Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nivellering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
profilnivellering afser att bestämma (och sedan i bild
återge) höjdförhållandena af en på marken utstakad
linje längs efter dess hela utsträckning.
Sedan en tillämnad järnvägslinje blifvit utstakad och
nivellerad samt profil uppritad och balanslinjen (se
Profil) inlagd samt slutligen schaktningsarbetet i
linjen blifvit utfördt, kunna kontrollafvägningar
vara erforderliga. Därvid har man dock som regel
ingen möjlighet att utgå från de i linjen belägna
punkter, som förut blifvit nivellerade, ty de
finnas efter schaktningsarbetets utförande icke
längre i behåll. Fördenskull är det nödvändigt
att vid nivelleringens utförande markera och
nivellera en del fixpunkter, belägna så
långt åt sidan af linjen, att de bli oberörda af
schaktningsarbetet. Äfven för alla andra slag af
nivelleringar är det nödvändigt att till tillräckligt
antal bestämma fixpunkter, som ovillkorligen böra
vara fast och varaktigt markerade samt till sitt
läge så noga beskrifna, att de med lätthet kunna
återfinnas. - Nivelleringsarbeten af stor vikt äro
bl. a. upprättandet af nivåkartor (se Nivåkurva).
Den trigonometriska höjdmätningen l. nivelleringen
tillgår på så sätt, att öfver den ena af de
två punkter, mellan hvilka höjdskillnaden skall
bestämmas, uppställts ett instrument för höjdvinklars
bestämmande, t. ex. en teodolit (se d. o.), samt öfver
den andra rests en signal af sådan beskaffenhet,
att den är tydligt synlig i instrumentets tub på
det vanligen ganska (ofta flera tiotal km.) stora
afståndet emellan punkterna. Med instrumentet
bestämmes nu signalens höjdvinkel, det är den vinkel,
som förbindelselinjen emellan tuben och signalen gör
med horisontalplanet genom den förra. Höjdskillnaden i
fråga blir då afståndet (vanligen erhållet genom
triangelmätning, se d. o. och Geodesi)
från instrumentet till signalen, multipliceradt
med tangenten för höjdvinkeln. Den på detta sätt
bestämda höjdskillnaden erfordrar dock rättelse
dels för refraktionen (se d. o.), dels för jordytans
buktighet. Dessa två korrektioners summa belöper sig
vid trigonometrisk höjdmätning approximativt till 6
à 7 m., då afståndet emellan de två punkterna utgör
10 km., samt är f. ö. proportionell mot kvadraten på
detta af stånd.
De enklaste nivelleringsförrättningarna utgå vanligen
från en sådan åskådning, som skulle ett horisontalplan
genom en punkt gå äfven genom andra punkter på
samma höjd och som skulle de lodräta riktningarna
öfverallt vara parallella, något, som naturligtvis
kan ha ett visst berättigande endast för det fall, att
nivelleringen utsträckes till blott ett mycket litet
område på jordytan. Eljest är naturligtvis i första
hand en skarp definition af begreppet höjdskillnad
erforderlig. I st. f. från ett horisontalplan utgår
man då från begreppet nivåyta, d. v. s. en
yta, som skär alla lodlinjer vinkelrätt. Om
emellertid genom punkter på en och samma lodlinje
läggas flera nivåytor, förbli dessa nivåytor icke
längs hela sin utsträckning på lika stora afstånd
ifrån eller parallella med hvarandra, nämligen till
följd af jordens sfäroidiska form och till följd af
oregelbundenheter i massfördelningen. Utväljer man
därför en viss af dessa nivåytor att utgå ifrån,
nämligen hafvets yta med dess under kontinenterna
tänkta fortsättning
(genom kanaler), och betraktar denna yta som den
ideella jordytan, så kan man som en punkts absoluta
höjd fastslå dess höjd längs efter lodlinjen öfver
den ideella jordytan (hafsytan) och två punkters
höjdskillnad som skillnaden emellan deras absoluta
höjder. Vid nivellering inställes instrumentets tub
(eller dess kollimationslinje) som en tangent till
en nivåyta, men till olika nivåytor, allt efter som
instrumentet kommer på olika höjd och på delar af
jorden med olika polhöjd. Vid strängt vetenskaplig
nivellering (precisionsnivellering) skall resultatet
af två nivelleringar, under hvilka man mellan de två
punkterna gått fram längs olika vägar, därför icke
vara fullt öfverensstämmande, utan bli det först efter
anbringande af den ortometriska korrektionen. Vid
precisionsnivellering är förfaringssättet i grunden
detsamma som vid den vanliga nivelleringen, men
mera fullkomnade instrument och i detaljerna mera
förfinade observationsmetoder komma därvid till
användning. Från Tyskland framställdes 1883 förslag,
att man i Sverige ville liksom i Preussen utföra
precisionsnivelleringar längs efter Östersjöns
kuster för att utröna, huruvida en bestämd lag
kunde spåras för Östersjöns medelvattenhöjd på
olika delar af densamma. Med anledning af detta
förslag och andra liknande förut inom vårt eget land
framställda beviljade 1885 års riksdag anslag till
utförande af precisionsnivelleringar inom Sverige,
hvilka sedermera kommo till stånd under ledning af
P. G. Rosén. Sveriges precisionsnivellering har
till syfte, utom det nyss nämnda, det äfvenledes
rent vetenskapliga att bringa till klarhet frågan
om den svenska vallens höjning samt det icke
minst viktiga att möjliggöra öfverförandet till
ett enhetligt system af de många nivelleringar
för praktiska syften (landsvägars och järnvägars
anläggning m. m.), som i olika delar af landet
blifvit utförda och som eljest skulle sakna samband
med hvarandra. Precisionsnivelleringen går fram 3,637
km. längs efter järnvägar och 1,220 km. längs efter
landsvägar samt omfattar höjdbestämning af ungefär
2,300 stycken inom olika delar af landet markerade
punkter. Förteckning till allmänhetens tjänst öfver
dessa punkter, beskrifning af deras
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
