- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1117-1118

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nobelstiftelsen - Noberts profskifva - Nobile [nåb-], Peter von - Nobili [nåb-], it. Se Nobilis - Nobili [nåb-], Leopoldo - Nobilior, Marcus Fulvius - Nobilis - Nobilisera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Cremer, 1904 Institut de droit international i Gent,
1905 österrikiska författarinnan baronessan B. von
Suttner
, 1906 Amerikas förenta staters president
Th. Roosevelt, 1907 presidenten för lombardiska
fredsförbundet E. T. Moneta och professorn vid
universitetet i Paris L. Renault, 1908 svenske
skriftställaren K. P. Arnoldson och hederspresidenten
för Internationella permanenta fredsbyrån i Bern
dansken F. Bajer, 1909 ledamöterna af Permanenta
skiljedomstolen i Haag belgiske statsministern
A. M. F. Beernaert och franske senatorn baron
P. H. B. B. d’Estournelles de Constant de Rebecque,
1910 Internationella permanenta fredsbyrån i Bern och
1911 nederländske statsministern T. M. C. Asser
och österrikiske redaktören A. H. Fried.
(Rörande hvarje års prisutdelning lämnas redogörelse
i en af stiftelsen utg. publikation,
"Les prix Nobel".)

Till biträde vid den för prisbedömandet erforderliga
utredningen samt främjande i öfrigt af stiftelsens
ändamål ega prisutdelarna inrätta fristående
vetenskapliga institutioner och andra anstalter,
kallade Nobelinstitut (se d. o.).

Stiftelsens förvaltning är anförtrodd åt en
styrelse, som jämväl i öfrigt företräder stiftelsen,
och består af 5 svenska män, af hvilka en, som
skall vara ordf., förordnas af konungen och de
öfriga för 2 år utses af prisutdelarnas nedan
omförmälda fullmäktige. Styrelsen väljer inom sig
en verkställande direktör. Dess förvaltning och
räkenskaper granskas af fem revisorer. Vidare finnas
femton af prisutdelarna för 2 år valda fullmäktige,
som ha till åliggande att välja ledamöter i styrelsen,
att besluta i fråga om ansvarsfrihet för densamma samt
att afge utlåtande öfver väckt förslag till ändring
i grundstadgarna, med rätt att äfven själfva väcka
sådant förslag.

De tillgångar, som vid början af stiftelsens
verksamhet öfverlämnades, uppgingo till nära
31,400,000 kr. Härifrån aftogos enligt bestämmelse
i grundstadgarna dels för hvarje prisgrupp 300,000
kr. till bestridande af organisationskostnader
för Nobelinstituten, dels 900,000 kr. för
anskaffande af egen lokal för stiftelsens
förvaltning jämte högtidssal. Sistnämnda medel,
den s. k. byggnadsfonden, till hvilken lagts,
förutom räntor, jämväl royalties för en del
stiftelsen tillhöriga patent, ha ännu ej tagits i
anspråk för ändamålet; af återstoden bildades den
s. k. hufvudfonden. Af hufvudfondens årliga afkastning
lägges 1/10 till kapitalet. Återstoden fördelas lika
mellan de 5 pris-grupperna, som ega däröfver förfoga
sålunda, att 3/4 utgöra prisbeloppet och 1/4 användes
till de omedelbara utgifterna för prisutdelningen och
i öfrigt till bestridande af prisgruppens omkostnader
för dess Nobelinstitut. Stiftelsens tillgångar,
inberäknadt institutens organisationsfonder och
besparingar, en till beredande af minnesvård öfver
donator afsatt fond, kommittéernas omkostnadsmedel
för 1913, de för årets prisutdelning afsätta beloppen,
fredsprisgruppens särskilda fond m. m., uppgingo vid
1912 års slut till 35,049,882: 95 kr. med
en afkastning under året af 1,483,769: 66 kr.
Af tillgångarna, hvari hufvudfonden ingick med
29,116,903:12 kr. och byggnadsfonden med
2,259,742: 01 kr., voro placerade, i runda tal:
193/4 mill. kr. i
svenska och 3 2/5 mill. kr. i utländska obligationer,
4 1/3 mill. kr. i lån till kommuner och 6 1/2
mill. kr. i inteckningar i fastighet. Därtill kommer
värdet, omkr. 1,730,000 kr., å de af styrelsen
och prisutdelarna disponerade inventarier och
fastigheter, hvilka senare utgöras af ett för
norska Nobelinstitutet inköpt hus i Kristiania,
en för fysikaliskkemiska institutet inköpt och
bebyggd fastighet vid Frescati vid Stockholm,
en för medicinska Nobelinstitutet inköpt tomt på
Kungsholmen i Stockholm samt besittningsrätten till en
för stiftelsens förvaltningslokal ifrågasatt tomt på
Skogsinstitutets förra område vid Djurgårdsbrunnsviken
i Stockholm. Litt.: "Grundstadgar för Nobelstiftelsen"
(1900), "Protokoll hållna vid sammanträden för
öfverläggning om Alfred Nobels testamente" (1899),
K. Warburg, "En svensk världsinstitution" (i "Ord
och bild", 1901), och L. Henry, "La fondation Nobel"
(i "Revue des questions scientifiques", 1901). Sedan
1902 utkommer årligen "Nobelstiftelsens kalender".
C. v. O.

Noberts profskifva [nå’-], fys., uppfunnen af tyske
mekanikern Friedrich Adolph Nobert (f. 1806,
d. 1881). Se Mikroskop.

Nobile [nåb-], Peter von, schweizisk arkitekt, f. 1774
i kantonen Ticino, d. 1854 i Wien, var hufvudsakligast
verksam i Österrike, sedan han idkat allvarliga
studier i Rom. Hans förnämsta verk äro fyrtornet i
Trieste, byggnaderna i Wiens Volksgarten samt den
i dorisk ordning utförda Burgthor (1824), som utgör
förbindelsen mellan slottet i Wien, die Hof-Burg,
och den forna glacisen jämte förstäderna. N. gjorde
sig känd som arkeolog genom utgräfningar vid
Pola och Aquileja. Han hade ock stor förtjänst om
arkitekturskolan vid Wiens konstakademi, hvilken
skola stod under hans ledning.

Nobili [nåb-], it. Se Nobilis.

Nobili [nåb-], Leopoldo, italiensk
fysiker, f. 1784, d. 1835, artillerikapten,
sedermera professor i fysik vid storhertigliga
Museo i Florens, förbättrade galvanometern genom
användande af den astatiska magnetnålen och
uppfann termomultiplikatorn. Han upptäckte 1826 de
färgfenomen, som efter honom kallas Nobilis ringar
(se Färgringar, sp. 298).

Nobilior, Marcus Fulvius, romersk fältherre. Se
Fulvius, plebejisk släkt. Suppl.

Nobilis, lat., frejdad, namnkunnig; högättad, förnäm;
af adligt stånd, adelsman. - Sedan patriciernas
företrädesrättigheter upphört, bildades i Rom en
ny ämbetsadel (nobilitas), hvars medlemmar kallades
nobiles. För att någon skulle få räknas bland dessa,
fordrades, att hans fader eller förfäder beklädt
kuruliskt ämbete (konsulat, pretur, kurulisk
edilitet). En nobilis hade rätt att uppställa sina
förfäders bilder (imagines, se d. o.) i sitt hus
(i atrium). - Superlativformen af "nobilis",
nobilissimus, blef under den senare kejsartiden
titel för den kejserliga familjens medlemmar,
i synnerhet för tronföljaren, cæsar. - I de
italienska stadsrepublikerna kallades de maktegande
familjernas medlemmar nobili (it., "ädlingar").
R.Tdh.*

Nobilisera (se Nobilis), upptaga bland adeln, göra
till adelsman (af lägsta graden).


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free