Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1069-1070 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitroglycerin - NitrogLycerinkrut. Se Krut, sp. 109-112 - Nitroider - Nitromannit, kem. Se Knallmannit och Mannit - Nitrometer - Nitron - Nitronaftalin - Nitroparaffiner - Nitroprussidnatrium - Nitros - Nitrosococcus, bakteriesläkte. Se Jäsning, sp. 474 - Nitrostärkelse - Nitrosyl - Nitrosylbromid, kem. Se Nitrosyl - Nitrosylklorid, kem. Se Nitrosyl - Nitrosylsvafvelsyra - Nitrosylsyra - Nitrum - Nitrösa gaser - Nitskarf. Se Nitning - Nitskruf. Se Nitning - Nittedalen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borrningsarbeten, därigenom förorsakande olyckor. Man inneslöt
då nitroglycerinet i täta papphylsor, som nedsänktes
i borrhålen. Emellertid visade det sig snart genom
en serie explosioner, att den oblandade sprängoljan
som sådan var för farlig att transportera, och dess
transport förbjöds i de flesta länder. För att minska
transportfarligheten använde Nobel då metoden att
späda sprängoljan med träsprit (metylalkohol), hvarvid
den fullständigt förlorar sina explosiva egenskaper;
före användningen aflägsnades metylalkoholen helt
enkelt därigenom, att man tillsatte vatten och
rörde om blandningen, hvarvid nitroglycerinet i
rent tillstånd sjönk till bottnen af kärlet. Af
långt större betydelse blef emellertid Nobels
1863 gjorda uppfinning att knåda nitroglycerinet
tillsammans med uppsugningsämnen till en degformig
massa, s. k. dynamit (se d. o.). Sedan denna
uppfinning gjordes, har det oblandade nitroglycerinet
bibehållits för sprängning endast på vissa platser;
numera är det i Sverige h. o. h. förbjudet för
bergsprängning. Däremot ha dynamiterna vunnit en
år efter år ökad användning, återhållen endast af
den begränsade tillgången på råvaran glycerin, som
tvingat tekniken att söka ersätta nitroglycerinet
med andra sprängämnen. Nitroglycerinet
användes äfven - likaledes en uppfinning af
A. Nobel - som väsentlig beståndsdel i många
af de röksvaga krutsorterna (se därom Krut,
sp. 109-112, och Kruttillverkning, sp. 118-119).
C. G. S. E. S-m.

Nitroglycerinkrut. Se Krut, sp. 109-112.

Nitroider (af grek. nitron, salpeter, och
eidos, utseende), miner., en grupp saltartade
föreningar med tantal-, niob-, vanadin-,
fosfor- eller salpetersyra eller också med
någon af arsenikens eller antimonens syror.
A. Hng.

Nitromannit, kem. Se Knallmannit och Mannit.

Nitrometer, kem., apparat för kvantitativ volumetrisk
bestämning af salpetersyra och salpetersyrlighet
samt deras salter och af nitros (se d. o.). Den mest
använda nitrometern har konstruerats af G. Lunge
(se denne). I Lunges nitrometer reduceras kväfvets
syreföreningar genom metalliskt kvicksilfver till
kväfveoxid, hvars volym mätes i apparatens graderade
rör (se fig.).

Lunges nitrometer.
H. E.

Nitron, kem., en bas af sammansättningen C₂₀ H₁₆ N₄,
hvars konstitution anges genom det rationella namnet
difenylanilohydrotriazol, bildar ett olösligt nitrat
och användes därför för direkt analytisk bestämning af
salpetersyra.
H. E.

Nitronaftalin, kem., C₁₀ H₇ NO₂, nitroderivat af
naftalin (se d. o.), förekommer i 2 isomera former
som a- och b-nitronaftalin. Det förstnämnda,
a-nitronaftalinet, en gul substans med smältp. 61°
uppstår direkt vid inverkan af koncentrerad
salpetersyra på naftalin och är tekniskt
viktigt som utgångsmaterial för a-naftylamin.
H. E.

Nitroparaffiner, kem., kallas de mättade alifatiska
kolvätenas (paraffinernas, se d. o.) nitroföreningar.
H. E.

Nitroprussidnatrium, kem., ett rödt salt med
sammansättningen Na2 Fe (CN)₅ NO + 2 H₂ O, framställes
genom kokning af gult blodlutsalt med utspädd
salpetersyra. Man använder detta salt i alkalisk
lösning för att påvisa svafvelväte.
H. E.

Nitros [-träs], kem., den vid blykammarprocessen
bildade vätska, som uppstår genom inverkan af nitrösa
gaser (se d. o.) på koncentrerad svafvelsyra i
Gay-Lussacs torn. Den består hufvudsakligen af
en lösning af blykammarkristaller i 76-procentig
svafvelsyra. Se Svafvelsyra.
H. E.

Nitrosococcus, bakteriesläkte. Se Jäsning, sp. 474.

Nitrosodimetylanilin, kem., NO . C₆H₄ . N
(CH₃)₂,
uppstår genom inverkan af salpetersyrlighet på den
tertiära basen dimetylanilin och kristalliserar i
gröna blad med smältpunkt 85°; med saltsyra bildar
denna bas ett klorhydrat i form af gula nålar.
H. E.

Nitrosomonas, bot. Se Salpeterbakterier.

Nitrostärkelse, nitratet af stärkelse, erhållet
genom behandling af stärkelse med en blandning af
salpetersyra och svafvelsyra och därpå noggrant
tvättadt, är ett explosivt pulver med en kväfvehalt
växlande mellan 11 och 13,5 proc. Den har ensam
eller blandad med nitrocellulosa vunnit användning
som beståndsdel i vissa röksvaga krut.
E. S-m.

Nitrosyl, kem., den för sig själf obeständiga
atomgruppen -NO. Den förenar sig med klor
och brom till nitrosylklorid NOCl, resp.
nitrosylbromid NOBr. Se vidare Nitrosylsyra.
H. E.

Nitrosylbromid, kem. Se Nitrosyl.

Nitrosylklorid, kem. Se Nitrosyl.

Nitrosylsvafvelsyra, kem., uppstår som
mellanprodukt vid framställningen af svafvelsyra
enligt blykammarprocessen och har enl. G. Lunge
sammansättningen ON-O-SO₃H. Syran, som bildar de
s. k. blykammarkristallerna, kan också uppfattas som
nitrosulfonsyra, O₂ N - SO₃ H. Se vidare Svafvelsyra.
H. E.

Nitrosylsyra, kem., detsamma som undersalpetersyrlighet,
en syra, som uppstår vid inverkan af salpetersyrlighet
på hydroxylamin enligt formeln:

HO . NO + H₂ N . OH -> HO . N : N . CH + H₂ O
nitrosylsyra
Den utgör vid vanlig temperatur en färglös olja
och stelnar i köld till hvita kristaller. Dess
salter betecknas som hyponitriter.
H. E.

Nitrum (lat.; grek. nitron), kem., betydde urspr.
soda. Namnet har sedermera öfverflyttats på salpeter.
P. T. C.*

Nitrösa gaser, kem., kallas den blandning mellan
kväfgasens syreföreningar, kväfoxid NO, kväfvetrioxid
N₂ O₃ och kväfvetetroxid N O₂ (se dessa ord),
som uppstår vid oxidation af kväfve med syrgas
(se Kväfve, sp. 430) och vid sönderdelning af
salpetersyra. De nitrösa gaserna användas i tekniken
i stor skala för framställning af svafvelsyra (se
d. o.) enligt blykammarmetoden.
H. E.

Nitskarf. Se Nitning.

Nitskruf. Se Nitning.

Nittedalen, härad i Akershus amt, n. ö. om Kristiania,
Norge, genomströmmadt af den 57 km. långa Nittelven,
som kommer från Myllavattnet och utfaller
i Öieren n. v. om Lilleströmmen. Areal 182,75
kvkm., hvaraf 27,92 kvkm. åker och äng, 137,43
kvkm. skog. 2,719 inv. (1910).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>