Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1063-1064 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitrat - Nitratbakterier, bot. Se Salpeterbakterier - Nitrera - Nitrider - Nitrifikation - Nitril - Nitrilglykosider - Nitriotis, "natronbygden". Se Natronsjöarna - Nitrit - Nitritbakterier - Nitrobacter, bot. Se Salpeterbakterier - Nitrobensaldehyd - Nitrobensol

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nitrat (af grek. nitron, salpeter).
1. Kem., salpetersyrans salter, uppstå i regel genom inverkan
af salpetersyra på metaller eller deras oxider,
resp. hydrat. Undantag härifrån bilda dels några
metaller, såsom tenn och antimon, hvilka genom
denna syras inverkan öfvergå i hydrat med sur
karaktär, dels några af de s. k. ädla metallerna,
hufvudsakligen platina och guld, som ej alls angripas
af ren salpetersyra. Alkaliernas och de alkaliska
jordarternas nitrat bilda icke-hydrolyserade salter,
som äro lättlösliga i vatten och beständiga vid
upphettning. Tunga metallers nitrat sönderdelas genom
upphettning i kväfvedioxid, NO₂, och motsvarande
metalloxid. Ammoniumnitrat sönderfaller vid
upphettning i kväfveoxidul och vatten. Ammoniumnitrat
kan framställas genom oxidation af ammoniak med
syre under medverkan af metallisk platina (se
Katalys) och neutralisation af den därvid bildade
salpetersyran med ammoniak. Kaliumnitrat tillverkas
numera efter Birkeland-Eydes metod genom oxidation
af luftens kväfve (se d. o.). Ang. kaliumnitrat se
Salpeter och ang. natriumnitrat Chilesalpeter. Se
vidare Jäsning. - 2. Miner. På grund af salternas
lättlöslighet förekomma nitrater endast undantagsvis
som mineral; som sådana känner man dock såväl kali-
som natron-, kalk-, baryt- och magnesiasalpeter,
äfvensom kopparnitrat.
1. H. E. 2. A. Hng.

Nitratbakterier, bot. Se Salpeterbakterier.

Nitrera, kem., införa den s. k. nitrogruppen, NO₂,
i organiska föreningar, så att nitroföreningar (se
d. o.) uppstå. Aromatiska ämnen kunna nitreras direkt
därigenom, att man låter koncentrerad salpetersyra
enbart eller i förening med svafvelsyra inverka på
dem. Alifatiska ämnen nitrerar man indirekt genom
att behandla deras klorderivat med silfvernitrit.
H. E.

Nitrider, kem., föreningar af kväfve, som delvis kunna
anses som derivat af ammoniak eller hydrazin. De
uppstå direkt vid upphettning af metaller i
kväfgas. På detta sätt bildas t. ex. litiumnitrid Li₃ N,
magnesiumnitrid Mg₃ N₂, kalciumnitrid Ca₃ N₂. I
beröring med vatten sönderdelas de flesta nitrider i
motsvarande metallhydrater och ammoniak, t. ex.
Ca₃ N₂ + 6 H₂O = 3 Ca(OH)₂ + 2 NH₃.
H. E.

Nitrifikation. 1. Kem., salpeterjäsning. Se Jäsning,
sp. 473. - 2. Bot. o. landtbr. Se Salpeterbakterier.

Nitril, kem., organisk cyanid, beteckning för en
organisk förening af typen CH₃ . CN, i hvilken en
grupp CN, den s. k. nitril- eller cyanidgruppen,
är bunden till en kolväteradikal. Nitrilerna
framställas genom borttagandet af vatten ur
karbonsyrors ammoniumsalter eller ur deras amider
enligt ekvationerna

CH₃ . CO₂ NH₄ = CH₃ . CN + 2 H₂O
CH₃ . CONH₂ = CH₃ . CN + H₂O
Alifatiska nitriler framställas vidare genom behandling af
halogenföreningar eller sulfonsyrade salter med
cyankalium enligt formeln:

C₂ H₅ . Cl + CNK -> C₂ H₅ . CN + KCl
C₂ H₅ OSO₃ K + CNK -> C₂ H₅ . CN + K₂ SO₄
Aromatiska nitriler uppstå genom behandling af i
vatten lösta diazoniumsalter (se Diazoföreningar)
med cyankalium i närvaro af
kuprosalter (se Koppar) enligt följande schema:
C₆ H₅ . N₂ . Cl + CNK -> C₆ H₅ . CN + N₂ + KCl.
Genom upptagande af vatten öfvergå nitrilerna
i syreamider eller i motsvarande syrors
ammoniumsalter. Nitriler äro i allmänhet vätskor
eller kristalliserande ämnen, som ega, i motsats till
isonitriler (isocyaniter l. karbylaminer), en svag
lukt. Isonitrilerna utgöra en grupp af substanser,
som äro isomera med nitrilerna och skilja sig från
dessa därigenom, att nitrilgruppen är bunden till
kolväteradikalen under förmedling af N-atomen, som
följande formel anger:
CH₃ . N = C CH₃ . C = N
isonitril nitril

I isonitrilerna uppträder C-atomen enligt Nef (se
denne) tvåvärd. Dessa ämnen utmärkas genom mycket
stark och vidrig lukt.
H. E.

Nitrilglykosider, kem., kallas sådana glykosider
(se d. o.), som kunna spjälkas i glykos och
blåsyra. Den senare är bunden till en aldehydgrupp;
nitrilglykosiderna äro således cyanhydriner af
formeln
/OH
R . CH -
CN
Den bekantaste nitrilglykosiden är amygdalin (se d. o.).
H. E.

Nitriotis, "natronbygden". Se Natronsjöarna.

Nitrit. 1. Kem., salt af salpetersyrlighet
med den allmänna formeln NO₂R (R = envärd
radikal). Nitriter framställas genom inverkan
af salpetersyrlighet, resp. nitrösa gaser, på
alkalilösningar. F. n. neutraliserar man de enligt
Birkeland-Eydes förfarande (se Kväfve) framställda
gaserna med soda. Natriumnitrit användes i den
organiska industrien i stor skala för diazotering af
aminer vid fabrikation af azofärgämnen. Nitriter
äro i regel lättlösliga; bland svårlösliga må
nämnas silfvernitrit, hvilket skiljer sig från
alkalinitriterna äfven därigenom, att metallatomen
är bunden vid kväfveatomen enligt följande formel:

O = NO = Na O=
N . Ag
O=
natriumnitrit silfvernitrit.

2. Farm. Nitriter, t. ex. alkalinitriterna,
kalium- och natriumnitrit, verka i organismen
ungefär som amylnitrit (se d. o.), ehuru
svagare och mera ihållande. Alkalinitriterna
ha ej fått någon betydelse som läkemedel.
1. H. E. 2. C. G. S.

Nitritbakterier, bot. Se Salpeterbakterier.

Nitrobacter, bot. Se Salpeterbakterier.

Nitrobensaldehyd, kem., bittermandeloljans (se
d. o.) nitroderivat, NO₂ . C₆ H₄ . CHO, förekommer i
3 isomera former, bland hvilka ortoderivatet är det
viktigaste. Detta kondenseras enligt A. v. Baeyer med
aceton och utspädd natronlut till indigo (se d. o.).
H. E.

Nitrobensol [-sal], toxik., en oljeartad, starkt (af
bittermandel) luktande vätska af sammansättningen
C₆ H₅ . NO₂, ingår i mirbanolja (se d. o.) eller
konstgjord bittermandelolja och har stor teknisk
betydelse som material vid framställning af
anilin. Då nitrobensolen är betydligt billigare än
äkta bittermandelolja, har den fått en betydande,
men farlig användning för parfymering af tvål,
konditorivaror och spritdrycker. I dos öfver 1
gr. verkar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>