- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1147-1148

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Non quia recepit, sed quia scripsit, lat. Se Konossement, sp. 786 - Non-resident - Non-Ruminantia, zool. Se Idisslare, sp. 359 - Non scholæ, sed vitæ discimus - Nonsens - Non sine, förkortning af lat. non sine laude approbatur. Se Betyg, sp 177 - Non sine dubio admittitur, lat. Se Betyg, sp. 177 - Non sine laude approbatur, lat. Se Betyg, sp. 177 - Non sum qualis eram - Non tanto [nå'n ta'ntå], it., mus., likbetydande med non troppo (se d. o.) - Nontronnais [nåtrånnä']. Se Dordogne 2 - Non troppo - Nonum prematur in annum - Non-valeur - Noodt [nåt], Gerard - Nooitgedacht - Noologi - Noologisk - Noologister - Nooms [nåms], Reinier - Noor [nwr]. Se Nor och Norsholm - Noord [nård] l. Noorddiep [nårdip]. Se Meuse 1 - Noord-Brabant [nård-]. Se Brabant - Noorden [når-]. 1. Karl Friedrich Johann von N. - Noorden. 2. Karl von N - Noordenkuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Non quia recepit, sed quia scripsit, lat. Se
Konossement, sp. 786.

Non-resident [nå,n-re’sident], eng., präst, som bor
utom sin församling och håller sig vikarie.

Non-Ruminantia, zool. Se Idisslare, sp. 359.

Non scholæ, sed vltæ discimus, lat.,
"icke för skolan, utan för lifvet inhämta vi
kunskaper". Yttrandet är hämtadt ur Senecas
"Epistolæ" (n:o 106), där det emellertid lyder
"non vitæ, sed scholæ discimus" och alltså utgör
en förebråelse mot skolundervisningen.

Nonsens (nlat., af non, icke, och sens, förstånd;
eng. nonsense), meningslöst tal; orimlighet; tomt
pladder.

Non sine, förkortning af lat. non sine laude
approbatur
. Se Betyg, sp. 177.

Non sine dubio admittitur, lat. Se Betyg, sp. 177.

Non sine laude approbätur, lat. Se Betyg, sp. 177.

Non sum qualis eram, lat., "jag är ej sådan jag
var", citat ur Horatius’ "Odæ" (IV, l, 3).

Non tanto [nå’n ta’ntå], it., mus., likbetydande med
non troppo (se d. o.).

Nontronnais [nåtrånna’]. Se Dordogne 2.

Non troppo [nå’n trå’ppå], it., mus., icke för mycket,
t. ex. allegro n. t., icke för fort.

Nonum premaur in annum, lat., "ända in på nionde
året bör det hållas inne"; så föreskrifver Horatius
i "De arte poetica" (v. 388) om hvarje nyförfattadt
skönlitterärt arbete, därmed framhållande vikten af
att i god ro fullända och ånyo utmejsla hvarje detalj,
innan arbetet offentliggöres.

Non-valeur [nå valör], fr., värdelös sak; icke
vapenför (se d. o.).

Noodt [nåt], Gerard, holländsk rättslärd, f. 4
sept. 1647 i Nijmegen, d. 15 aug. 1725 i Leiden, var
professor vid universiteten i Nijmegen, Franeker,
Utrecht och Leiden samt juridisk författare. Bland
hans Opera omnia (1713, senare flera uppl.) märkas
Probabilium juris civilis libri IV och Commentarius
in D. Justiniani libros digestorum sive pandectarum
.
C. G. Bj.

Nooitgedacht [nåt-], en under boerkriget omtalad
ort i västra Transvaal, nära Pretoria. Efter
engelsmännens intåg i Pretoria (5 juni 1900) och
general Bullers seger öfver Botha vid Bergendal
(27 aug.) nödgades boerna vid N. frigifva de engelske
krigsfångar, som de då ännu hade kvar. Vid N. vann 13
dec. s. å. boergeneralen De la Key under gerillakriget
en seger öfver engelske generalen Clements.

Noologi (af grek. noos, förnuft, och logos,
vetenskap), filos., teorien om förnuftet eller det
andliga. Termen användes först af Crusius i samma
betydelse som uttrycket psykologi, men sedan har man
sökt ge den en mera speciell betydelse, i det att
noologien afser blott den aktiva, syntetiska sidan i
själslifvet. Särskildt har Eucken i det "noologiska
förfarandet" velat se en metod, medelst hvilken anden
höjer sig till en inre enhet och själfständighet,
som ej nås genom den rent empiriska erfarenheten.
S-e.

Noologisk (se Noologi), filos., kalla Boström och hans
lärjungar den synpunkt, hvarifrån verkligheten ses,
då den betraktas som förnimmande
väsen eller person, i motsats till uppfattningen
av verkligheten som varande eller förnummen
(ontologisk synpunkt). Så t. ex. äro enligt
Boström själfmedvetande och allvetande noologiska
bestämningar hos Gud, under det att andlighet
och evighet äro ontologiska. Då det förnumna
förutsätter den förnimmande, så måste enligt
Boströms åsikt filosofien på alla områden söka
tränga fram till den noologiska uppfattningen.
S-e.

Noologister (se Noologi), filos., kallar Kant de
rationalistiske metafysikerna, försåvidt de vilja
lära känna verkligheten gentemot blott begrepp i och
med det rena tänkandet. S-e.

Nooms [näms], Reinier (Remigius), kallad Zeeman
("sjöman", för sin böjelse att måla hafvet),
med hvilket namn han äfven alltid signerade sina
taflor, holländsk målare och etsare, f. antagligen
omkr. 1623 i Amsterdam, d. där efter 1668, vistades
omkr. midten af 1600-talet i Frankrike och en tid
äfven i Berlin. På några af sina raderingar har han
satt ut sitt familjenamn. Af hans målningar finnas i
Paris Vy af gamla Louvre,, tagen från Seine-sidanj i
Berlin 2 sjöstycken och i Sveriges Nationalmuseum 2.
C. R. N.*

Noor [ncör]. Se Nor och Norsholm.

Noord [nård] l. Noorddiep [nårdip]. Se Meuse 1.

Noord-Brabant [nård-]. Se Brabant.

Noorden [når-]. 1. Karl Friedrich Johann von N.,
tysk häfdatecknare, f. 11 sept. 1833 i Bonn, d. 25
dec. 1883 i Leipzig, anställdes som professor
i historia efter hvartannat vid universiteten i
Greifswald (1868), Marburg (1870), Tübingen (1873),
Bonn (1876) och Leipzig (1877} samt utöfvade, själf
lärjunge af v. Ranke och v. Sybel, som akademisk
lärare mycket stort inflytande på sina åhörare. Bland
hans historiska arbeten må nämnas den lärda
monografien Hinkmar, erzbischof von Rheims (1863),
Europäische geschichte im achtzehnten jahrhundert,
afd. 1: Der spanische erbfolgekrieg (3 bd, 1869-82)
samt hans i v. Sybels "Hist. zeitschr." införda
förträffliga uppsatser öfver Englands historia. De
Historische vorträge, som han under stort tillopp af
åhörare höll i åtskilliga tyska städer, utgåfvos 1884
af Maurenbrecher. - 2. Karl von N., den föregåendes
son, läkare, f. 1858 i Bonn, blef 1893 professor,
1894 öfverläkare vid stadssjukhuset i Frankfurt am
Main och efterträdde 1906 Nothnagel som professor
i speciell medicinsk patologi och terapi vid
Wiens universitet. Han har utöfvat en omfattande
vetenskaplig verksamhet och utgett bl. a. Die
zuckerkrankheit
(1895; 5:e uppl. 1910) och Die
fettsucht
(1897; 2:a uppl. 1910) äfvensom redigerat en
omfattande Handbuch der pathologie des stoffwechsels
(1893; 2:a uppl., 2 bd, 1906 -07). Jfr Noordenkuren.
2. R. T-dt.

Noordenkuren [når-], en af professor Karl von Noorden
(se d. o. 2) sedan 1902 vid den svåra formen af
sockersjuka rekommenderad hafrekur. Den består
däri, att patienten under 1à 2 veckor får förtära
endast hafresoppa, hvars dagliga ranson beredes af
250 gr. hafremjöl, 300 gr. smör och 100 gr. roborat
eller annan ägghvita. Med denna diet aftaga vanligen
både socker och acetonkroppar i urinen, och det händer
ej sällan, att patienten genom kuren får en förhöjd
tolerans gentemot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free