- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1355-1356

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordstedt, Karl Fredrik Otto - Nordstjernan - Nordstjernan - Nordstjärnan. Se Polstjärnan - Nordstjärneorden - Nordstrand - Nordstrand - Nordström. 1. Johan Jakob N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han utfört som utgifvare utan något offentligt
understöd af tidskriften "Botaniska notiser" alltsedan
1871. N. blef led. af Fysiogr. sällskapet i Lund 1871
och Vet. akad. 1887. C. Lmn.

Nordstjernan, litterär kalender, som utkom på
P. A. Huldbergs förlag 1843-48 och 1859. Den var
prydligt utstyrd, i stor oktav, med väl utförda
porträtt och faksimiler af namnteckningar. Den
innehöll dikter och prosastycken af Almquist,
Atterbom, Blanche, Fredrika Bremer, Franzén,
Fryxell, Geijer, R. von Kræmer, Nybom, Palmblad,
Runeberg, K. V. A. Strandberg, Sturzen-Becker,
K. A. Wetterbergh, K. von Zeipel m. fl.

Nordstjernan, svensk-amerikansk tidning, utkommer
sedan 1872 i New York, där den nästan hela tiden varit
den enda tidningen på svenska språket. Till 1911
var den veckotidning, sedan dess har den utkommit
med två 10-sidiga nummer i veckan, den enda svenska
halfveckotidningen i Amerika. Priset har sedan
1880 varit 2 dollar per år. Upplaga 12,000 ex.
O. A. L-r.

Nordstjärnan. Se Polstjärnan.

Nordstjärneorden, svensk orden, som stiftades af
Fredrik I 23 febr. (g. st.) 1748. Då utfärdades
nämligen en förordning rörande upprättande af de
tre svenska riddarordnarna Serafimer-, Svärds- och
Nordstjärneorden. Sveriges konung är herre och mästare
öfver samtliga, och för alla tre finnas gemensamma
ämbets- och tjänstemän af flera grader. Orden
har 4 grader: kommendörer med stora korset (hvilka
tillades vid Oskar I:s kröning 1844), kommendörer af
första och andra klasserna samt riddare, för andliga
ståndet likaledes kommendörer af samtliga klasser
och ledamöter. Kommendörsgraden delades vid konung
Oskar II:s kröning (1873) i två klasser, af hvilka
den andra klassen först gafs endast åt utlänningar,
men sedan 1889 tilldelades äfven svenskar. Enligt
de nu gällande statuterna, utfärdade 24 nov. 1902,
utdelas orden till vedermäle af medborgerliga och
ämbetsmannaförtjänster, för vetenskaper, vittra,
lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga
inrättningar. Ordens dekorationer äro för kommendörer
med stora korset: 1) den vid högtidliga tillfällen
burna ordenskedjan, sammansatt af 11 från hvarandra
vända dubbla F, krönta med en kunglig krona, samt 12
femuddiga stjärnor, sammanhäftade med guldlänkar;
2) ordenskorset, som består af ett gyllene,
hvitemaljeradt grekiskt kors med klufna uddar. I
korsets midt är en blå glob, i hvilken (å båda sidor)
synes en femuddig stjärna med omskriften Nescit
occasum
("hon vet ej af nedgång"), hvarjämte i de 4
hörnen kring globen stå gyllene kronor (jfr afbildning
å färgpl. till art. Ordnar). Detta kors, krönt af
en kunglig krona, bäres, när ej kedjan begagnas,
vid ett vattradt svart sidenband öfver axeln,
från höger till vänster; 3) plaquen (kraschanen),
som är af silfver och visar ett grekiskt klufvet
kors med en femuddig stjärna i midten och strålar
af silfver mellan korsets armar samt bäres å vänstra
sidan af bröstet. Kommendörer af första klassen bära
ordenstecknet i ordensbandet om halsen och en mindre
plaque, som i öfrigt är lik kommendörernas af stora
korset med undantag däraf, att inga strålar finnas
mellan korsets armar. Kommendörer af andra klassen
bära endast den större ordensstjärnan i ordensband
kring
halsen, men icke plaque. Riddarna bära ett ordenskors,
som är likt kommendörernas, men mindre, å vänstra
sidan af bröstet. För de 10 äldste af ordens
kommendörer finnas pensioner å 300 kr. (A. L-t.)

Nordstrand, ö i Nordsjön utanför Husum, 7
km. från Slesvigs västkust. Areal 42 kvkm. 2,146
inv. (1910). N. utgör tillika med Pelworm, som
lösrycktes 1634, och några smärre öar (se
Halligen) lämningar af landskapet Strand eller N.,
som under medeltiden var en del af fastlandet och
omfattade 5 härad (omkr. 450 kvkm.), men genom
upprepade stormfloder till största delen uppslukats
af hafvet. 1300 lära sålunda 7,600 människolif
ha gått förlorade. 8-9 sept. 1362 inträffade en
liknande katastrof, hvarvid N. styckades och delvis
bortrycktes. Och sedan man återvunnit från hafvet
en del af dess byte, bröt en ny ödeläggelse fram
11 okt. 1634, hvarvid halfva området bortspolades
samt 6,400 människor och 50,000 kreatur omkommo,
under det att blott 2,633 människolif räddades. Med
tillhjälp af inkallade katolska holländare och
brabantare började man 1650 bygga fördämningar och
har därigenom lyckats rädda, hvad som nu finnes kvar
af ön. Det frisiska språket på N. utträngdes under
1600-1700-talen af plattyskan (jfr N o r d f r i s
l a n d). E. Ebg.

Nordstrand [ncörstran], villaområde 6
km. från Kristiania, vid Bundefjordens östra
strand, i Åkers härad, med järnvägsstation vid
Smaalens-banan. N. är eget pastorat. Areal 67,9
kvkm. 6,695 inv. (1910). Genom lokaltåg och ångbåtar
står N. i liflig förbindelse med Kristiania. K. V. H.

Nordström. 1. Johan Jakob N., universitetslärare,
skriftställare, politiker, f. natten emellan 31
dec. 1801 och l jan. 1802 i Åbo, d. 17 maj 1874 i
Stockholm, blef 1818 student och 1823 filos, doktor
i Åbo samt aflade 1824 domar-, 1825 juris kandidat-
och 1829 juris licentiatexamen. På grund af sin
1826 utgifna afh. Om länsförfattningen i den svenska
norden intill Gu-staf I:s tid utnämndes han 1827 till
adjunkt i ekonomisk rätt och handelslagfarenhot vid
det till Helsingfors flyttade universitetet. 1829-34
var N. sekreterare i censurkommittén och förestod
samtidigt (vårterm. 1832-höstterm. 1833) professuren
i folk- och statsrätt samt nationalekonomi. 1832
utgaf han afh. Skildring af bevisningsmethoderne i
brottmål, efter de gamla landskapslagarne (I) och De
munici-piorum in Pennia constitutione samt utnämndes
1834 till professor i folk- och statsrätt samt
nationalekonomi vid Helsingfors’ universitet. Hans
föreläsningar, som behandlade kameral- och
politi-lagfarenhet, nationalekonomi och Finlands
ekonomiska lagstiftning äfvensom folk- och statsrätt,
bidrogo kraftigt till de juridiska studiernas höjande
och voro särskildt betydelsefulla genom den kunskap
om Finlands statsrättsliga ställning, som genom dem
spriddes. (Föreläsningarna i statsrätt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free