Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Njassa-land - Njebogatov. Se Nebogatov - Njegusji - Njemen - Njezjin - Njong - Njord - Njoro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exporten 168,910 pd. Den senare består af kaffe,
bomull, tobak, strophanthus, vax, kautschuk,
majs, jordnötter m. m. Handeln med utlandet sker
flodvägen till Chinde vid Sambesis mynning, där
portugiserna upplåtit ett område (British concession)
för tullfri transitohandel med N. En 182 km. lång
järnväg går från Port Herald, nära portugisiska
gränsen, till Blantyre och kommer antagligen att
utsträckas till sjön Njassa och kusten. Nyare litt.:
A. Sharpe, "The geography and economic development of
Brit. Central-Africa" (i "Geographical journal" 1912).
J. F. N.
Njebogatov. Se Nebogatov.
Njegusji (Njegosji), stad i Montenegro
med 1,000 inv., halfvägs mellan Cetinje och
Cattaro. Därifrån härstammar den regerande dynastien
Petrovitj-Njegosj. Se Montenegro.
A-d J.
Njemen (ty. Niemen), flod i västra Ryssland och
Ostpreussen, upprinner i en skogig kärrtrakt,
s. om Minsk, flyter, från början ganska vattenrik,
i västlig hufvudriktning, blir segelbar för större
fartyg vid Grodno, bildar därifrån gräns mellan
Ryssland och Polen, inträder vid Schmalleningken
på preussiskt område under namnet Memel samt
delar sig 8 km. nedanför Tilsit i två armar: Russ
och Gilge , hvilka sedan åter före sitt utlopp
i Kurisches haff dela sig i flera mindre. N:s
stränder äro flacka, ofta sumpiga, i synnerhet i
Ryssland. Slätten nedanför Tilsit är genom dammar
skyddad mot öfversvämningar. Flodens längd utgör
788 km., flodområdet 50,548 kvkm. Största bifloderna
äro Vilija, Nevjasja och Jura fr. h. samt Szeszupa
fr. v. För transport af trävaror och spannmål från
Ryssland är floden af stor vikt; och då sjöfarten på
Kurisches haff är högst farlig, kringgår man haffet
medelst kanaler: König Wilhelms kanal, från Russ
till trakten af Memel, samt Seckenburgkanalen och
Friedrichsgraben, från Gilge till Pregels arm Deime.
(J. F. N.)
Njezjin [-{in], kretsstad i ryska guv. Tjernigov,
vid järnvägen mellan Kursk och Kiev samt vid
den kanaliserade Oster, ett tillflöde till
Desna. Omkr. 50,000 inv., mest lillryssar, som
sysselsätta sig med jordbruk och trädgårdsskötsel
samt något industri. I N. finnas ett goss-
och ett flickgymnasium, teknisk skola och
historisk-filologiskt institut. Vid det sistnämnda
studerade Gogol, åt hvilken ett monument rests
i staden. (J. F. N.)
Njong, den enda på längre sträckor farbara floden
i Kameruns kustland, upprinner i södra delen af
kolonien och faller ut vid Klein-Batanga. Omkr. 700
km. Med undantag af Tappenbeckforsarna och
Neven-du-Mont-fallen är den farbar med ångare större
delen af sitt lopp, 200 km. ofvanför de förstnämnda
forsarna. Wbg.
Njord (isl. Njǫrðr), nord. myt., en fornnordisk gud,
om hvilken Sämunds Edda meddelar, att han råder öfver
otaliga tempel och altaren. I Vanahem skapade honom
visa makter och lämnade honom som gisslan åt gudarna,
men vid ragnarök skall han återkomma till vanerna.
Noatun heter hans borg. Hans son är Frej, som
han fick med sin syster, då han var sänd österut
till jättarna som gudarnas gisslan; hans dotter är
Freja. Snorres Edda säger, att N. råder för vindens
gång och stillar sjö och eld; han är så förmögen, att
han kan ge dem, som bedja honom därom, rikedom i land
eller lösören. Jätten Tjatses dotter Skade (se
d. o.) blef hans hustru och ville bo på fjällen i
Trymhem, men N. ville vara nära sjön; de förliktes
om att vara nio dagar i Trymhem och andra nio
i Noatun, men höllo ej ut därmed, utan skildes
åt. Att N. är en af de förnämste gudarna, framgår
däraf, att eder svärjas vid honom jämte Frej och Tor
eller Oden och att vid offerfester en skål egnades
honom. Af namnet är Nertus (se d. o.) en äldre form,
och N. var alltså urspr. en kvinnlig gudomlighet,
som blifvit manlig, då feminina ord af namnets
form öfvergingo till maskulina, hvilken öfvergång
i vikingatiden är fullbordad. Troligen ha i och
med denna öfvergång af N. till manlig gudom den
manliga gudomligheten Frej (eg. "herren") och den
kvinnliga Freja (eg. "härskarinnan") utgrenat sig ur
N:s väsen. Namnet N. ingår i namnet på många orter,
hvilkas läge ofta utvisar, att N., troligen tänkt som
kvinnlig gudomlighet, dyrkats i samband med de manliga
gudomligheterna Ull, Frej, Tor och Tyr, de förra
sannolikt den manliga fruktbarhetsguden, de senare
urspr. himmelens gud. Jfr A. Kock (i "Zeitschrift
für deutsche philologie", 28), M. Olsen, "Det
gamle norske önavn Njarðarlǫg" (1905) och "Hærnavi"
(1908), G. Lundberg och H. Sperber, "Hærnavi" (1912).
B-e.
Njoro (Unyoro), land i Central-Afrika,
n. om Uganda, på norra stranden af Victoriasjön,
bebodt af wanjoro (sing m’joro). Ju längre man
framskrider i landet mot n., desto regnfattigare
blir det, och desto fattigare blir vegetationen för
att till sist alldeles försvinna. Styrelseformen
var fordom rent despotisk; en oansvarig "kung"
innehade all makt, liksom all eganderätt. Ty om
äfven undersåten kunde ega jord, boskap, slafvar,
hustrur och barn, allt här lika med egendom, så kunde
dock konungen disponera däröfver efter behag. Landet
var deladt i distrikt, hvart och ett styrdt af en
ansvarig höfding; gaf en sådan minsta anledning till
missnöje eller t. o. m. blott misstanke, straffade
konungen honom med döden eller stocken, i hvilket
senare fall tortyr användes så, att äfven här döden
vanligtvis följde. Med hjälp af ett lifgarde och en
massa spioner härskade så konungen med äkta afrikansk
grymhet, blodtörst och girighet. Den siste konungen,
Kabarega, fördrefs af engelsmännen, som därefter
gjorde landet till provins under Uganda protectorate,
som gränsar i s. till Kufafloden, i ö. och n. till
Nilen, i v. till Albertsjön. I N. ha flera fort
upprättats; det förnämsta är Masindi. Byarna äro
få och små; den odlade jordarealen är obetydlig, ty
folket lefver mest af fisk, förnämligast en liten,
ytterst benig abborre. Nästan allt arbete utföres
af kvinnorna. Befolkningen liknar den i Uganda, bor
i hyddor tillsammans med en del husdjur, och allmän
snuskighet råder. Folkets karaktär är lika smutsig som
individerna; t o. m. gästfrihet saknas i N. Religionen
är fetischism och demontro. Ofta får någon individ för
sig, att han är förhäxad och dör då mycket riktigt,
möjligen af förgiftning. – Männen svepa om sig en
kohud, som fästes vid ena axeln; andra äro klädda
i waganda-basttyg, några få i kulört bomullstyg. De
begagna inga prydnader. Hustrurna bära en kort kjortel
af basttyg, men ha öfre delen af kroppen bar; de unga
flickorna gå nakna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
