Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1013-1014 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikt - Nikud - Nil admirari - Nilagiri, berggrupp. Se Nilgiri - Nilagriva. Se ‚iva - Nilblått - Nilbåt. Se Dahabije - Nilen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med svafvelblomma, frömjöl af tall, kafveldim
(se d. o.) och af flera andra växter samt genom
inblandning af krita och magnesia ha förekommit,
men upptäckas lätt medelst mikroskopet och genom
kemiska reagenser. Nikt begagnas allmänt till
att beströ piller (för att hindra dem att klibba
tillsammans) samt till puder öfver såriga ytor
eller i djupa hudveck hos späda barn. Det har äfven
begagnats i blåskatarrer. Se Elektriska figurer.

O. T. S. (C. G. S.)

Nikud, nord. myt., en form i st. f. Hnikarr (se d. o.).

Nil admirari, lat. (grek. meden thaumazein),
"intet beundra". Så, säger den grekiska sägnen,
svarade Pythagoras, när han tillfrågades, hvad
han vunne genom sitt filosofiska grubbel. Denna
"athaumasi" ansåg äfven Demokritos som det högsta,
som människan kunde vinna. Samma sats, som ej är
utan anklang till österländskt tänkesätt, förfäktar
Horatius i det mångciterade brefvet till Numicius (I,
6), som inledes med orden: Nil admirari, prope res est
una, Numici, quæ possit facere et servare beatos:
"Intet beundra, Numicius, är det enda i världen,
som förmår att göra en människa lycklig för alltid."

J. C.

Nilagiri, berggrupp. Se Nilgiri.

Nilagriva. Se Çiva.


Nilblått, kem., ett tjärfärgämne, utgör ett grönt
kristallpulver och löser sig i vatten och alkohol
med blå färg. Nilblått innehåller atomgrupperingen
som kallas fenoxazingruppen. Färgämnet framställes
genom inverkan af saltsur nitrosodietyl-amido-fenol på
a-naftylamin.

H. E.

Nilbåt. Se Dahabije.

Nilen (grek. Neilos, lat. Nilus, nu el-Bahr 1. Bahr
en-Nil), flod i nordöstra Afrika (se kartorna till
art. Afrika och Egypten), hvilken såväl genom sin
längd (6,400 km.), näst Missouri-Mississippis den
största på jorden, som genom sin kulturhistoriska
betydelse (se därom Egypten, sp. 1461-62) hör till
de märkligaste vattendragen på jorden. Den utgör
afloppet för Afrikas största sötvattensbäcken,
Victoria njansa (omkr. 68,000 kvkm.), hvars
längsta och vattenrikaste tillflöde, Kagera (se
d. o.), betraktas som N:s egentliga källflod. Med
en vattenmängd af omkr. 600 kbm. i sek. lämnar
strömmen, där kallad Kivira (Victoria- l.
Somerset-N.), sjön i dess nordligaste vik, Napoleonviken,
störtar sig i tre kanaler utför Riponfallen (5
m.), strömmar till ett par träskliknande sjöar,
Kioga (Choga) och Kwania, därefter med forsar och
fall, bl. a. de 40 m. höga Murchisonfallen, där
flodklyftan ej är fullt 6 m., samt når efter att
ha fallit 450 m. nordöstra hörnet af Albertsjön,
förande 700–800 kbm. vatten i sek. Denna sjö (4,500 kvkm.)
och den sydligare Edvardsjön (omkr. 4,000 kvkm.) utgöra N:s
andra samlingsbäcken. Strax v. om sitt inflöde lämnar
floden, nu kallad Bahr el-djebel (Bergsfloden), sjön.
Den är nu 0,5–2 km. bred, 5–12 m. djup och rinner så
lugnt, att de största flodfartyg kunna passera den
utom de 3 km. långa, 16 m. breda Folaforsarna nedanför
Dufile. Från Gondokoro, där floden lämnar berglandet,
rinner den lugnt fram till Bor, där sumpmarker vidtaga
på en sträcka af 400 km., fyllda af papyrus och andra
säfväxter samt s. k. "sedd", samlingar af flytande
vegetation, som uppträda i sådana massor, att de
måste aflägsnas för att möjliggöra flodfarten.

Fig. 1. Nilen i tropikerna, med papyrus- och lotusväxtlighet.

Vid Bor delas floden i flera
mer eller mindre tydliga grenar, af hvilka den största
är Bahr es-zeraf (Giraffströmmen), som går rakt mot
n., medan hufvudströmmen har ett mera västligt lopp,
tills den i den numera nästan uttorkade No-sjön upptar
fr. v. Bahr el-gasal (Gasellfloden, se. d. o.), som
lämnar endast ett obetydligt tillskott i vattenmassa,
och antar dennes rakt östliga riktning. Omkr. 135
km. nedanför No får N. sitt första större tillflöde
fr. h., den från s. ö. kommande Sobat, hvars
mjölkfärgade vatten ger hufvudfloden dess namn
efter föreningen, Bahr el-abjad (Hvita floden). Vid
föreningen har Sobat i medeltal 550 kbm. i sek. (högst
1,080, lägst 140), medan hufvudströmmen, som vid
Gondokoro förde omkr. 1,200, nu har endast 390
kbm. Den antar nu nordlig riktning och rinner i
lugnt majestät 840 km. fram till Kartum med en
bredd i vattenytan af till en början 340 m., men
småningom tilltagande, så att den vid el-Duem under
högflod uppgår till 1,270 m., men med ringa djup,
högst 4,5 m. vid lågvatten. Trakten är regnfattig och
afdunstningen stor, så att floden vid Kartum, oaktadt
flera åminstone periodvis tillstötande tillflöden
(khor), har mindre vattenmängd än nedanför Sobats
mynning. Vid Kartum tillstöter N:s största biflod,
Bahr el-asrak (Blå floden), en bergsström, som under
namnet Abai har sina källor i Abessiniens (Godjams)
bergland under 11° n. br., 2,800 m. ö. h., går
genom sjön Tana (Tsana), 1,760 m. ö. h., samt forsar
därefter i en half cirkelbåge ned från berglandet
till Famaka i Fazogli (427 m. ö. h.), hvarefter
den i nordvästlig riktning segelbar strömmar genom
Sennars slätter till Kartum. Floden går till en början
genom regntrakter med en regnmängd af 1,2 m. per år,
som faller i synnerhet under mars-sept. Lågvatten
inträffar omkr. 1 maj (2,000 kbm. per sek.), maximum
(10,000 kbm.) omkr. 1 sept., därefter ett hastigt fall
i nov. Vid Kartum har Blå N. i medeltal 2,000 kbm., max. 7,580 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>