Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordmann [nå'rt], Alexander von - Nordmann. 2. Gottfrid Petrus Bernhard N. - Nordmannatåg. Se Vikingatåg - Nordmarck, Sakarias - Nordmark - Nordmarken - Nordmarkit - Nordmark--Klarälfvens järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företog N. nästan årligen vetenskapliga resor,
bland hvilka särskildt må nämnas en resultatrik
expedition till Kaukasus’ bergstrakter (1835),
äfvensom hans deltagande i den af grefve A. Demidov
bekostade vetenskapliga expeditionen till södra
Ryssland och Krim (1837). 1846-47 anställde han
i de af honom upptäckta benförande jordlagren
vid Odessa gräfningar, som bragte i dagen en
betydande samling fossila däggdjursben af stort
paleontologiskt intresse. 1849 utnämndes han till
professor i naturalhistorien vid universitetet i
Helsingfors. När denna professur sedermera delades,
var N. 1852-66 professor i zoologi. N. utvecklade
som författare ganska stor produktivitet särskildt
på det zoologiska området. Han utgaf följande större
arbeten: Mikrographische beiträge zur naturgeschichte
der wirbellosen thiere (Berlin 1832), 3:e delen af
"Voyage dans la Russie méridionale et la Crimée,
exécuté en 1837 sous la direction de M. Anatole de
Demidov" (Paris 1840, innehållande Observations sur
la faune pontique), afdelningen Entozoa i Lamarcks
"Histoire naturelle des animaux sans vertèbres"
etc. (2:a uppl., G. P. Deshayes och H. Milne-Edwards,
d. 3, Paris 1840), Symbolæ ad monographiam
Staphylinorum (Petersburg 1845), Versuch einer natur-
und entwickelungsgeschichte des Tergipes Edwardsii
(Petersburg 1845) och Palæontologie Südrusslands
(I-IV, Helsingf. 1858 -60). - N. var medlem af en
mängd vetenskapliga föreningar, bl. a. af Franska
institutet.
2. Gottfrid Petrus Bernhard N., den föregåendes
brorson, finsk folkbildningsvän och författare,
f. 30 jan. 1858 i Helsingfors, student 1879, filos.
kandidat och magister 1882, kollega i historia,
geografi och svenska vid Svenska fruntimmersskolan
i Helsingfors 1886-1909, disputerade 1888 för
licentiatgrad med afh. Finnarne i mellersta
Sverige, blef filos. licentiat 1888 och doktor
1890. Han var 1908-13 direktor för Svenska
folkakademien i Helsinge (Malmby). N. var medlem
af Svenska litteratursällskapets i Finland styrelse
1894-1912. Som sekreterare, sedan 1884, och ordf.,
sedan 1908, i föreningen Svenska folkskolans vänner
har han väsentligen bidragit till inrättandet af
folkskolor och folkbibliotek samt anordnandet af
sång- och musikfester samt redigerat föreningens
årskalendrar. Han har hållit en mängd folkliga
föredrag och författat ett stort antal populära
skrifter, bland dem flera för folkskolan afsedda
läroböcker i geografi och historia. N. har äfven
framträdt som skönlitterär författare och historiker
(Från nödtider och ofredsår, 1898, öfv. på da. o. fi.;
Mäster Peder och riddar Nils, 1900; Per Brahe, 1903,
och Bidrag till Helsingfors stads historia, 1905-08,
bägge i Sv. litt.-sällsk:s i Finland "Skrifter").
1. A.J. Mgrn.* 2. M. G. S.
Nordmannatåg. Se Vikingatåg.
Nordmarck, Sakarias, fysiker och astronom, f. 29
okt. (g. st.) 1751 i Luleå, d. 26 juni 1828
i Uppsala, blef student i Uppsala 1767, aflade
landtmäteriexamen 1768 och blef 1769 t. f. inspektor
för mått och vikt. Han blef filos. doktor i Uppsala
1776, docent i astronomi s. å. och observatör 1782
samt var professor i fysik 1783-87 i Greifswald och
1787-1827 i Uppsala. N. var led. af Vet.-societeten i
Uppsala (1784), Vet. akad. (1786) och Philos. soc. i
Philadelphia (1822). N:s
författarverksamhet berör samtliga de matematiska
vetenskapsgrenarna. Inom den rena matematiken
behandlade han bl. a. ekvationsteorien,
läran om linjer af tredje ordningen och
infinitesimalkalkylen. Ingen af hans afhandlingar
innehåller dock något resultat af större värde. Hans
astronomiska skrifter behandla företrädesvis problem
af mera praktisk betydelse, t. ex. sättet att bestämma
en komets heliocentriska läge och anomalia vera. Inom
fysiken egnade han uppsatser åt frågan om enkla
ljusstrålars värme och åt strålbrytningen. I ett
presidietal (1808) sysselsatte han sig utförligt
med frågan om giltigheten af ändamålsorsaker
(causæ finales) inom fysiken och visade genom
exempel, att dessa i alla händelser måste med den
yttersta försiktighet användas inom vetenskapen. Inom
mekaniken egnade han både teoretiska och praktiska
undersökningar åt läran om fluidas motstånd. Han
ledde från 1812 de hydrauliska försöken vid Falu
grufva och fann genom de anställda experimenten,
att den gamla teorien var i behof af förbättring. I
flera afhandlingar, särskildt i Principes d’une
nouvelle théorie de la résistance des fluides
(Petersburg 1808), sökte han därför framställa
en ny teori, hvarvid han gaf ny form åt uttrycket
för friktionen och i utvecklingarna tog särskild
hänsyn till krökningsradien för den fasta
kroppens buktiga yta. N:s afhandlingar äro till
större delen införda i Vet. akad:s och Vet. soc:s
publikationer. F. ö. presiderade han för ett 70-tal
akademiska disputationer.
Nordmark. 1. Socken i Värmlands län, Färnebo
härad. 25,228 har. 2,272 inv. (1912). N. utgör ett
pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt. Inom
socknen ligga Nordmarks grufvor. – 2. Härad
i Värmlands län, utgör Nordmarks domsaga och
Nordmarks fögderi samt omfattar socknarna Sillerud,
Holmedal, Västra Fågelvik, Töcksmark, Östervallskog,
Karlanda, Blomskog, Trankil, Silbodal, Skillingmark
och Järnskog. 2,033 kvkm. 19,450 inv. (1912). Jfr
Folkdräkt, pl. II. – 3. Kontrakt i Karlstads stift,
omfattar de fyra pastoraten Holmedal med Karlanda,
Töcksmark, Östervallskog och Västra Fågelvik;
Blomskog med Trankil, Torrskog och Vårvik; Sillerud;
Silbodal. 1,908 kvkm. 18,284 inv. (1912).
Nordmarken, skogsvidd i Akers härad, strax n. om
Kristiania, i s. begränsad af Sörkedalen, Maridalen
och Bærum, i ö. af Hakedalen, i v. stupande brant ned
mot Kingerike och Tyrifjorden samt i n. med omedelbar
fortsättning i den väldiga skogsåsen Hadelands
allmänning. Där sammanstöta Akershus, Buskeruds och
Kristians amt. N. ligger 300-500 m. ö. h. och har
bl. a. topparna Opkuven (703 m.), Tryvandshöiden
(548 m.), Gyrihaugen och Ringkollen. N. uppsökes
af turister och af skidlöpare från Kristiania. Se
Qvale och Bentzen, "Skikart över N." (1912).
K. V. H.
Nordmarkit Dana, miner., manganhaltig staurolit.
A. Hng.
Nordmark–Klarälfvens järnväg (sign. N. Kl. J.), en
smalspårig (0,891 m.), 84,7 km. lång järnvägslinje
inom Värmlands län, som omfattar dels den förut
Uddeholms järnväg benämnda linjen mellan Nordmark
och Björndalsbron med bibanor, som egdes af Uddeholms
bruk, men som 1880 öfverläts på Nordmark–Klarälfvens
järnvägs-aktiebolag, hvars alla aktier samtidigt
öfvertogos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
