- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1041-1042

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nimrud - Nimwegen. Se Nijmegen - Nina, siciliansk skaldinna. Se Dante da Majano - Nina, Lorenzo - Nineve. Se Ninive - Ning-po - Ningseng. Se Tsche-mul-p-ho - Ninguta - Ninib - Ninigo - Ninina - Ninive - Ninon de Lenclos [ninå' de laklå] l. Ninon de l'Enclos, fransk hetär. Se Lenclos - Ninos. Se Ninive och Ninus - Ninove - Ninsei

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Marduks strid med urdraken å 2:a illustrationssidan
i art. Assyrien) och en hel mängd
brons- och lerkärl. 2) Centralpalatset, uppfördt
af Salmanassar II (860–825 f. Kr.), restaureradt
af Tiglatpileser (745–727 f. Kr.); där
fann man Salmanassars vidtberömda svarta obelisk,
de vingade tjurarna och de stenplattor, som
omtala hans segrar. 3) Sydvästpalatset, ofulländad
byggnad af Asarhaddon (680-668 f. Kr.). 4)
Västpalatset, uppfördt af Adad-nirari III (811–783
f. Kr.). 5) Sydöstpalatset, byggdt af
Aššur-ētil-ilani (625–622) för hans harem samt slutligen
två tempel.
J. C.*

Nimwegen. Se Nijmegen.

Nina, siciliansk skaldinna. Se Dante da
Majano
.

Nina, Lorenzo, påflig statssekreterare, f. 1812,
d. 1885, blef 1877 kardinal. I aug. 1878 utnämnde
Leo XIII honom till statssekreterare efter den
aflidne Franchi. Likasom denne följde N. en fridsam
politik och eftersträfvade särskildt en tillfredsställande
modus vivendi i förhållandet till Preussen,
men redan i okt. 1880 lämnade han ledningen af
påfvedömets politiska angelägenheter.

Nineve. Se Ninive.

Ning-po, stad i kinesiska prov. Tsche-kiang, en
af de 5 hamnar, som genom fördraget i Nanking
1842 öppnades för handel med utlandet, ligger där
floderna Jü-jan och Teng-hwa sammanflyta och
bilda Yun-Kiang, 19 km. från hafvet, omgifven af
höga murar, på en mycket fruktbar slätt. N. har
breda, snygga gator, stora varumagasin, många
tempel, buddistiska munk- och nunnekloster samt
ett europeiskt kvarter (n. om floden), där flera
missionssällskap ha sina byggnader. Den kinesiska
befolkningen beräknas till 400,000 pers. Staden har
liflig industri (berömda träsniderier, lackarbeten,
tillverkning af guldvaror, sidenstickerivaror,
stråmattor, stråhattar m. m.). Den är Kinas största
fiskmarknad, och slätten rundtomkring är uppfylld
med iskällare. Exporten består mest af grönt te
och hattar och har minskats genom konkurrens
med det närbelägna Shang-hai. Importen utgöres
mest af bomullsvaror, petroleum och opium. Importen
från utlandet hade 1910 ett värde af öfver 9,2
mill. haikwan tael, från det öfriga Kina af 4 mill.
och hela exporten ett värde af 10,3 mill. haikwan
tael.
J. F. N.

Ningseng. Se Tsche-mul-p-ho.

Ninguta, stad i prov. Kirin i kinesiska
Mandschuriet vid mynningen af Mutan-kiang, en biflod
till Sungari. 15-20 tusen inv. Staden omges af
en mur och skall förr ha haft mycket liflig handel
med Sibiriska kustprovinsen och Japan, innan
ryssarna genom sina tullstadganden undergräfde den.
F. n. håller N. åter på att vinna i betydelse genom
invandring från Kina. I omgifningen finnas flera
industrianläggningar, hvaribland kvarnar, som
producera ett förträffligt hvetemjöl. N. har
telegraf.
J. F. N.

Ninib, assyrisk gudomlighet, var eg. slaktningens
gud.

Ninigo, Schackbräde- 1. Échiquieröarna,
en af många små korallöar (50 kvkm.)
bestående grupp n. om Nya Guinea, v. om
Admiralitetsöarna (se d. o.), till hvilka den räknas.
J. F. N.

Ninina, astron., en af småplaneterna.

Ninive l. Nineve, assyr. Ni-nu-a, grek. Ninos,
lat. Ninus, hufvudstad i assyriska riket, den bäst
kända af ett flertal assyriska städer och kungliga
residens, emedan N. utgjorde medelpunkten för
det assyriska världsväldet under de senaste 100
åren, d. v. s. då det stod på höjden af makt och
utveckling. (Om de olika hufvudstäderna se Assyrien,
sp. 253.) Staden är dock gammal, ehuru
dess tidigare historia ännu ligger i dunkel. Säkert
vet man, att N. sedan äldsta tider var ryktbart som
säte för gudinnan Ištars dyrkan. I Ḫammurabis
lagar, omkr. 2000 f. Kr., omtalas N., så långt vi
med säkerhet veta, för första gången i
kilskriftsurkunderna. Det var Sanherib (704–681 f. Kr.),
som förlade sitt residens till N., och därmed
inleddes stadens glansperiod. N. var då förfallet,
men Sanherib återuppbyggde och nybyggde den
gamla staden i stor stil. Bland annat byggde han
ett storartadt palats, hvaraf endast en del
framgräfts, men denna del innehåller ej mindre än
71 salar och rum. Han lät pryda väggarna med
basreliefer, oöfverträffade i fråga om rikedom på
motiv, komposition, verklighetstrohet och konstnärlig
behandling. Han byggde ytterligare ett palats,
en arsenal, en triumfväg, anlade parker och försåg
staden med godt dricksvatten. Sedermera byggde
Asarhaddon (680–668 f. Kr.) och Aššur-bani-apal
(668–626 f. Kr.) nya palats. N. föll 606 f. Kr.
för modernas och babyloniernas förenade härar,
hvarvid staden förstördes i grund och brändes.
Ruinfältet ligger på Tigris’ östra strand midtemot d
et nuv. Mosul samt delas i två delar af bifloden
Khoser. Lämningar af de gamla stadsmurarna
visa stadens utsträckning och plan. De omsluta en
trapets, som sträcker sig omkr. 4 km. längs Tigris.
Största bredden är omkr. 1,5 km. Två väldiga
ruinhögar höja sig öfver de öfriga på hvar sin sida
om Khoser, Kujndjik i n. och Nebi
Jūnus
i s. Länge låg N. okändt och glömdt.
Engelsmannen Rich fastställde emellertid dess läge
samt drog upp en plan af ruinfältet 1820. Fransmannen
Botta företog 1842 några smärre gräfningar i
Kujundjik. Men det var engelsmannen
Layard, som började verkställa systematiska utgräfningar,
i synnerhet i Kujundjik, 1845–47 samt
1849–51. Dessa gräfningar fullföljdes af Rawlinson
1853–55, Rassam 1854 och 1877–83, Smith
1873–74, 1876, Budge 1888–89 och King 1912.
I Nebi Jūnus ha framgräfts Sanheribs arsenal och
Asarhaddons palats, i Kujundjik Sanheribs och
Aššur-bani-apals palats. De många basreliefer, som
prydt palatsens väggar, fylla nu flera salar i
British museum i London. Till de märkligaste fynden
i N. får räknas det ryktbara Aššur-bani-apalbiblioteket,
en samling på omkr. 10–15 tusen kilskriftstaflor
(nu i British museum). Se Myhrman,
”Upptäckterna i Babylonien och Assyrien” (1913), samt
litt. i art. Assyrien.
D. M.

Ninon de Lenclos [ninå′ de lãklå] l. Ninon
de l’Enclos
, fransk hetär. Se Lenclos.

Ninos. Se Ninive och Ninus.

Ninove [-nå′v], stad i belgiska prov.
Öst-Flandern, vid den kanaliserade Dendre. 8,190
inv. (1904). Tråd-, linne- och bomullsindustri samt
spetsfabrikation.
J. F. N.

Ninsei, japansk målare af Kanoskolan (se
Japansk konst) i förra hälften af 1600-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free