Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nolcken, von, svensk och rysk-finsk friherrlig ätt - Nold [nåll], Kristian - Nolde [nå'l-], Emil - Nolens volens - Nolet de Brouwere van Steeland [nålät de bra'uere fann steland], Jan Karel Hubert - Nolhac [nåla'k], Pierre de - Nolhaga - Noli [nåli], Antonio och Bartolomeo da - Noli me tangere - Nolis [nåli], fr Se Nolissement - Nollissement - Noli turbare circulos meos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fredsunderhandling under fransk medling till stånd,
men Frankrikes inflytande gick snart om intet, och
N. återsändes med tomma förespeglingar om blifvande
direkta underhandlingar. Först efter kapitulationen
i Helsingfors 1742 medgåfvo ryssarna förhandlingar
om fred, och N. blef ett af de svenska sändebud,
som undertecknade freden i Åbo (1743). N. blef
1743 vice och 1744 ord. statssekreterare vid
utrikesexpeditionen, 1747 hofkansler och friherre
samt 1750 president i Göta hofrätt. N., som gjort sina
diplomatiska lärospån under Arvid Horns styrelsetid,
bibehöll allt framgent sympatier för mösspartiet,
men föga utpräglad partiman, åtnjöt han allmänt
förtroende och anseende. Hans efterlämnade papper (24
bd och faskiklar, förvarade på Jordberga i Skåne samt
ordnade 1880) innehålla, utom samlingar af officiella
och enskilda brefväxlingar, äfven dagboks- och andra
anteckningar från hans beskickningar samt en 1751
författad berättelse om rikets tillstånd från 1719
till 1742 (tr. i "Hist. tidskr." 1889).
2. Gustaf Adam von N., friherre, son till N. 1,
diplomat, f. 17 sept. 1733 i Stralsund, död 1813
i London, var åren 1764-93 svensk envoyé i London.
Förmäld med en engelska, kvarstannade han i England
äfven efter sin rappell; han vägrade emottaga det
honom erbjudna presidentskapet i Göta hofrätt.
1798 utnämndes han till ministre plénipotentiaire
för Pommern och fick därjämte, sedan svenske
chargé d’affaires Netzel febr. 1801 återkallats på
grund af det spända förhållandet till England, i
uppdrag att utan officiell kommunikation med engelska
regeringen tills vidare insända korrespondenser
från England. - Hans broder Johan Fredrik
von N., f. 20 dec. 1737 i Stralsund, d. 22 febr. 1809
i Stockholm, var envoyé vid ryska hofvet 1773-88 och
i Wien 1791-94.
3. Karl Adam von N., sonsons son till
N. 1, friherre, godsegare, f. 20 juli 1811 på
Jordberga i Kellstorps socken, Malmöhus län, d.
där 3 sept. 1857, studerade i Köpenhamn och i Uppsala,
där han var inackorderad i E. G. Geijers hus, samt
vid Nonnens landtbruksinstitut på Degeberg (1835-36).
Han egnade sig åt förbättring och försköning af
sitt fäderneärfda gods Jordberga. Han hugfäste
sitt minne som en ny R. Maclean genom det
varma intresse han visade för allmogens sociala
och moraliska framåtskridande, hvilket
han underhjälpte bl. a. genom att
upphäfva sina underlydandes hofveriskyldigheter
(1842) samt som författare af folkskriftsamlingarna
Den lilla bondvännen (1839) och Läsning för allmogen
(1855). 1. o. 2. (L. S.) 3. (H. J. Dft.)
Nold [nåll], Kristian, dansk teolog och
orientalist, f. 1626, d. 1683, var prästson från
Skåne. Efter en utländsk resa 1654-60 utnämndes
han 1664 till professor i teologi, men afsattes
redan 1667, emedan han i en lärobok i logik hade
som exempel på logiska slutledningar valt några
satser, som ansågos angripa enväldet och den ortodoxa
teologien. Han blef likväl återinsatt i sitt ämbete
1676 och behöll det till sin död. Som författare
gjorde N. sig bemärkt genom ett stort latinskt
arbete om de hebreiska partiklarna, Concordantiæ
particularum ebræo-chaldaicarum (1679). E- Ebg.
Nolde [nå’l-], Emil, tysk målare och etsare, f. 1867
i Schleswig, bondson, arbetade först som
tecknare och modellör, studerade måleri i Dachau,
München, Paris, utställde 1906 en Skördescen
på secessionistutställningen i Berlin, har sedan
behandlat vidt skilda motiv, fiskartyper, interiörer
från varietéer och danslokaler, landskap, i färgstark
och dristig teknik. Hans raderingar, träsnitt och
litografier ha väckt rätt mycken uppmärksamhet (29 n:r
i Nationalmuseum). G-g N.
Nolens volens, lat., "icke viljande (eller) viljande",
antingen du vill eller icke, med godo eller ondo.
Nolet de Brouwere van Steeland [nålät de bra’uere fann
steland], Jan Karel Hubert, flamländsk författare,
f. 1815 i Rotterdam, d. 1888, skref bl. a. dikterna
Noami (1840), Ambiorix (1841; 2:a uppl. 1846),
Dichtluimen (1842), Ernst en boert (1847) och Zwart
op wit (1853) samt den humoristiska prosaskildringen
Een reisje in het noorden (1843). En samling af N:s
arbeten utgaf s i 6 bd 1859-77 med 7 bd suppl. 1884.
Nolhac [nåla’k], Pierre de, fransk konstförfattare,
f. 1859 i Ambert, 1886 professor i klassisk
filologi vid École des hautes études i Paris,
1892 konservator för nationalmuseet i Versailles,
har utgett praktverket Histoire du château de
Versailles (1899) och skrifvit flera specialstudier
om slottets byggnadshistoria och inredning, om
parkanläggningen (Les jardins de Versailles, 1905)
m. m. Bland hans öfriga arbeten äro att nämna, utom i
många uppl. utgångna skildringar af Ludvig XV och af
Marie-Antoinette, monografier öfver målarna Madame
Vigée-Lebrun, peintre de la reine Marie-Antoinette
(1908), Hubert Robert (1910) och Nattier (s. å.).
G-g N.
Nolhaga, 1 mtl säteri jämte 4 1/8 mtl underlydande
i Alingsås landsförsamling, Älfsborgs län, på norra
sidan af staden Alingsås vid Säfveån, nära dess utlopp
i sjön Mjörn. Tax.-v. 319,000 kr. (1912). Gården
är väl bebyggd och försedd med präktiga trädgårdar
samt en ovanligt stor och vacker park. Dess egentlige
skapare är den berömde Jonas Alströmer, som bebyggde
den till herrgård samt prydde den med trädgård och
vackra planteringar. (Där införde han först odlingen
af potatis i Sverige, och ännu bär potatis i trakten
benämningen "noler".)
Noli [nåli], Antonio och Bartolomeo da, genuesiska
sjöfarande. Se Kap Verde. Af Antonios
resebeskrifning finnes en del i Gråbergs till Hemsö
"Annali" (1802).
Noli me tangere (lat., "rör icke vid mig"). De
ord, som Jesus yttrade till Maria Magdalena, då han
efter uppståndelsen uppenbarade sig för henne som
örtagårdsmästaren (enligt Vulgatas öfv. af Joh. 20:
14-17). Ämnet blef tidigt föremål för konstens
behandling, och äfven framställningen af detta
möte (Jesus bärande trädgårdsredskap och Magdalena
stående eller knäböjande framför honom) kallas "noli
me tangere".
Nolis [nåli], fr. Se Nolissement.
Nolissement [nålismä’], Nolis [nåli], fr. (af
it. nolo, lat. naulum, frakt), befraktning;
skeppslega. Ordet användes hufvudsakligen i
medelhafshandeln.
Noli turbare circulos meos (lat., "rubba ej mina
cirklar"), öfv. af de grekiska ord, som Archimedes
(se denne, sp. 1388) skulle yttrat till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
