Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordamerikanska litteraturen - Nordamerikanska oafhängighetskriget. Se Nord-amerikanska frihetskriget - Nordamerikanska risfågeln, zool. Se Icteridæ - Nordamerikanska springråttan. Se Springråttor - Nordamerikanska unionen. Se Nord-Amerkas förenta stater - Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inbördeskriget. Som marinskriftställare har
A. T. Mahan (f. 1840) förvärfvat ett vidtberömdt
namn. Den historiska biografien är högt odlad i
Amerika. Bl. a. har Jared Sparks (1789-1866)
författat hela serier af lefnadsteckningar. - Inom
litteraturhistorien är det främsta namnet G. Ticknor
(1791-1871), hvars stora spanska litteraturhistoria
är ett första rangens verk. (Om arbeten i
amerikansk litteraturhistoria se nedan, Litt.) I
den litterärkritiska essayen, en omtyckt art, står
skalden Lowell främst. Till en verklig litterär kritik
gaf skalden Poe det första uppslaget. Framstående
skriftställare i uppfostringskonst äro Horace Mann
(1796-1859) och Granville Stanley Hall (f. 1846). -
Inom filosofien märkas, förutom Emerson, namnen
Noah Porter (1811-92), J. Fiske och William James
(1842-1910), ryktbar som psykolog. - Den allmänna
språkforskningen har i Amerika en berömd målsman,
W. D. Whitney (1827-94). Modersmålet uppodlades
af Noah Webster (1758-1843), hvars engelska ordbok
var den bästa sedan Johnsons, och J. E. Worcester
(1784-1865), som äfven åstadkom en förtjänstfull
ordbok. Språkets renhet främjades genom J.
Pickerings "Vocabulary of americanisms"
(1816) och J. K. Bartletts mera grundliga
"Dictionary of americanisms" (1848). Indianspråken
ha genomforskats af P. E. Duponceau (1760 -1844),
A. Gallatin (1761-1849), J. Pickering (1777-1846),
H. R. Schoolcraft (1793-1864) och E. G. Squier
(1821-88). Målsmän för Amerikas arkeologi (jfr
Fornlämningar) äro J. L. Stephens
(1805-52), Squier och D. G. Brinton (1837-99),
för dess etnografi Gallatin, Schoolcraft, S. G.
Morton (1799-1851; "Crania americana" m. m.) och
L. H. Morgan (1818-81). - Naturvetenskaperna idkas
ifrigt i Amerika. Här må nämnas endast astronomerna
B. A. Gould (1824-96), A. Hall (1829-1907) och
S. Newcomb (1835-1909), fysikerna-uppfinnarna
A. G. Bell (f. 1847; telefonen) och T. A. Edison
(f. 1847; fonografen, elektriska belysningen m. m.),
fysikern-nobelpristagaren A. A. Michelson (f. 1852),
geologen J. D. Dana (1813-95), zoologen L.
Agassiz (1807-73) och botanisten Asa Gray (1810-88). -
Inom juridiken glänsa namnen John Marshall (1755-1835,
äfven folkrättslärare och Washingtonbiograf),
James Kent (1763-1847) och Joseph Story (1779-1845),
på folkrättens område H. Wheaton och F. Lieber
(1800-72). Själfständiga insatser i nationalekonomien
ha gjorts af H. Ch. Carey (1793- 1879), den halft
socialistiske Henry George (1839-97) och F. A. Walker
(1840-97).
Om den periodiska litteraturen se Tidning och
Tidskrift.
Litt.: Bland inhemska amerikanska arbeten, som
historiskt behandla unionens hela litteratur, äro
de bästa Barrett Wendells "Literary history of
America" (1900) och Will. P. Trents "History of
american literature" (1903), hvarjämte må nämnas
Ch. F. Richardsons "American literature" (1886-88)
och det genom fleras samarbete tillkomna kompendiet
"A manual of american literature" (utg. af T. Stanton,
1909, ingående i Tauchnitz’
edition). I encyklopedisk form ha förtjänstfulla
verk utarbetats af E. A. och G. L. Duykinck,
"Cyclopædia of american literature" (2 bd, 1856; 4:e
uppl. 1888), E. Cl. Stedman och Ellen M. Hutchinson,
"Library of american literature" (11 bd, 1888-90;
i samband med Stedmans "Poets of America", 1885),
och Stedman, "American anthology" (1901; med korta
biografier). Särskilda perioder ha bäst behandlats af
M. C. Tyler, "History of american literature during
the colonial time" (2 bd, 1878; ny uppl. 1897)
och "Literary history of the american revolution"
(2 bd, 1897). Äfven må påpekas serien "American men
of letters" och S. A. Allibones (se d. o.) stora
bibliografiska arbete. Bland utländska öfversikter af
ämnet skola här nämnas skotten Nichols skrift "The
american literature 1620-1880" (1882), "American
literature" (utgörande bihang till Chambers’
"Cyclopædia of english literature", III, 1903),
och E. Fliigel, "Die nordamerikanische literatur"
(bihang till Wiilkers "Geschichte der englischen
literatur", II, 1907). Se äfven författarbiografier
i Nordisk familjebok. E. F-t.
Nordamerikanska oafhängighetskriget. Se
Nordamerikanska frihetskriget.
Nordamerikanska risfågeln, zool. Se Icteridæ.
Nordamerikanska springråttan. Se Spring-råttor.
Nordamerikanska unionen. Se Nord-Amerikas förenta
stater.
Nord-Amerikas förenta stater (riktigare: Amerikas
förenta stater, eng. United states of America,
förkortadt U. S. A.), ofta benämnda Förenta staterna
l. Nordamerikanska unionen, den stora förbundsstat,
som omfattar den södra och bättre hälften af den
nordamerikanska kontinenten.
Läge, gränser och areal (se vidstående karta och
2 kartor till art. Amerika). N. omfatta två från
hvarandra genom brittiska Canada skilda delar
af Nord-Amerika, näml. N. i egentlig mening
och Alaska (se d. o.). Bortsedt från detta 1867
köpta territorium, hvilket kan betraktas som ett
koloniland, uppta N. världsdelens hela bredd mellan
Atlantiska hafvet i ö. och Stilla hafvet i v. Deras
östligaste punkt är Quoddy head (66° 597 v. lgd),
deras västligaste Kap Mendocino (124° 32’ v. lgd). I
n. begränsas staterna af Canada (angående gränsen
se Canada, sp. 1068), i s. af Mexikanska viken och
Mexico. Gränsen mot denna stat löper efter Rio grande
från dess mynning till 31° 47’ n. br., därefter
160 km. rakt åt v., så åt s. till 31° 20’ s. br.,
sedan utefter denna breddgrad till 111° v. lgd och
därefter i rak linje till en punkt vid Colorado, 32
km. nedanför Rio Gilas mynning, följer sedan Colorado
upp till nämnda mynning, hvarifrån den går rakt åt
v. till en punkt vid kusten, som ligger en sjömil
s. om S. Diegovikens sydligaste del. Den nordligaste
punkten är 49° n br., som markerar större delen af
gränsen mot Canada, den sydligaste fastlandspunkten
Kap Sable (25° 10’ n. br.) i Florida. Genom de s. om
kusten liggande Cays-öarna (se Cay west) nå
N. ännu något sydligare. Utsträckningen mellan n. och
s. är 2,650 km., mellan ö. och v. 4,625 km. Arealen
(inom dessa gränser) beräknas till 7,839,064
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
