Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nedenes, Lister og Mandal, Stavanger, Söndre
Bergenhus, Nordre Bergenhus, Romsdal, Söndre
Trondhjem, Nordre Trondhjem, Nordland, Tromsö och
Finmarkens) ha en "amtmand". Emellertid äro amtmännen
i Hedemarken, Lister og Mandal, S. Trondhjem och
Tromsö därjämte "stiftamtmænd", emedan de residera
i de resp. biskopsstäderna Hamar, Kristiansand,
Trondhjem och Tromsö; biskop och stiftamtmand utgöra
en "stiftsdirektion", som handlägger frågor rörande
kyrkans ekonomiska angelägenheter samt har i sista
hand tillsyn öfver stiftelser och legat. N. har 42
städer ("byer") och 22 "ladesteder", som skilja
sig från städerna hufvudsakligast därigenom, att
de vid stortingsval rösta tills. med kringliggande
"herred". Statsmyndighetens högste representant
är "amtmanden" (motsvarande landshöfding
i Sverige). Lägre myndigheter äro i städerna
"magistrat", som i de 8 största städerna består af
en eller flera "borgermestre", men i de öfriga oftast
af en "byfoged" eller "politimestere", och på landet
"politimestere" och "amtskasserere", som öfvertagit
de 1894 upphäfda "fogdernes" funktioner (se därom
Amt). De lägste tjänstemännen på landsbygden
äro "lensmændene"; deras distrikt äro 465.
K. V. H.
Kommunalförvaltningen, ordnad genom lag af 14
jan. 1837, beror på indelningen i "herred" på landet
(oftast motsvarande "prestegjeld", pastorat), och i
stadsförsamlingar. Antalet landskommuner ("herred")
är 602, stadskommuner 64. Kommunalstyrelsen
("herredstyret" på landet och "bystyret" i
städerna) har utom ekonomisk själfstyrelse rätt
att utfärda kommunala förordningar, t. ex. polis-,
hälsovårds- och butiksstängningsreglementen och
föreskrifter ang. försäljning och utskänkning
af spirituosa. Kommunalstyrelse väljes hvart 3:e
år. Enl. lag af 7 juni 1910 tillkommer valrätt norska
medborgare, män och kvinnor, som fyllt 25 år, varit
bosatta i landet 5 år, haft sitt hemvist i kommunen
de 2 sista åren och ej komma under de lagrum, som
enl. grundloven medföra suspension eller förlust
af valrätt. Valen kunna ske enligt proportionellt
valsätt ("forholdstalsvalg"). I proportion till
folkmängden väljes af de röstberättigade ett
"repræsentantskab" (på landet ej under 12 och ej
öfver 48, i städerna ej under 20 och ej öfver 84),
hvilket inom sig utser en nämnd, "formandskab",
1/4 af hela antalet. I bägge korporationerna ledas
förhandlingarna af kommunens ordf., vald i stad för
ett år, på landet för 3 år. Formandskabet förbereder
ärendena och afger utlåtanden i alla frågor, som röra
de allmänna, kommunala angelägenheterna eller som ej
tillhöra särskild ämbetsmyndighet. Utvecklingen har
emellertid gått i den riktningen, att indelningen
i repræsentantskab och formandskab förlorat mycket
af sin betydelse; de flesta och viktigaste kommunala
funktionerna utöfvas nämligen af kommunalstyrelsen
i sin helhet. Kommunen kan besluta endast om
sådana utgifter, som äro i lag tillåtna, men
med denna begränsning har den rätt att bestämma
skatter och förfoga öfver sina inkomster. För
särskilda grenar af kommunens angelägenheter finnas
särskilda förvaltningsorgan, nämligen skolstyrelse,
fattigvårdsstyrelse, hälsovårdsråd, "kirketilsyn",
hamnstyrelse och byggnadskommissionen. – Hvarje amts landsbygd utgör
en storkommun, som har sin representation
i "amtstinget" (se om detta vidare
Amt).
K. V. H.
Lagskipning. Bland domstolarna intar
riksrätten ("riksretten"), som består af lagtinget
och Höjesteret under ordförandeskap af lagtingets
president, en särställning. Den dömer blott i mål
mot medlemmar af statsrådet och af Höjesteret för
ämbetsfel eller mot medlemmar af stortinget för
brott, som de i denna egenskap kunna begå. Mot dess
dom kan konungen ej använda sin benådningsrätt
annat än i lifssak. Blott odelstinget kan, genom
enkel majoritet, bestämma, att riksrättsåtal skall
ega rum. Riksrätten hålles för öppna dörrar, om ej
rätten själf finner det motsatta förfarandet nödigt;
dess omröstning är hemlig. Märkligast är riksrätten
1883–84, då alla medlemmar af dåv. regeringen
(ministären Selmer) anklagades och dömdes (till
ämbetets förlust, skadestånd eller betalning af
rättegångskostnaderna och böter). Inalles ha 7
riksrättsmål förekommit. Högsta dömande instans är
eljest Höjesteret (se d. o.).
Civilmål skola i allmänhet handläggas först af
en "forlikskommission" (2 eller 3 folkvalda
"forlikskommissærer"). Kommer ej uppgörelse
("forlik") till stånd, hänvisas målet
till underrätten. Underdomare är på landet
"sorenskriveren" ; 25 städer ha egen "underret",
i 23 af dessa utgöres denna af en "byfoged"
(se Byfogde 2), i Kristiania och Bergen af en
kollegial domstol, "byret" (se Byrätten). De
öfriga städerna och ladestederna ha samma domare
som angränsande landsbygd. Stadsunderrätternas
sammanträde benämnes "byting". Från underrätt kan i
vissa fall vädjas till "overret" (3 till antalet),
som består af flera domare. Från byrätterna gå dock
målen direkt till Höjesteret, till hvilken vädjas
äfven från öfverrätterna. I fråga om brottmål (utom
de militära) är rättegångsordningen grundad på lag
af 1 juli 1887 ("juryloven"). Enl. denna ledas
förberedande undersökningar af en "forhörsret",
en underdomare, som, då bekännelse föreligger,
kan afkunna dom i mindre mål. Eljest går målet
till en "meddomsret" (se vidare d. o.), en
underdomare och två lekmannabisittare (män eller
kvinnor). "Lagmandsret" (se vidare d. o.) dömer
i viktigare mål i första, i obetydligare i andra
instans. En grundlig strafflagsreform genomfördes
genom "Almindelig borgerlig straffelov" af 22 maj
1902. Allmän åklagare i brottmål är "riksadvokaten",
hvars myndighet utöfvas under hans ledning af 12
"statsadvokater". I fråga om brott mot allmän
ordning ("förseelser") ha landets 48 polismästare
åklagarbefogenhet och sortera i det hänseendet under
riksadvokaten och vederbörande statsadvokat. –
I judiciellt afseende indelas N. i 4 "lagdömen",
områden för lagmannens jurisdiktion (Oslo, Borgarting
og Agder, Gula og Frostating, Haalogaland), omfattande
tillsammans 16 "lagsogn" (lagskipningsområden),
vidare 3 "overretsdistrikter" (Kristiania,
Bergen och Trondhjem), 24 "underretsdistrikter"
i städerna och 80 ("sorenskriverier") på landet,
478 tingslag och 660 "forlikskommissionsdistrikter".
K. V. H.
Kyrkliga förhållanden. I kyrkligt afseende indelas
N. i 6 stift l. biskopsdömen (Kristiania, Hamar,
Kristiansand, Bergen, Trondhjem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
