Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordblom, Johan Erik - Nordborg - Nordby - Nord-Carolina [-kä'relai'ne], en af Nord-Amerikas förenta stater. Se Carolina - Nord-Dakota [-dekåu'te], en af Nord-Amerikas förenta stater. Se Dakota, sp. 1123 och 1125--26 - Norddalen - Norddalsfjorden. Se Norddalen - Norddeutsche allgemeine zeitung - Norddeutscher Lloyd [nå'rtdåjtºer låi'd], tyskt rederibolag. Se Lloyd, sp. 925 - Norddeutsche seewaarte [nå'rtdåjtºe sevarte]. Se Meteorologiska centralanstalter, sp. 278 - Nord-Devon [-de'vn], en af Parryöarna (se d. o.) - Nordeman O. Se Nordenstråle - Norden - Norden - Nordén, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ahlström och Geijer, mellan den rent haydnska
formgifningen och ett tydligare anslående af nordiska
strängar. Han skref äfven stycken för orkester,
flöjt, fagott o. s. v. - Hans dotter Johanna
Maria, sångerska, f. 23 maj 1827 i Stockholm,
d. där 16 juni 1909, blef elev af I. A. Berg
och sjöng på faderns turnéer och sedermera i
hufvudstaden, där hon 1853 blef gift med sedermera
tullkontrollören och tonsättaren P. A. Ölander
(se d. o.). Hon vardt 1872 led. af Mus. akad.
A. L.*
Nordborg, köping på slesvigska ön Als, nära nordkusten
och på nordvästra sidan af Nordborgsjön. 1,134
inv. (1905). Dyvik vid Alsfjord är N:s
lastageplats. Slottet N., som på 1100-talet uppfördes
på en ö i sjön, tjänade till statsfängelse. Där hölls
först biskop Valdemar af Slesvig inspärrad 1193-98 och
sedermera den unge Erik Klipping, då han 1261 blifvit
tillfångatagen af hertig Erik af Sönderjylland. I
kriget 1658-59 intogs det två gånger af svenskarna
och en gång af brandenburgarna. 1665 nedbrann det till
grunden, men en ny byggnad uppfördes 1679. Efter
N. benämndes två linjer af danska kungahuset,
nämligen den äldre nordborgska (1622-1722) och
den yngre nordborg-plönska (1671-1761), som båda
härstammade från Fredrik II:s broder Hans d. y. 1730
kom slottet i danske konungens ego, men såldes
1766 och raserades därefter till största delen.
E. Ebg.
Nordby, socken på danska ön Fanö med
2,159 inv. (1911), som lefva af sjöfart
och fiske. Skeppsbyggeri. Navigations-
och teknisk skola. Besökt badort.
E. Ebg.
Nord-Carolina [-kä^olåYno], en af Nord-Amerikas
förenta stater. Se Carolina.
Nord-Dakota [-dokål^to], en af Nord-Amerikas förenta
stater. Se Dakota, sp. 1123 och 1125 -26.
Norddalen, härad och pastorat i Indre Söndmör,
Romsdals amt, Norge, ligger kring Storfjordens
östligaste trånga förgreningar,
Norddalsfjorden och Tafjorden, vid gränsen af
Kristians amt. Naturen är storslagen, med en rad
fjälltinnar, hvaribland Karitind i ö. (1,970 m.) och
Torvlöisa i s. (1,856 m.). Areal 947,67 kvkm. (hvaraf
15,33 kvkm. åker och äng, 68,42 kvkm. skog, resten
utmark). 2,408 inv. (1910). K. V. H.
Norddalsfjorden. Se Norddalen.
Norddeutsche allgemeine zeitung [nå’rtdåjtja
algernajna tsa’jton], daglig aftontidning
i Berlin, hvilken representerar konservativa
intressen och har betydelse framförallt genom sina
regeringsförbindelser. Hufvudredaktör är sedan 1902
Otto Runge.
Norddeutscher Lloyd [nå’rtdåjtj9r låTd], tyskt
rederibolag. Se Lloyd, sp. 925.
Norddeutsche seewarte [nå’rtdåjtj0 sevarte]. Se
Meteorologiska centralanstalter, sp. 278.
Nord-Devon [-de’vn], en af Parryöarna {se d. o.).
Nordeman, O. Se Nordenstråle.
Norden, Industritidningen N., veckotidning, utges i
Stockholm som organ för industri, byggnadsväsen och
uppfinnarverksamhet. Första
numret utkom i dec. 1872 med grosshandlaren Axel
Kjellberg som utgifvare. Tidningens benämning var
då Norden, tidning för idoghet och förvärf. Utom
med tekniska och industriella ämnen af allmännare
intresse sysselsatte sig tidningen redan från
början med uppfinningar och lämnade redogörelser för
beviljade patent. 1873-79 var tidningen organ för
Sveriges handtverks-och industriföreningar. Sedan
1901 är den organ för Svenska uppfinnarföreningen
och från 1906 därjämte för Stockholms allmänna
teknikerförbund. Patentunderrättelserna afskildes
1885 till en bilaga, Tidning för patent och
varumärken, numera benämnd Svensk tidskrift för
industriellt rättsskydd. Alltsedan 1880 åtnjuter
tidningen ett årligt statsunderstöd för sina
patentpublikationer. Tidningen, som först utgafs
från Kjellberg & Åströms förlag, eges numera af
Industritidningen Nordens aktiebolag. Som redaktör
efterträddes Kjellberg 1875 af ingenjören Per Lindell
(se denne), som 1879 blef tidningens egare. Efter
Lindells frånfälle (1902) blef ingenjören Gustav
Berman redaktör och ansvarig utgifvare. Efter Bermans
död (1911) har ingenjören Kr. Sylwan varit redaktör,
men som ansvarig utgifvare fungerar fru Julia Lindell,
som innehar tidningsbolagets aktiemajoritet.
Norden [når-], kretsstad i preussiska reg.-omr. Aurich
(Hannover), vid en till Nordsjön ledande kanal. 6,893
inv. (1910). Gymnasium, landtbruksskola,
slöjdskola och högre flickskola. Tillverkning af
brännvin (genever), tobak, cikoria och choklad.
(J. F. N.)
Nordén, Nils, arkitekt, samlare, f. 18 juli 1861
i Löderup, Skåne, genomgick Tekniska skolans i
Stockholm byggnadsafdelning och, som extra elev,
Tekniska högskolans fackafdelning för arkitektur, var
1892-1905 praktiserande arkitekt i Gäfle och flyttade
sistnämnda år till Stockholm. N. har till specialitet
kommunala byggnader, särskildt fattigvårdsanstalter
och skolhus. Under utländska resor har han
studerat flera länders fattigvårdsanstalter och
har i de många svenska fattiggårdar, hvilka sedan
midten af 1890-talet byggts efter N:s ritningar,
infört en mera tidsenlig och praktisk typ, ja,
han kan därvidlag betraktas som banbrytare. I
dessa byggnader, bland hvilka det 1909-10 uppförda
kommunalhemmet i Gällivare och det 1910-11 uppförda
ålderdomshemmet i Grangärde äro de modernast inredda i
vårt land, har sidokorridorsystemet (med korridorer
utvidgade till dagrum) genomförts; vidare ha i dem
införts bad-, tvätt- och desinfektionsrum, skilda
afdelningar för manliga och kvinnliga samt för
orkeslösa och arbetsföra hjon o. s. v. Då Svenska
fattigvårdsförbundet började sin verksamhet, var
N. dess sakkunniga biträde. Bland andra offentliga
byggnader, till hvilka N. utfört ritningar, märkas
Skutskärs kyrka, Kopparbergs läns sinnesslöanstalt
vid Hedemora, turisthotellen i Rättvik och Orsa
m. fl. Äfven de ornamentala ritningarna till
Vasastenen och Stiernhööksmonumentet i Rättvik
ha utförts af N. Han har hopbragt den största
enskilda samling i Sverige af nykterhetslitteratur
(omkr. 15,000 nummer) och har utarbetat en vidlyftig
förteckning öfver i Sverige 1877-1905 utgifven
nykterhetslitteratur (1913). De flesta i samband med
svenska, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
