- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1105-1106

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nobel[nåbe'l], svensk släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norge, tills han 1827 kallades till lärare i
beskrifvande geometri och maskinkonstruktion vid
Teknologiska institutet. En af honom konstruerad
undervattensmina väckte så stort uppseende, att han
1837 inbjöds af ryska regeringen att demonstrera
densamma i Petersburg, hvarefter han antog ett
lockande anbud för att stanna kvar i Ryssland och
anlägga en specialfabrik för minor. På 1840-talet
satte han i gång en egen fabrik; affären gick
framåt, och 1846 byggdes en större verkstad,
hvarest utom minor tillverkades äfven lavetter,
ångmaskiner och värmeledningar med varmvatten
efter ett af honom uppfunnet system, som utgjort
grundidén till nutidens moderna sådana. Han
konstruerade äfven ett snabbskjutande gevär och
åtskilliga verktygsmaskiner samt fick snart anseende
som Rysslands skickligaste maskiningenjör. När
Krimkriget utbröt (1853), uppdrog ryska regeringen
åt honom och sonen Robert N. att ordna minförsvaret
vid Kronstadt och Sveaborg. Detta visade sig också
så effektivt, att fiendens flotta efter ett par
forceringsförsök höll sig utom linjen. Då nu ryska
regeringen beslöt bygga propellerångare, uppdrogos
dessas konstruktion och byggande åt N., som på få
år utvidgade verksamheten så, att han sysselsatte
öfver 1,000 arbetare. Hans mångsidiga verksamhet
under Krimkrigets afspärrningstid, hvarvid hans
energi och duglighet sattes på hårda prof, men
också inbragte honom betydliga gratifikationer och
regeringens löften om framtida, stora beställningar,
afbröts emellertid plötsligt genom freden 1856. Därvid
desavuerades N. totalt af den nya regeringen, som
lät alla beställningarna gå till utlandet, så att
N. 1859 måste öfverlämna hela rörelsen till sina
kreditorer. Själf flyttade han tillbaka till Sverige,
medan sonen Ludvig stannade kvar och på kreditorernas
anmodan öfvertog fabriksledningen. Långt förut hade
N. experimenterat med sprängämnen för sina minor och
gjort åtskilliga rön; nu egnade han sig h. o. h. åt
uppfinningen af ett sätt att framställa den 1847 af
italienaren Sobrero uppfunna nitroglycerinen (se
d. o.) i en ofarligare och för praktiska ändamål
användbar form. 1862 anlade han också en fabrik
vid Heleneborg, nära Stockholm; men knappt hade
tillverkningen börjat, då hela fabriken sprang i
luften 3 sept. 1864, hvarvid N:s yngste son, ingenjör
Emil Oskar N. (f. 1843), ljöt döden. Experimenten
fortsattes detta oaktadt af N. och sonen Alfred på
en i Mälaren förankrad pråm, sedan myndigheterna
förbjudit vidare experiment i land. Olyckan grep
emellertid den kraftige mannen hårdt, hans hälsa blef
vacklande, och 1865 träffades han af ett slaganfall,
som kroppsligen alldeles bröt honom. N. var ett äkta
uppfinnarsnille, som med liflig inbillningskraft och
klar blick förenade förmågan att skapa medel för att
öfvervinna mötande tekniska svårigheter. Hans idéer
och syften ha framgångsrikt fullföljts af hans söner.

2. Robert Hjalmar N., den föregåendes son, tekniker,
f. 4 aug. 1829 i Stockholm, d. 7 aug. 1896 på Getå
vid Norrköping, arbetade vid faderns verkstad
i Petersburg, tills familjen återflyttade till
Sverige. Där deltog han i sprängämnestillverkningen
till i midten af 1860-talet, då han i Finland anlade
en egen fabrik för tillverkning af nitroglycerin. Men
när finska myndigheterna förbjödo detta
sprängämnes användning, var han för en tid
föreståndare för faderns och brodern Alfreds fabrik
vid Vinterviken. 1870 flyttade han till Petersburg för
att samarbeta med sin broder Ludvig, som egnade sig åt
vapenfabrikation, speciellt gevär.
illustration placeholder

Under en vistelse
i Kaukasien för fabrikens räkning studerade han
naftaindustrien i Baku och förvärfvade t. o. m. ett
mindre område på Balachanifältet, lyckades intressera
brodern för saken, bosatte sig 1873 i Baku och
började den verksamhet, som 1876 ledde till bildandet
af firman "Bröderna Nobel". Genom användandet
af nya tekniska hjälpmedel såväl för borrningar
som för transport af oljan genom rörledningar
till raffinaderiet och från detta i tankbåtar på
Volgafloden till det inre landet intog firman snart,
tack vare N:s ihärdiga kamp i denna halfvilda trakt
mot afunden och förföljelsen från konkurrenter,
en ledande ställning inom naftaindustrien. 1879
förvandlades firman till ett aktiebolag, i hvilket
N. kvarstod som fabrikschef till 1881, då han med
bruten hälsa drog sig tillbaka.

illustration placeholder

3. Ludvig Imanuel N.,
den föregåendes broder, tekniker, f. 27 juli 1831
i Stockholm, d. 12 april 1888 i Cannes, Frankrike,
erhöll efter studier vid ryska skolor grundlig
praktisk utbildning vid faderns mekaniska verkstad i
Petersburg, där han i slutet af 1850-talet var faderns
närmaste man. Efter likvidationen af den gamla affären
(se N. 1) anlade han en egen mindre verkstad med
gjuteri och började åter syssla med tillverkning
af krigsmateriel. Han lyckades snart genom egna
uppfinningar af lavetter och granater erhålla
den ena beställningen efter den andra från ryska
regeringen. När kriget 1866 bröt ut mellan Österrike
och Preussen, hopade sig beställningarna så, att stora
utvidgningar af verkstaden blefvo nödvändiga. 1867
kom en beställning på 100,000 bakladdningsgevär, och
för denna fabrikation konstruerade och tillverkade
N. själf alla specialmaskinerna, började begagna
formmaskiner för gjutning och införde användandet af
fosforbrons för vissa gevärsdelar. Beställningarna
strömmade in i sådan mängd, att när 1870 års
fransk-tyska krig utbröt, N. arrenderade Itsjevska
kronogevärsfaktoriet vid Perm, moderniserade detta och
tillverkade där stora mängder krigsmateriel af alla
slag, såsom tusentals kanoner, lavetter, torpedtuber,
torpeder och minor, 600,000 gevär samt granater,
bomber etc. i milliontal. Efter 1876, då oljefirman
"Bröderna Nobel" bildades,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free