Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
min. 200-170 kbm. Då vattenmängden i Hvita floden
på eftersommaren är vida mindre, inträffar det
egendomliga, att Blå flodens vattenmassa hejdar den
förra och tvingar strömmen tillbaka, stundom ända
till el-Duem. Under juli och aug. fyller Blå flodens
vatten detta område, och först när detta börjar
sjunka, omkr. 15 sept., rinner Hvita floden fram med
max. 2,000 kbm. i sek. i okt. Nedanför Kartum har
N., som floden nu kallas, endast en verklig biflod,
Atbara 1. Bahr el-asuad (Svarta floden), som dock
endast under och efter regntiden (maj-sept.) tillför
hufvudfloden något vatten. Nedanför Kartum minskas
dennas vattenmängd högst betydligt genom afdunstning
i den ytterligt torra luften; dess dalgång är mycket
smal, och öknen når på sina ställen nästan ända fram
till stranden, eller inneslutes strömfåran mellan
höga, nakna klippor. På sträckan mellan Kartum och
Wadi Halfa, hvarunder den af bergen tvingas att göra
en S-formig krökning, bildar den fem s. k. katarakter
(forsar), som vid högvattentid kunna passeras af
mindre fartyg: den öfversta (6:e) vid Shablu-ka,
85 km. nedanför Kartum, smal och pittoresk, 18
km. lång, fall 6 m., den 5:e 45 km. nedanför Berber,
160 km. lång, fall 60 m., den 4:e 100 km. längre
ned, 110 km. lång, fall 50 m., den 3:e 70 km. lång,
fall 11 m., och den 2:a ofvanför Wadi Halfa, 200
km. lång, fall 65 m. Därefter följer ett 350 km. långt
lugnvatten med knappt märkbar ström och en medelbredd
af 500 m. Första katarakten (vid Assuandammen;
se pl. I till art. Egypten), 5 km. lång, fall 5 m.,
har nu så godt som försvunnit och en segelbar kanal
bildats med 4 slussar, ändpunkten för flodfarten
på nedre N. Vid passerandet af Assuan förde
floden i medeltal 3,000 kbm. i sek. (max. 12,100,
min. 400). Från Assuan till början af deltat, 968
km., rinner floden utan några katarakter eller
afbrott med en lutning i vattenspegeln af l :
13,000. Den till deltaområdet (se Delta) hörande
sträckan af N. delar sig 22 km. nedanför Kairo i två
grenar: Rosette- och Damiette-grenarna, den senare
smalare, men djupare (2-3 m. vid lågvatten) än den
förra. Flodens hela längd uppgår till omkr. 6,400 km.,
hvaraf 800 km. från Kageras källor till Riponfallen,
390 km. till Albertsjön, 1,160 km. till sjön No,
965 km. till Kartum, 1,875 km. till Assuandammen,
968 km. till dammen vid deltaspetsen och 240 km. till
Rosettemynningen, och dess afvattningsområde till
2,867,600 kvkm., fördelade enligt Lyons på följ. sätt:
Victoriasjön 238,900, västra dalen (Albert- och
Edvardsjöns bäcken) 54,100, Victoria-Nilen 75,600,
Bahr el-djebel 190,700, Bahr el-gasal 552,100, Sobat
244,900, Hvita floden 353,500, Blå floden 331,500,
Atbara 220,700 och stora N. 605,600 kvkm.
Som Egyptens och norra Sudans bördighet
fullständigt beror af landets bevattning genom N.,
är vattenmängdens storlek vid olika årstider af vital
vikt. Den rika nederbörd (800-2,000 mm.), som Indiska
hafvets passadvindar utfälla v. och n. om Victoria
njansa och som underhåller de stora sjöarna, är utsatt
för så stor afdunstning, att endast en liten del
(6,5-8,5 proc.) afrinner. Dessa sjöar och de stora
kärrtrakterna kring nedre Bahr el-djebel och Bahr
el-gasal tjäna som naturliga reservoarer och hindra
N. att uttorka om sommaren,
men ha ingen del i N:s årliga stigning. Denna beror
af Blå floden och Atbara, som nedföra Abessiniens
rika sommarnederbörd. Då äfven från dem härrör det
feta, på kolsyrad kalk rika Nilslammet, som afsatts
i flodbädden till ett djup af 10-16 m. eller mer,
kunna de betraktas som bärare af Egyptens kultur. Vid
Kartum är N. lägst i april-maj, högst aug.-sept.,
vid Assuan lägst i slutet af maj, stiger därefter
och når sitt maximum i början af sept. för att åter
börja falla i okt.-nov., vid Kairo lägst i midten af
juni (omkr. 500 kbm. i sek.), hvarefter den stiger
och når sitt max. i början af okt. (omkr. 7,600
kbm. i sek.). Genom att utsläppa det i Assuandammen
magasinerade vattnet under de följ. månaderna
ersätter man det fallande vattnet för att möta
odlarens behof i nedre Egypten. Skillnaden mellan
högsta och lägsta vattenståndet är vid Kartum i
regel 6,4 m., vid Halfa 6,1 m., vid Assuan 7, vid
Siut (se pl. I till art. Egypten) och Minje 6,7, vid
Kairo 4,9 m. En stigning af endast 6,5 m. vid Assuan
betecknade ett dåligt år, en stigning af 9 m. en fara
för öfversvämning före dammens anläggning. Nilmätare
för registrering finnas nu vid Kairo, Assuan, Berber
och Kartum i hufvudfloden, vid Wad Medani, Sennar och
Roseires vid Blå floden, vid el-Duem och Taufikia
vid Hvita floden, Nasser vid Sobat, Gondokoro vid
Bahr el-djebel samt vid Ugone, Jenja och Entebbe
vid Victoria njansa.
Tidigt började man på konstgjord väg tillgodogöra
sig Nilvattnet. Dammar, kanaler, slussar och andra
hydrauliska inrättningar anlades flera tusen år
f. Kr., och den naturliga kitteldalen vid Fajum
anordnades som reservoar. Man insåg dock mer och
mer, att detta förfarande var ofullständigt och
att skördarna skulle fördubblas, om tillräcklig
vattenmängd kunde uppdämmas under vintermånaderna
för att tagas i anspråk de följande månaderna till
den nya flodens ankomst. Detta kunde vinnas endast
genom spärrdammar i själfva floden.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
