Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
108 colleges för kvinnor, alltså inalles 602 anstalter
med 184,711 lärj. och 17,281 lärare. Nära dessa
stå de förberedande afdelningarna för inträde
i universitet l. college, hvilka inalles voro
1911 581 (145 för män, 97 för kvinnor och 339
för båda könen) med sammanlagdt 172,714 stud. —
Vidare finnas fackskolor för olika lefnadsbanor
och yrken, nämligen (1911) 193 teol. skolor (med
10,834 lärj.), 116 juridiska skolor (med 19,615
lärj.), 122 med. skolor (med 19,146 lärj.), 55
tandläkarskolor (med 6,961 lärj.), 77 farmaceutiska
skolor (med 6,131 lärj.), 21 veterinärskolor (med
2,571 lärj.), 600 handelsskolor (med 155,244 lärj.),
115 uppfostringsanstalter för vanartiga (med 51,387
lärj.), 132 skolor för döfstumma (med 13,040 lärj.),
53 blindskolor (med 4,670 lärj.), 45 idiotskolor
(med 20,669 lärj.) samt 285 slöjdlärarskolor (med
61,296 elever); dessutom konstskolor, (enskilda)
kindergarten etc. I de allmänna skolorna meddelas
ingen undervisning i kristendom, och en stor del af
de enskilda skolorna, särskildt söndagsskolorna,
har tillkommit just för att ge barnen äfven
religiös uppfostran. Särskildt har katolska kyrkan
kraftigt arbetat för inrättandet af sådana, och vid
nationalsynoden 1884 förbjöds det katoliker att
sända sina barn till statsskolorna. Trots arbetet för
folkbildningen är läskunnigheten mindre än i många
europeiska länder, men dock stadd i tilltagande. —
Af N:s universitet l. högskolor äro de mest berömda
Harvard universitetet (se d. o.) i Cambridge,
Mass., och Yale university (se d. o.) i New Haven,
Conn. Bland hithörande inrättningar är det för
svenskar afsedda Augustana college i Rock Island
samt några mindre (se Augustana-synoden). —
Af andra vetenskapliga institutioner är den
berömdaste Smithsonian institution (se d. o.),
en vetenskapsakademi med säte i Washington.
1909 utgåfvos i N. 2,600 dagliga tidningar (utom
söndagsnummer), 520 söndagstidningar, 15,097
veckotidningar, 708 tidningar 2-3 ggr i veckan,
2,491 månads- och 725 andra periodiska skrifter,
inalles 22,141 (med en cirkulation af 164,46
mill. exemplar), hvaraf 20,744 på engelska språket,
692 på tyska och 161 (spridning 1,118,600 exemplar)
på skandinaviska språk (se vidare Tidning och
Tidskrift). S. å. publicerades 46,739 böcker (i
54,620 vol.) med en sammanlagd upplaga af 161,36
mill. exemplar.
Materiell kultur. Jordbruk. Det jordområde, som
ännu är s. k. public lands, d. v. s. icke frånhändt
staten, utgjorde 30 juni 1912 (bortsedt från Alaska)
1,274,600 kvkm. och finnes nästan uteslutande i de
nya västra staterna. Kongressen har beslutande makt
öfver public lands. Den låter genom ett särskildt
ämbetsverk, General land office, uppmäta denna
jord, fördela den i kvadrater, townships, af 36
eng. kvadratmil (93,24 kvkm.) samt ytterligare skifta
dessa i 36 rutor, s. k. sections, af 1 eng. kv.-mil
(640 acres 1. 259 har). Genom förordningar af 1785
och 1787 bestämde kongressen, att den 16:e sektionen
skulle anslås till de offentliga skolornas underhåll
i alla nybildade stater, som i framtiden kunde vinna
inträde i unionen, och 1848 beslöt den, att alla nya
stater skulle som gåfva till skolorna erhålla äfven
den 36:e sektionen, så att de stater, som därefter
bildats, ha till skänks bekommit 1/18 af sitt
område. Vid försäljningen erhåller därjämte staten
5 proc. af försäljningssumman, däraf 3/5 användas
till anläggning och underhåll af vägar, resten
till folkundervisningen. Försäljningen af de stora
statsdomänerna började tidigt, men afsåg till en
början att rikta statskassan. Den grundläggande lagen
af 1796 föreskref försäljning af statsdomänerna, så
snart de uppmätts, till de mestbjudande, men i block
om minst 9 (eng.) kv.-mil (23,3 kvkm.), hvarigenom
de små egnahemsbyggarna voro utestängda. Först genom
presidenten Jacksons energiska sträfvanden blef
nybyggarens förköpsrätt (preemtion law) 1841 upphöjd
till ett bestående institut, med mindre förändringar
gällande till 1891. Därigenom berättigades verkliga
egnahemsbyggare att förvärfva jord om 40-160
acres (16—65 har), innan vederbörande unionsdomäner
öppnades för offentlig försäljning. Därvid var dock
fäst det villkoret, att köparen skulle vara bosatt på
fastigheten, att han skulle uppodla en del af den och
att han efter en viss tid skulle betala det vanliga
minimi-priset 1,25 doll. (eller utmed järnväg 2,50
doll.) per acre. Genom den 20 maj 1862 utfärdade
home-steadlagen (se Homestead) kan nybyggaren för
ännu billigare pris förvärfva odlingsbar mark af
public lands, och genom skogsodlingslagarna (timber
culture acts), som voro i gällande kraft 1873—91,
berättigades enhvar att erhålla 160 acres skoglös
prärijord gratis mot villkor, att en föreskrifven
del däraf skogsodlades och sköttes i tio år. Och
genom lag af 1906 har man skapat vida möjligheter att
bilda egna hem inom unionens undantagna skogsreserver
(kronoparker) på jord, som passar för odling, om
skogsreserverna ej därigenom skadas. Likaså har
man genom den på Roosevelts initiativ tillkomna
bevattningslagen af 1902, hvarigenom reservoarer
och kanaler m. m. skola åstadkommas med allmänna
medel för bevattning af de regnfattiga områdena
och stäpptrakterna i Västern, öppnat stora vidder
för egnahemsbildning. Egnahemshafvaren skall där
icke blott fullgöra de vanliga egnahemskrafven,
utan äfven lägga under plog minst hälften af
egnahemmets bevattningsbara areal samt betala
unionens omkostnader för fastigheten. Först
därefter meddelas lagfart. Kolossala områden ha
skänkts till järnvägsbolagen, hvilka sedan sålt
dessa med god vinst, men ock mäktigt befordrat
kolonisationsrörelsen. Under egnahemslagen ha
1863—1911 inskrifvits 1,36 mill. kvkm., men däraf
har blott en del förts fram till slutbevisning och
lagfart genom 5 års hemvist och odling. Återstoden har
dels förverkats eller uppgifvits eller förvärfvats
på annat sätt. Slutförda egnahemsinskrifningar
1868—1907 omfattade 433,700 kvkm., hvilka således
med någorlunda säkerhet kunna betraktas som
verkliga egna hem. Totalarealen af unionsdomäner,
som man disponerat för skilda ändamål: kontant
försäljning, primärinskrifningar under egna hems-
och skogsodlingslagarna, donationer till staterna och
järnvägarna m. m., var 1863-1911 2,67 mill. kvkm. —
Af hela befolkningen öfver 10 års ålder voro 1900
29,073,233 (däraf 5,319,397 kvinnor) sysselsatta i
olika yrken och industrier, nämligen 10,381,765 i
jordbruk, 1,258,538 i fackmässigt yrke, 5,580,657 i
huslig och personlig tjänst, 4,766,964 i handel och
transport samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
