Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitning - Nitokris - Niton - Nitouche - Nitpress. Se Nitning - Nitragin - Nitramid - Nitraminer - Nitrammonkalk. Se Nitrammonmetoden - Nitrammonmetonden - Nitraria, bot. Se Australien, sp. 455 och Zygophyllaceæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i nitässja. Nitningen utföres antingen med hand- eller,
mera fördelaktigt, med maskinkraft. Vid handnitningen
insättes nageln, sedan den blifvit lagom värmd,
i nagelhålet samt intryckes väl däruti och
mothålles under nitningen med ett verktyg kalladt
fust. Nitningen verkställes antingen af två man med
nithammare för hand eller af en man med pneumatisk
hammare. Själfva nitningen består däri, att man
genom hamring stukar upp nagelns ända till ett
hufvud. Sedan detta groft tillformats och innan niten
hunnit svalna, sättes en stans på denna, hvarefter den
genom ett par hammarslag på stansen får en lämplig,
vanligen kullrig, form. Är nithålet försänkt,
d. v. s. koniskt uppborradt åt nitningssidan,
användes ej någon stans. - Vid maskinnitning sker
nagelns sammanstukning i nitmaskin antingen direkt
af pneumatiskt eller hydrauliskt tryck eller ock
af en elektriskt eller genom annan transmission
drifven hammare. Nitmaskinerna äro antingen fasta
eller portativa och anordnade för nitning i olika led
(vertikalt, horisontalt eller lutande). De hydrauliska
och pneumatiska nitmaskinerna ha vanligen formen af en
klo. I dess ena spets är dynan anbragt, och midt emot
denna i den andra spetsen sitter en tryckcylinder,
på hvars kolfstång stansen är fäst. Vid nitning
med nitmaskin föres, sedan nageln insatts i hålet,
antingen nitmaskinen eller arbetsstycket hastigt så,
att nagelhufvudet kommer väl in i dynan, hvarefter
maskinen först kraftigt sammanpressar plåtarna och
därefter med en enda tryckning af stansen såväl
nitar som stansar nageln. Nitförband utförda med
sådana nitmaskiner bli mycket starka, emedan det
höga tryck, hvarmed plåtarna sammanpressas och
nitningen utföres, framkallar den höga friktion
mellan plåtarna, hvarpå förbandets styrka väsentligen
beror. Ett nitförband skall vara starkt och oftast
äfven tätt; naglarnas antal, inbördes placering och
afstånd bestämmas med hänsyn härtill, under det att
deras diameter bestämmes af plåttjockleken. För
att försäkra sig om, att förbandet skall bli
tätt, användes vid tunnare plåt ofta mellanlägg
af mönjedränkt papper eller tyg mellan plåtarna,
under det att vid gröfre sådana diktning utföres.
G. R-g.
Nitokris är namnet på två egyptiska drottningar,
den ena tillhörande 6:e dynastien, den andra gift med
Psametik II af 26:e dynastien. Omkring den förstnämnda
har legenden flitigt spunnit sina trådar. Än är hon
en kraftfull och modig drottning, som, förbittrad
öfver mordet på sin broder och företrädare, på
våldsamt sätt ombringar hans mördare, för att
därefter själf dö en hjältinnas död. Än är hon en
skön grekisk hetär, på hvilken genom under faraos
blickar riktas och som uppstiger till värdighet
af Egyptens drottning. Än är hon ett spöke, som
i kvinnohamn besöker konung Mykerinos’ pyramid
och förtrollar dem, som komma i hennes närhet.
K. P.*
Niton, kem., en beteckning, som har blifvit
föreslagen för radiumemanationen (se Emissionsteorien),
men som ej blef allmänt antagen.
H. E.
Nitouche [-toj; fr., af n’y touche, rör icke därvid!],
eg. Sainte (helig) nitouche, skenhelig, sipp. Bekant
är Hervés operett Mam’zelle Nitouche ("Lilla
helgonet") med text af Meilhac och Millaud.
Nitpress. Se Nitning<sp></sp>.
Nitragin (af grek. nitron, salpeter, och genos,
uppkomst), landtbr., kulturpreparat af renodlade
kväfvebindande bakterier, som lefva symbiotiskt i
baljväxters rötter. Sedan H. Hellriegel 1886 visat,
att ärtväxternas kända gynnsamma verkan på jordens
fruktbarhet beror på förekomsten i dessa växters
rötter af bakterier, som tillgodogöra luftens fria
kväfve till växtnäring, gjorde F. Nobbe och L. Hiltner
på 1890-talet lyckade försök att med renkulturer af
dylika bakterier smitta utsäde af ärtväxter. Dylika
kulturer blefvo snart föremål för fabriksmässig
beredning och försäljning under namn af nitragin.
Sedan de omständigheter blifvit kända, som göra dylik
ympning osäker, och kraftigare (mer virulenta)
bakterieraser utbildats, har nitraginympning
börjat få större praktisk betydelse, men står dock
alltjämt efter jordympning med naturlig bakterierik
jord.
H. J. Dft.
Nitramid, kem., en hypotetisk förening, som man
tillskrifver sammansättningen H2 N . NO2.
Nitraminer, kem., organiska föreningar, i hvilka en
väteatom i aminresten är ersatt genom gruppen NO2,
den s. k. nitrogruppen. Etylnitramin t. ex. har
sammansättningen C2 H5 . NH . NO2.
H. E.
Nitrammonkalk. Se Nitrammonmetoden.
Nitrammonmetoden, en af ingenjör Knut Fryklind
uppfunnen metod att på ett sanitärt tillfredsställande
sätt oskadliggöra latrin och samtidigt fabriksmässigt
däraf framställa för jordbruket värdefulla
gödselmedel. Sedan latrinen omrörts och rensats,
inblandas osläckt, pulvriserad kalk i lämplig mängd i
en s. k. blandningscylinder. Därifrån införes massan
i en långsträckt, liggande släckningscylinder,
där densamma af armar, som äro skrufformigt
fästa på en roterande axel, långsamt framföres
mot uttagsöppningen. Genom kalkens släckning, som
påskyndas genom värme tillförsel, bindes en del af
latrinens vattenhalt, och en del afgår i ångform jämte
ammoniak, så att den färdiga produkten, som har det
vilseledande namnet nitrammonkalk, efter hand under
fabrikationen kan uttagas i form af ett gulhvitt
pulver. Den värdefulla ammoniaken tillvaratages
därigenom, att ångorna ledas igenom ett bad med
utspädd svafvelsyra, hvarvid saltet ammoniumsulfat
utfaller och vattenångan afgår. Ammoniumsulfat
röner stark efterfrågan såsom konstgödning på
grund af sin höga kväfvehalt. Nitrammonkalken, som
består af kolsyrad kalk och latrinens osönderdelade
beståndsdelar, har utbjudits som konstgödsel, men
är enligt hvad undersökningar och gödslingsförsök
ådagalagt af obetydligt gödselvärde, då den icke
innehåller vare sig nitrat eller ammoniak och endast
obetydliga mängder organiskt kväfve, fosforsyra och
kali, af hvardera omkr. 1/2 proc.
En experimentfabrik var under några år i gång invid
Stockholms stads renhållningsverk vid Löfsta, men är
nu nedlagd, sedan experimenten slutförts. En modern
nitrammonfabrik har anlagts af Sundsvalls stads
renhållningsverk, och Göteborgs stads myndigheter ha
beslutit behandla latrinen efter nitrammonmetoden.
Hj. Fmn. H. J. Dft.
Nitraria, bot. Se Australien, sp. 455, och Zygophyllaceæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
