- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1337-1338

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiskt medicinskt arkiv - Nordisk universitetstidskrift - Nordkanalen - Nordkap - Nordkaparen l. Biscayahvalen, Eublæna biscayensis, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1388 - Nordkapströmmen. Se Golfströmmen, sp. 1441 - Nordkoster. Se Kosteröarna - Nordkyn - Nordland [nw'rlan]. Se Nordlands amt - Nordlander, Anna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afdelning, hvardera om 4 häften för årgång, den förra
redigerad t. o. m. 1911 af J. Berg, sedan 1912 af
E. Key, den senare af C. G. Santesson, som tillika
har varit tidskriftens ansvarige utgifvare,
sedan Key lämnat densamma. Samtidigt började
arkivets innehåll, såväl originalartiklar (i
regel) som referat, att öfversättas till utländskt
språk, mest tyska. Som understöd för tidskriftens
utgifvande erhöllos först tillfälliga mindre bidrag
från fonden "för lärda verks utgifvande", därefter
extra statsanslag af riksdagen om 2,000, 3,000 och
slutligen (från 1906) 5,000 kr. Därjämte har sedan
en följd af år danska staten lämnat 1,200 kr. och
den norska 1,000 kr. Vidare ha understöd erhållits
från Letterstedtska fonden och från Det classenske
fideikommis i Köpenhamn. Fr. o. m. arkivets ombildning
(1901) har den ekonomiska ledningen och ansvarigheten
öfvertagits af Föreningen för fortsatt utgifvande
af Nordiskt medicinskt arkiv, en garantiförening af
inemot ett fyrtiotal svenska läkare, hvilkas ordf. är
O. Medin. C. G. S.

Nordisk universitetstidskrift. 1. Tidskrift,
som utgafs 1854-66 i 10 årgångar om fyra häften,
redigerades skiftevis från universiteten i
Köpenhamn, Lund, Kristiania och Uppsala. Dess
bestämmelse var "att gifva upplysning om Nordens
universitetsförhållanden och afhandla academiska,
vetenskapliga och litterära ämnen, som egna
sig till meddelande eller förhandling inför
en större vetenskapligt bildad allmänhet". En
gång om året utsände hvarje universitet ett
oktavhäfte, innehållande 7-10 ark. I hvarje häfte
stod ett ark öppet för hvart och ett af de öfriga
universiteten. Vid hvarje universitet var en särskild
utgifvare antagen och en bestyrelse vald för skötseln
af det hela. Tidskriften var en frukt af den varma
skandinavism, som på 1850-talet genomströmmade
de nordiska universiteten och som syftade till
att framför allt på det andliga området närma de
tre folken till hvarandra. Innehållet utgjordes
hufvudsakligen af verkligt värderika uppsatser,
författade af äldre och yngre universitetslärare
samt i behaglig omväxling afhandlande de flesta
vetenskaper (utom medicin och juridik). Dessutom
förekommo regelbundet akademiska underrättelser
och bokanmälningar samt emellanåt betraktelser
öfver studieväsendet vid högskolorna, dödsrunor
m. m. Utgifvandet af 10:e arg. försenades med
två år (troligen till följd af den misstämning,
som fick makt med sinnena efter dansk-tyska kriget
1864). Tidskriften erhöll en fortsättning i den af
G. K. Hamilton i Lund utgifna "Nordisk tidskrift för
politik, ekonomi och litteratur" (se Nordisk
tidskrift
2). - 2. Tidskrift, som 1900-06 utkom i 5
årgångar om tre-fyra häften. Den tillkom genom beslut
på det andra nordiska akademiska mötet i Göteborg 1899
och skulle "hufvudsakligen innehålla meddelanden
till främjande af kännedomen om och samarbetet
mellan de olika nordiska lärosätena". Tidskriften
utgafs i Göteborg af bibliotekarien L. Wåhlin under
medverkan af representanter för universiteten
i Uppsala, Lund, Köpenhamn och Kristiania,
Karolinska institutet samt högskolorna i Stockholm
och Göteborg. Utgifningskostnaderna bestredos till
större delen genom årliga anslag af Letterstedtska
föreningens afdelningar i de olika nordiska länderna,
men äfven
genom enskilda bidrag af mecenater, särskildt
grosshandlare A. Röhss. Tidskriften behandlade
nästan uteslutande universitetsförhållanden. Sålunda
förekommo artiklar om examens- och studieväsendet
i de nordiska länderna och på dagordningen stående
reformförslag, akademiska tal, nekrologer öfver
aflidna universitetslärare, skildringar från
studentlifvet i äldre och nyare tider samt i hvarje
häfte smärre akademiska notiser. Endast undantagsvis
voro rent vetenskapliga uppsatser intagna.
2. L. W-n.

Nordkanalen (eng. North channel), hafssundet mellan
Skottland och Irland, på smalaste stället endast
20 km. bredt, förenar Irländska sjön med Atlantiska
hafvet.

Nordkap, udde, som från en 307 m. hög fjällplatå
skjuter rakt ut i Norra ishafvet på nordsidan af
Magerö (se d. o.), Norge.

illustration placeholder

Nordkap.

N., till sin formation en "næring" (se d. o.), ligger på 71° 10’ 21"
n. br., 25° 47’ 40" ö. lgd fr. Gr. Det ansågs förr
och kallas ibland fortfarande Europas nordligaste
punkt; rätten till denna beteckning tillkommer
emellertid Knivskjærodden (se d. o.), litet
västligare på samma ö. Upp till N:s ganska flata,
vida platå, med en i klart väder storartad utsikt
öfver Norra ishafvet, kommer man på en sicksackstig
från den lilla bukten Hornviken. På toppen finnas
utom en enkel restaurangpaviljong ett minnesmärke,
uppfördt till hugfästande af Oskar II:s besök 8
juli 1873, och en vårdkase, rest med anledning
af kejsar Vilhelm II:s besök 22 juli 1891.
K. V. H.

Nordkaparen l. Biscayahvalen, EubaIæna biscayensis,
zool. Se Hvaldjuren, sp. 1388.

Nordkapströmmen. Se Golfströmmen, sp. 1441.

Nordkoster. Se Kosteröarna.

Nordkyn [hårdt k] l. Kinnarodden,
234 m. hög, brant, öde klint mellan Lakse- och
Tanafjordarna i Lebesby härad, Finnmarkens amt,
Norges och europeiska fastlandets nordligaste punkt,
på 71° 8’ l" n. br. och 27° 40’ 9" ö. l?d fr. Gr.
K. V. H.

Nordland [na/rlan]. Se Nordlands amt.

Nordlander, Anna, målarinna, f. 1843 i Skellefteå,
d. 1879, studerade vid konstakademien i Stockholm
samt i Bruxelles och Paris. Hon målade porträtt
(Målarinnans fader) och genrebilder (<i>Fiolspelare,
Dam med apa, Fattiga barn mata

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free