Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. å. medgafs vidare, att nationalbanker skulle
kunna inrättas med en så liten grundfond som 25,000
doll.; förut var minimikapitalet 50,000 doll.,
dock blott i orter med mindre än 3,000 inv.,
medan i orter, som icke ha mer än 6,000 inv.,
en nationalbanks minimifond skall vara 50,000
doll. Nationalbankernas hela utlöpande sedelstock
var 1912 722,4 mill. doll. Antalet nationalbanker
(i sept. 1912) var 7,397, deras utlånade kapital var
6,040,8 mill. doll., och summan af insättningarna
i dem 5,891,7 mill. doll. Deras sammanlagda
omslutning steg till 10,963,4 mill. doll. öfriga
banker (statsbanker, sparbanker, enskilda banker,
låne- och trustkompanier, tillsammans 17,094) hade
s. å. en omslutning af 14,124,9 mill. doll. - Den
minsta sedelvalör, som nationalbankerna få utge,
är 5 doll., medan 1- och 2-dollarsedlar, liksom
äfven sedlar af högre valör, utfärdas af unionens
skattkammare. 1912 utgjorde summan af unionens sedlar
(Treasury notes l. U. S. notes) 156,8 mill. doll.
Finanser. Unionens inkomster för finansåret 1 juli
1911-30 juni 1912 stego till 992,25 mill. doll. och
dess utgifter till 965,27 mill. doll. Af inkomsterna
utgjorde tullar 311,3 mill., inrikes inkomster
(internal revenue) 321,6 mill. (de viktigaste
inkomstkällorna under denna titel äro skatterna på
sprit- och maltdrycker samt tobak, inalles omkr. 90
proc. af hela summan), postmedel 246,7 mill.,
inkomster af skogar, unionsdomäner, diverse fonder
m. m. inalles 112,85 mill. doll. Af utgifterna gingo
12,7 mill. till den lagstiftande myndigheten, 9,7
mill. till unionens rättskipning, 148,8 mill. till
landtförsvaret, 135,6 mill. till sjöförsvaret, 153,6
mill. till pensioner, 35,3 mill. till Panamakanalen,
28,6 mill. till statsskuldens förvaltande;
återstoden till andra förvaltningsgrenar, bland
hvilka posten kräfde 1,78 mill. doll. i merutgift
öfver inkomsterna. En följd af de utomordentligt
gifvande indirekta afgifterna är, att unionen vanligen
icke behöfver pålägga sina undersåtar några direkta
skatter. - Statsskulden utgjorde 1 juli 1912 2,868,4
mill. doll. eller med afdrag af inneliggande
guldförråd 1,027,57 mill. doll. Omkr. 118,5
mill. draga en ränta af 4 proc., återstoden 2,5
à 3 proc. - 1904 uppskattades verkliga värdet af
all egendom i landet till 107,104,2 mill. dollar.
J. F. N.
Försvarsväsendet. Armén står under nominellt befäl af
presidenten, under inspektion af en general och under
krigsministerns förvaltning. Dess styrka bestämmes
för viss tid af senaten och representanthuset och
utgör för räkenskapsåret 1912-13 4,771 officerare
och 81,527 man jämte 180 officerare och 5,732 man på
Filippinerna och en hospitalkår på 3,500 man. Härtill
kommer milisen (se nedan). Armén består af 30
infanteriregementen på 3 bataljoner och 12 kompanier,
äfvensom 1 regemente (på Puerto Rico) på 2 bataljoner
(hvarje regemente med en kulspruteafdelning), 15
kavalleriregementen på 3 skvadroner om 4 "troops" och
en kulspruteafdelning, 6 fältartilleriregementen på 6
batterier (med 4 kanoner), 170 kustartillerikompanier,
3 fältingenjörbataljoner på 4 kompanier, 1 signalkår
på 12 kompanier och 1 ballongkompani. Trupperna på
Filippinerna uppgå till 52 "scouts"-kompanier, af
hvilka 36 äro förenade i 12 bataljoner.
Hospitalkåren delas i 4 fältsjukhus, hvart och
ett med ett ambulanskompani. Armén är delad
mellan 4 militärdivisioner, som i sin ordning
indelas i departement. (4:e divisionen omfattar
Filippinerna.) En omdelning i 8 militärdepartement,
som vid mobilisering skulle bilda hvar sin armé, är
planerad, dock är endast 1:a fältarmén ännu ordnad
(staterna kring New York). Trupperna äro kringspridda
i små garnisoner i städerna och i gränsfästen, men
sammandragas, där det låter sig göra, en gång om
året till öfningar i regemente eller större styrka af
olika vapen. Manskapet anskaffas genom värfning på 7
år (däraf de 3 sista vanligen i reservförhållande),
hvilken tid kan förlängas med ytterligare 7 år. 30
dollars handpenning och 13-21 dollars månadssold
lämnas den obefordrade. Officerarna, som utgå ur
landets bildade klasser (ingen färgad får i fredstid
bli officer), erhålla förträfflig utbildning i
militärskolan i Westpoint, hvarefter artilleriskolan
i Monroe och ingenjörskolan i Willetspoint sörja
för den vidare utbildningen af artilleri- och
ingenjörofficerare. Beväpning - Springfieldgevär af ny
modell, kanoner med eldrörsrekyl och 15 cm. haubitser
- samt utrustning äro goda liksom äfven truppernas
duglighet. - Utom den stående armén finnes äfven en
milis, hvilken hvarje man är skyldig tillhöra från
sitt 18:e till sitt 45 :e år. Dess uppställande
tillkommer de olika staterna. Den delas i två
uppbåd, den organiserade och den oorganiserade. Den
organiserade milisen, som sammandrages till kortare
årliga öfningar, uppgår till 7,000 officerare och
115,000 man af alla vapenslag; dess organisation
är dock mycket obestämd. För krigstid räknar man
äfven på uppställandet af frivilliga trupper. Arméns
budget uppgick 1911-12 till 148,8 mill. dollar.
C. O. N.
Det fasta försvaret. Före inbördeskrigets utbrott
(1861) funnos i landet inga verkliga fästningar, utan
endast smärre träfästen till skydd mot indianerna,
något bättre byggda s. k. fort vid norra och södra
gränserna samt några hamnbefästningar. Under nämnda
krigs fortgång utfördes provisoriska befästningar dels
vid flera kuststäder, dels här och där inom de olika
krigsskådeplatserna i landets inre. Efter krigets slut
fingo de flesta af dessa försvarsverk förfalla, och
endast verken vid de viktigaste hamnarna underhöllos,
men moderniserades t. v. icke. När republiken
sedermera började rycka upp i stormakternas led,
fann man nödvändigt att i samband med flottans
utveckling, som ju för ett mellan två världshaf
liggande rike var oafvislig, förstärka det dittills
försummade kustförsvaret, dels för att därigenom
befria flottan från skyldigheten att direkt skydda
vissa viktigare orter, dels för att erhålla befästa
operationsbaser för flottan och skydd för örlogshamnar
med deras verkstäder, dockor och förråd; och när
N. slutligen äfven blifvit kolonialmakt och börjat
föra en mera imperialistisk politik, blef detta
ännu oundvikligare. Början gjordes 1883; och 1885
tillsattes en kustförsvarskommission, som följ. år
framlade sitt förslag för kongressen. Enligt detta
skulle krigshamnar, och stödpunkter för flottan samt
vid kusten belägna industri- och handelscentra, i allt
26 stycken, skyddas, under det att befästningar vid
öfriga hamnar, 27 stycken, skulle slopas. Kostnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
