp. 903, hvarjämte de olika
läroanstalterna ha egna museer. Det största offentliga
konstgalleriet är Metropolitan museum of art (hvars
byggande började 1879) i östra delen af Central
park; utom taflor och skulpturverk innehåller det
cypriska (Cesnolas samling), egyptiska, babyloniska,
assyriska m. fl. fornsaker samt synnerligen
rika samlingar af glas och lervaror från Gamla
världen. N. historical society (1804) eger i sin
lokal (nära naturhist. museet) Lenox’ samling af
assyriska och Abbotts samling af egyptiska fornsaker,
ett tafvelgalleri (omkr. 900 n:r) samt ett bibliotek
(125,000 bd, hufvudsakligen behandlande Amerikas
historia). Mindre samlingar taflor och skulpturverk
finnas i Lenox library, skänkt till staden af
James Lenox (1800-80). National academy of design
(bildadt 1826) har konstbibliotek och skolor. Flera
konstföreningar slöto sig 1889 samman till American
fine arts society, i hvars byggnad regelbundet hållas
utställningar af konstverk. N. har omkr. 350 mer
eller mindre offentliga bibliotek. Till de största
höra N. public library (bildadt 1895 genom förening af
Astors, Lenox’ och Tildens donationer), som omfattar
en centralbyggnad (fig. 11) vid Fifth avenue och 40
filialer och innehöll 1911 ett referensbibliotek af
810,000 bd, 300,000 broschyrer och ett cirkulerande
bibliotek af 810,000 bd, Mercantile library
(omkr. 240,000 bd) samt flera högskolors bibliotek,
bl. a. Columbiauniversitetets bibliotek (öfver 520,000
bd och omkr. 50,000 dissertationer). N. är Amerikas
förnämsta bokmarknad. 1905 utkommo 893 periodiska
publikationer, hvaraf 127 voro tryckta på 20 andra
språk än engelska. De dagliga tidningarna voro 56,
bland hvilka de förnämsta voro morgontidningarna
"Herald", "Times", "Tribune", "Sun", "World"
(båda äfven aftontidningar) och "American"
samt aftontidningarna "Evening post", "Mail",
"Journal" ("Americans" aftontidning) och "Globe". -
Staden har omkr. 80 teatrar och konsertsalar. Sin
första teater fick den 1750. Många af de äldre
teatrarna ha degraderats till varieté-, pantomim-
och biografteatrar, såsom Academy of music (öppnad
1854), till 1883 stadens förnämsta opera, där
bl. a. Kristina Nilsson uppträdde. I förening med
Empire theatre (1893) står en teaterelevskola. De två
största förlustelseställena äro Madison square garden
(1890; fig. 23), med teater, konsert- och balsal,
restaurang, amfiteater (rymmande 15,000 åskådare
och på taket en friluftsträdgård), och Hippodrome,
med 5,600 sittplatser, för cirkusföreställningar. De
förnämsta konsertsalarna äro Carnegie music hall
(1891; bekostad af A. Carnegie) och Mendelssohn hall,
de förnämsta operorna Metropolitan opera house (1882)
och Manhattan opera house (1906).

Industri och handel. N. är unionens förnämsta
industristad, och från anläggningen af Eriekanalen
(se d. o.), som öppnade det inre Amerika för N.,
daterar sig N:s framryckande bland världens största
handels- och industriplatser. 1909 funnos 25,938
industriella anläggningar med 554,000 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 2,029,7 millioner doll., hvilket
visar en ökning i tillverkningsvärdet sedan 1904 af
omkr 500 mill. doll. Främst står tillverkningen af
kläder, hvilken 1904 öfversteg 305,5 mill. doll.,
d. v. s. var större än all

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free