Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordreisen - Nordre land - Nordre Mesnavand [-vann]. Se Mesnalien - Nordre Odalen. Se Odalen - Nordre Trondhjems amt. Se Trondhjems amt - Nordre Vaagsö - Nordre älf. Se Göta älf - Nordsjöaftalet. Se Östersjöaftalet - Nordsjölera, geol. Se Litorinahafvet - Nordsjön - Nordst. - Nordstedt, Karl Fredrik Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1353
Nordre land-Nordstedt
1354
Reisendalgången, som på ömse sidor om Reisenelven sträcker
sig från den 12 km. långa Reisenfjord i
s. ö. till gränsen af Finnmarken och Finland, vid
det 1,294 m. höga gränsfjället Raisduoddar
haldde. Areal 2,772,46 kvkm., hvaraf endast 5,3
kvkm. åker och äng och 167,2 kvkm. skog. 1,552 inv.,
hvaraf 382 finnar och 34 lappar. I N. finns en koloni
immigranter från Österdalen och Gudbrandsdalen.
K. V. H.
Nordre land [lann], härad och pastorat i
Kristians amt, Norge, ligger kring nedre delen
af älfvarna Dokka och Etna, som bilda två
branta, djupa och trånga dalar. Areal 884,82
kvkm., hvaraf 49,4 kvkm. äro uppodlad jord och
578,7 kvkm. skog. 4,789 inv. (1910). Genom
N. går Valdres-(Fagernes-Eina-)banan.
K. V. H.
Nordre Mesnavand [-vann]. Se Mesnalien.
Nordre Odalen. Se Odalen.
Nordre Trondhjems amt. Se Trondhjems amt.
Nordre Vaagsö [vågsö], härad och socken (i Selje
pastorat) strax s. om Stad, N. Bergenhus amt,
Norge, omfattar norra delen af den 63,8 kvkm. stora
Vaagsö n. om mynningen af Nordfjord samt ett
par småöar. Areal 40 kvkm. 1,111 inv. (1910).
K. V. H.
Nordre älf. Se Göta älf.
Nordsjöaftalet. Se Östersjöaftalet.
Nordsjölera, geol. Se Litorinahafvet.
Nordsjön (eng. German sea, ty. Deutsches meer,
da. Vesterhavet) kallas den del af Atlantiska hafvet,
som ligger mellan Storbritannien och Europas kontinent
och sammanhänger med Atlantiska hafvet genom Kanalen
i s. samt Pentland firth och åtskilliga öppningar
mellan Orkney- och Shetlandsöarna i n. Mellan
Shetlandsöarna och Norge öfvergår N. genom en bred
öppning i den subpolara bassäng, som numera allmänt
kallas Norska hafvet. Med Östersjön sammanhänger
N. genom Skagerak och Kattegatt. N:s stränder ha
från äldsta tider varit bebodda af djärfva och
tappra folk, kända som dådlystna sjöfarare, och
nu omges N. af några bland Europas företagsammaste
handelsnationer, till följd hvaraf den är ett af de
mest trafikerade farvatten på jorden. Dess fisken,
som äro bland de mest lönande, ge sysselsättning åt
tusentals personer. - N:s areal är (enl. Karstens)
547,600 kvkm.; dess största längd utgör 1,100 km.,
största bredden (mellan Skottland och Jylland) 670
km. Sitt största djup har den i en utmed Norges södra
kust löpande ränna, där djupet uppgår till 500-665
m. (en äldre mätning på 809 m. betviflas nu). Utom
denna ränna är N:s djup öfverallt mindre än 180 m.,
men bottnen är ganska oregelbunden. Södra hälften
är grundare, och i allmänhet är djupet där större på
sidorna än i midten, där Doggerbanken ligger. På denna
är djupet 13-35 m., medan i Silver pit strax s. därom
djupet uppgår till 69 m. Dylika oregelbundenheter
i sjöbottnen träffas på flera ställen och kallas af
engelska fiskare banks och pits. Längs kusterna af
Holland, Belgien, Frankrike och Storbritannien finnes
ett stort antal grund och sandbankar, som anta formen
af åsar, löpande nästan parallellt med stränderna och
bestående af sand och grus, som floderna medfört och
som sedan ordnats af tidvattnet. Tjocka, dimma och
regn förekomma alla årstider.
Strömmarna bero hufvudsakligen af vindriktningen. Den
stora tidvågen från Atlanten delar sig, när den
når Brittiska öarna, i två delar, af hvilka den
ena går genom Kanalen, den andra n. om Skottland. I
medeltal utgör skillnaden mellan ebb och flod 3,3 m.,
men vid nordvästlig storm stiger floden ända till
7 m. öfver den vanliga höjden och är då ej sällan
högst förhärjande. Dylika s. k. stormfloder ha kostat
tusentals människor lifvet och under århundradenas
lopp åstadkommit betydliga förändringar på de flacka
kusterna. Temperaturen hos ytvattnet varierar i
jan. mellan 3° och 7° C. och i juli mellan 11°
och 17° C. I södra hälften af N., där hafvet är
jämförelsevis grundt, är bottenvattnet om sommaren
föga kallare än ytvattnet, men längre norr ut är det
en betydlig värmeskillnad, uppgående vid Aberdeen
till 6°, vid norska kusten till 9,5°. N. tillfryser
aldrig. Vattnets specifika vikt varierar mellan
1,0249 och 1,0270. Saltast är vattnet utanför norska
kusten, minst salt i Skagerak och i södra hälften, där
flera större floder falla ut, såsom Elbe, Weser, Ems,
Rhen, Thames, Humber m. fl. Hafsfloran och faunan äro
mycket rika, och flera fiskslag, såsom torsk, sill,
helgeflundra och tunga, äro föremål för indräktiga
fisken, i hvilka alla kringboende nationer deltaga.
(J. F. N.)
Nordst., vid växtnamn förkortning för K.
F. Otto Nordstedt (se d. o.).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
