Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1017-1018 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nilen - Niles - Nileus - Nilgausläktet, Portax, zool. Se Antiloper, sp. 1145 - Nilgiri - Nilgåsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bron öfver Mahmudijekanalen. Andra spärrdammar
finnas vid Siut (byggd 1898–1902, 833 m.
lång) och Edfu (byggd 1906–09, 874 m. lång),
men den mäktigaste i N. och den största af alla
dylika är den vid Assuan (se Assuandammen),
som – då några ruiner på File ansågos
mindre värda än de ofantliga materiella
fördelarna, som skulle vinnas genom en påbyggnad
af dammen till den urspr. tillämnade höjden –
1907–12 förstärktes med 5 m. och höjdes omkr. 7
m., så att den uppdämda sjön, som förut vid 20 m.
djup kunde rymma omkr. 1 milliard kbm., numera
med 27 m. djup rymmer 2,25 milliarder kbm. När
N. i början af juli stiger, öppnas samtliga portar;
först i slutet af nov., när de slamförande flödena
afrunnit och vattnet blifvit jämförelsevis klart,
stängas portarna småningom, och reservoaren fylles.
När i slutet af mars vattenbrist börjar göra sig
kännbar, utsläppes till början af juli det nödiga
vattnet, så att det uppdämda öfverskottet vid
stigningens början är förbrukadt. Dessa dammbyggnader,
det ståtligaste minnesmärket af engelsk
företagsamhet och ingenjörkonst, fullt jämbördiga
med faraonernas storverk, pyramiderna m. m.,
torde komma att efterföljas af andra högre upp i
N., bl. a. vid Nosjön (i samband med sumpmarkernas
upprensning), och Nedre Egypten vid
Fajum (Wadi Rayan).

N:s källor ansågos af de gamle egypterna som ett
mysterium. Under hela medeltiden och långt fram i
nyare tiden företogs intet för att vidga kunskapen
om N. Först James Bruce (se d. o.) sysselsatte sig
med Nilfrågan, som han trodde sig ha löst med
upptäckten af Blå N:s källor. Om Nilkällornas
upptäcktshistoria, samt Burtons och i synnerhet Spekes
expeditioner, som ledde till hemlighetens afslöjande, se
Afrika, sp. 278–280. – Namnet N. förekommer först hos Herodotos
(5:e årh. f. Kr.); de gamle egypterna benämnde den ofta A-ur (”den
stora floden”; hvaraf kopt. Iaro och Bibelns Jeor l. Jor),
men hade äfven åtskilliga andra namn för floden, t. ex. Hapi (Apistjuren,
Osiris) eller ”Hafvet” eller ”Den stora sjön”. – På grund af N:s ofantliga
betydelse för Egypten dyrkades floden af fornegypterna som en gud (Hapi),
all fruktbarhets förlänare och ett utflöde af Osiris (medan Isis fattades
som det däraf vattnade landet). Stora Nilfester firades till gudens ära. Af
grekerna inordnades han i den egyptiska dynastiföljden
under namnet Neilos.

Fig. 3. Fornegyptisk tempeldekoration, framställande Nilguden (med lotusemblem).

– Inom den bildande
konsten hörde Nilguden till egypternas mest
omtyckta tempeldekorationer (se fig. 3) och afbildades
ofta på alexandrinska mynt samt i den romerska
tidens konst, bl. a. i statyer, af hvilka den
vackraste är den vatikanska gruppen (se fig. i art.
Flodgudar). Litt.: Om N:s upptäcktshistoria
se arbeten af Bruce, Speke, Grant, Baker
m. fl., sammanfattade i ”The story of Africa”,
bd 2 o. 3 af Rob. Brown (1893–94) och ”The
Nile quest” af sir Harry Johnston (1903), för
Kageratrakten se R. Kandt, ”Caput Nili” (1904),
rörande hydrografi, geologi och klimat se H. G.
Lyons, ”The physiography of the river Nile and
its basin” (1906), samt uppsatser af Lyons (i
”Geographical journal” 1905), af W. Pietsch (i
”Zeitschrift d. gesellschaft f. erdkunde zu Berlin” 1911)
och V. E. Lilienberg (i ”Ymer” 1911). Studiet af
Nildalens zoologi var särskildt föremål för en svensk
vetenskaplig expedition 1901 under ledning af
intendenten A. L. Jägerskiöld, och för botaniska
och andra hänseenden hänvisas till arbeten af
Petherick, Heuglin, Schweinfurth, Junker och
Emin.
Wbg.

Niles [nails], städer i Nord-Amerikas förenta
stater. 1. Stad i Michigan, vid S:t Joseph river.
5,156 inv. (1910). Trävaru- och pappersfabriker,
som drifvas af floden. – 2. Stad i Ohio,
vid Mahonings förening med Mosquito. 8,361 inv.
(1910). Järnindustri. Järn- och kolgrufvor.
J. F. N.

Nileus Dalm., paleont., trilobitsläkte med stora
ögon; hufvud och stjärt ungefär lika stora; endast
mellankroppen visar tydlig segmentering, bestående
af 8 leder; förekommer i undersiluren och
särskildt i orthoceratitkalken. Den allmännaste arten
är N. armadillo, som oftast förekommer sammanrullad.
B. L-n.*

Nilgausläktet, Portax, zool. Se Antiloper,
sp. 1145.

Nilgiri [ni′lgiri l. nilgiə′ri], Nilagiri,
Neilgherri [ni′lgeri], sanskr., ”Blå bergen”,
bergmassiv i södra Indien, mellan 11° och 12° n. br.,
som sammanbinder de båda Ghatskedjorna. N.
bilda en platå (af omkr. 1,900 m. höjd), afbruten
af höga åsar och branta bergstoppar, af hvilka den
högsta, Dodabetta, når 2,630 m. höjd. Öfvergången
till slätten är tvär utom på norra sidan, där N.
sluter sig till Wainads och Mysores högland. En
mängd vattendrag upptages af floderna Moyar och
Bhavani; den enda insjön, Utakamand, är en
uppdämning af den lilla floden Dodabetta. Mörkgröna
skogar betäcka höjderna och stora områden af
dalarna. Tack vare den rika fuktigheten är landet
mycket fruktbart. Klimatet är synnerligen jämnt.
Medeltemp. är i Utakamand i juli 16° och i jan.
10,8°. Sedan 1821 ha flera sanatorier anlagts i
berglandet. De märkligaste bland de i N.
bosatta folken äro todaerna, hvilka betrakta
sig som autoktoner. De äro långa, välbildade
och kraftiga, men smutsiga och lata. Deras enda
sysselsättning är boskapsskötsel. Polyandri är
gängse bland dem, i det alla bröderna i en
familj gifta sig med samma kvinna. Rasen tycks
hålla på att dö ut och räknade 1901 endast
807 individer. Andra stammar äro badaga, kota,
irola och kurumba. Jämte vanliga sädesslag och
fruktsorter odlas kaffe, te och kina. Sedan 1868 är
N. jämte det angränsande Wainad ett distrikt
Nilgiri i presidentskapet Madras (2,478 kvkm.) med
111,437 inv. (1901), hvaraf omkr. 15,000 kristna.
Hufvudstad är Utakamand (se d. o.).
(J. F. N.)

Nilgåsen (Chenalopex ægyptiacus) har sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>