- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1141-1142

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nomos - Nomoteter - Non - Non - Nona - Nonaccept - Non acid tanning [nå'n ä'sid tä'nin]. Se Läder, sp. 168 - Nonæ - Nona-fallen. Se Kubango - Nonagium - Non bis in idem - Non-Bisulca, zool. Se Idisslare, sp. 359 - Nonchalant - Non-combattants [nå kåbata'], fr., icke stridande. Se Kombattanter - Non contemnendus - Non cuivis homini contingit adire Corinthum - Non datur tertium, lat. Se Tertium non datur - Nonett - Non expedit - Non ex quovis ligno Mercurius fit - Nonhelg. Se Non - Nonidi - Nonie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

forngrekiska musikläran betydelse af en för en
musikalisk komposition till grund liggande allmän lag
eller "tonart". Stundom nyttjas dock ordet äfven
om själfva tondikten i förening med den därtill
hörande poetiska texten. Särskildt förstod man
därmed en företrädesvis inom den doriska stammen
odlad högtidlig hymnsång af enkel rytmisk byggnad,
hvilken föredrogs med ackompanjemang af kithara eller
flöjt. Sådana nomer (nomoi) diktades i synnerhet till
Apollons ära och utgjorde en hufvudsaklig beståndsdel
af den musiska täflan (agon), hvilken förekom vid de
pythiska spelen i Delfoi. - Ordet nyttjas äfven för
att beteckna förvaltningsområden dels i det forna
Egypten, dels i det nuv. Grekland. Styresmannen
inom en nomos benämnes nomark.
A. M. A.

Nomoteter (grek. nomothetai, lagstiftare, af nomos,
lag, och stammen i tithemi, jag ställer) kallades
i det forna Aten ett som domstol organiseradt
lagstiftningsutskott, hvilket egde att i sista
hand till pröfning upptaga alla i folkförsamlingen
väckta och godkända förslag till ändringar af lagarna
och genom sitt utslag afgöra deras antagande eller
förkastande.
A. M. A.

Non, lat., icke, nej; förkortning för non
contemnendus
(se d. o.).

Non [nωn], no. (af lat. nona, nionde, nämligen
timmen på dagen, d. v. s. kl. 3, och under katolska
tiden beteckning för dagens femte mässtid),
mångenstädes på landet i Norge beteckning för
eftermiddagsmålet och tiden härför, urspr. kl. 3,
i nyare tid än kl. 2–3, än kl. 4–5. - Nonhelg,
eftermiddagen före de stora kyrkliga festdagarna, enär
"helgen" ansågs börja redan vid non föregående dag.
K. V. H.

Nona, lat. (af nonus, den nionde). 1. Mus.,
den nionde intervallen från grundtonen räknadt,
t. ex. c–d1. Nonan är en dissonans och upplöser sig
vanligen antingen nedåt till oktaven eller uppåt
till deciman. Den lilla nonan (c–dess1) kan gå
endast nedåt, den öfverstigande (c–diss1) endast
uppåt, den stora (c–d1) hvilketdera som helst,
oftast dock det förra. Nonan uppträder vanligast
i form af förhållning. Mera själfständig är den
i dominantnonackordet l. dominantseptimackordet
med tillfogad nona (c e g b d1), som vunnit häfd
hufvudsakligen genom Weber och Wagner och hvars,
trots den komplicerade dissonansen, påfallande välljud
beror därpå, att det i det närmaste sammanträffar
med en del af de naturliga harmoniska öfvertonerna,
nämligen n:r 4, 5, 6, 7, 9 (se Alikvot-toner). –
2. Se Horæ canonicæ. – 3. Se Parcerna.
1. A. L.*

Nonaccept [nå’n-aksä’pt], hand., vägrad accept
af växel.

Non acid tanning [nå’n ä’sid tä’niij]. Se Läder,
sp. 168

Nonæ (lat., eg. den nionde dagen före Idus; af nonus,
den nionde) betecknade hos de gamle romarna 5:e dagen
i månaden utom i Martius, Maius, Julius och October,
då det utmärkte den 7:e. Beteckningen af dagarna
mellan calendæ (den 1) och nonæ skedde genom räkning
från nonæ så, att båda ändpunkterna medräknades. 3
febr. blir således = 3 dagar före nonæ (ante diem
tertium nonas februarias
), 3 mars = a. d. quintum
nonas martias
. På samma sätt räknade man för månadens
öfriga dagar tillbaka från nästa Idus (den
13:e, resp. 15:e) eller Calendæ. .
R. Tdh.*

Nona-fallen. Se Kubango.

Nonagium, mlat. (af lat. nonus, den nionde), "nionde",
niondedelen af en aflidens rörliga egodelar, hvilken
del under medeltiden plägade tillfalla prästerskapet
för att brukas till fromma ändamål.

Non bis in idem, lat., "icke två gånger till
detsamma", den herakleitiska lärosats, som säger, att
det är omöjligt för samma person att mera än en gång
göra samma sak på fullt samma sätt. Så t. ex. om en
person badar i en flod två gånger, har både han själf
och vattnet undergått förändring. Jfr Ne bis in idem.
J. C.

Non-Bisulca, zool. Se Idissiare, sp. 359.

Nonchalant [nåŋʃala’ŋt], fr. (af non, icke,
och chaloir, bekymra sig om), bekymmerslös,
vårdslös, slarfvig, försumlig, likgiltig, slapp. –
Subst. Nonchalans [-la’ŋs], fr. nonchalance.

Non-combattants [nå kåbatã’], fr., icke stridande. Se
Kombattanter.

Non contemnendus, lat., ej förkastlig, ganska
aktningsvärd; förkortas vanl. till non. Se
Haud illaudabilis.

Non cuivis homini contingit adire Corinthum
(latinsk hexameter, citat ur Horatius, "Epistolæ",
XVII, 36), "att till Korinthus nå är ej hvarjom och
enom förunnadt", eg. en öfv. af ett grekiskt ordspråk,
som återfinnes hos Gellius ("Noctes atticæ", I, 8,
4), måhända af det svåra inloppet till staden (det
hos Gellius anförda grekiska ordstäfvet säger "att
segla till K.") och sedan måhända af dyrheten i den
yppiga, af lättfärdiga kvinnor fyllda staden. Kellgren
återger i fabeln om "tjuren och grodan" uttrycket
med "att till Corinthus hinna gör ej begäret nog".
J. C.

Non datur tertium, lat. Se Tertium non datur.

Nonett (af lat. nonus, den nionde), mus., tonstycke
för nio själfständiga solostämmor eller instrument.

Non expedit, lat. ("det gagnar icke"),
inledningsorden i Pius IX:s bulla af 29 febr. 1868,
som förbjuder det italienska prästerskapet att deltaga
i det politiska lifvet, särskildt i parlamentsvalen.

Non ex quovis ligno Mercurius fit, latinskt ordspråk
af ovisst ursprung, "hvem som helst duger ej till
hvad som helst".

Nonhelg. Se Non.

Nonidi, fr. (af lat. nonus, nionde, och dies, dag),
den nionde dagen i franska republikanska kalenderns
dekad. Jfr Kalender, sp. 601.

Nonie, fys., en apparat för noggrann afläsning af en
skala (se Astronomiska instrument, sp. 291). Nonien
(ty. nonius, fr. nonnius) har med orätt fått sitt
namn efter den portugisiske matematikern Pedro Nuñez
(Nonius, Nonnius), som i sitt arbete "De crepusculis"
(1542) beskrifver ett instrument för uppmätning af små
bågar, hvilket dock ej är en nonie. Denna beskrifves
först i "La construction, l’usage et les propriétés
du quadrant de mathématique" (1631) af den franske
mekanikern Pierre Vernier, af tyskarna äfven kallad
Peter Werner (f. 1580, d. 1637). Nonien benämnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:04 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free