- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1451-1452

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norman [nå'men], sir Henry Wylie - Norman, Johannes, speudonym. Se Winter-Hjelm - Norman [nå'men], sir Henry - Normanby [nå'menbi], ö. Se Entrecasteaux-öarna - Normanby [nå'menbi], markiser af. Se Phipps och Sheffield - Normand [nårma'], fransk släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af indiska rådet i London; 1882 blef han
general. N. var 1882-88 guvernör öfver Jamaica
och 1889-95 Queenslands guvernör, på båda
dessa poster högt uppskattad af befolkningen. Han
afböjde 1893 det honom af Gladstone erbjudna
vicekonungsämbetet i Indien, blef 1896 Queenslands
officielle representant (agent general) i
London, 1901 guvernör öfver invalidhuset i Chelsea
och i samband med Edvard VII:s kröning 1902
fältmarskalk. N:s sista offentliga uppdrag var det
kräfvande värfvet som militär medlem af den stora
undersökningskommissionen rörande boerkriget.
N. skref bl. a. Narrative of the campaign of the
Delhi army
(1857) och Relief of Lucknow (s. å.).
Jfr W. Lee Warner, "Memoirs of field-marshal sir
Henry W. N." (1908).
V. S-g.

Norman, Johannes, pseudonym. Se Winter-Hjelm.

Norman [nå’men], sir Henry, engelsk författare
och politiker, f. 10 sept. 1858 i Leicester,
blef efter universitetsstudier vid Harvarduniversitetet
och i Leipzig tidningsman (i "Pall Mall
gazette", sedan i "Daily chronicle"), lämnade 1899
tidningsmannabanan och har sedan 1900 –
undantagandes en kortare tid 1910 – varit medlem af
underhuset. N. har företagit synnerligen
vidsträckta resor, särskildt i Sibirien, Öst-Asien, Siam
och på Balkanhalfön samt plägar räknas till det
liberala partiets sakkunnigaste debattörer på
utrikespolitikens område. Han erhöll 1906
knightvärdighet och 1910 en underordnad ministerpost i
Asquiths ministär (som vice postminister,
"assistant postmaster general"), men lämnade den kort
därpå, då han ej lyckades bli omvald till
underhuset i sin gamla valkrets. Bland N:s skrifter märkas
The real Japan (1892), The peoples and politics
of the far east
(1895) och All the Russias
(1902).
V. S-g.

Normanby [n’menbi], ö. Se Entrecasteaux-öarna.

Normanby [nå’menbi], markiser af. Se Phipps
och Sheffield.

Normand [nårmä’], fransk släkt, hvars medlemmar
sedan 1627, i åtta generationer, idkat skeppsbyggeri
och hvars historia i hufvudsak sammanfaller
med skeppsbyggeriets i Frankrike. Många från
deras varf, numera benämndt "Chantiers Augustin
Normand", utgångna fartyg ha vunnit världsrykte.

1. Augustin N., f. 1792, d. 1871, byggde
1829 den första större franska ångbåten, "Courrier",
och 1839 den första franska järnångbåten, "Étoile",
samt levererade 1842 till franska staten det första
propellerfartyget, "Le Corse" (sedermera kalladt
"Napoléon"), året innan John Ericsson fick
propellern använd på krigsfartyg. – N:s son
Benjamin N. utförde 1860 den första franska
kompoundångmaskinen och 1871 den första franska
trippelexpansionsmaskinen.

illustration placeholder

Fig. 1. J. A. Normand.

2. Jacques Augustin N., son till N. 1,
f. 4 okt. 1839, d. 11 dec. 1906, blef genom sina
genialiska konstruktioner icke blott skaparen af
Frankrikes torpedbåtsflotta, utan äfven en inom
fackkretsar erkänd föregångsman inom detta slag
af fartygskonstruktion. Han utvecklade denna så
kraftigt, att hos hans 1895 byggda torpedbåt "Forban"
(fig. 2; lgd 44 m., br. 4,64 m. med 3,975
hkr),

illustration placeholder

Fig. 2. Torpedbåten "Forban".

som uppnådde öfver 31 knop, var, i jämförelse
med en nio år tidigare byggd liknande torpedbåt,
kolåtgången vid ordinär fart 62 proc. lägre,
maskineriets vikt per hkr 56 proc. lägre och farten
38 proc, högre samt omkr. 6 knop högre än samtida
torpedbåtars. Sedermera
utvecklade N.
ytterligare torpedbåtstypen.
I svenska marinen
finnes en Normand-båt,
"Plejad", byggd
1905, som med vissa
modifikationer utgör
typen för våra senare i
Sverige byggda torpedbåtar.
1899 byggde N.
den första franska
jagaren, "Durandal" (fig.
3),

illustration placeholder

Fig. 3. Jagaren "Durandal".

och införde därmed
en oaktadt sina obetydliga
dimensioner (lgd 55
m., br. 6,3 m., djupg. 3
m.) synnerligen god
torpedfartygstyp såväl med afseende på sjövärdighet,
styrka och fart (27,5 à 31,5 knop) som aktionsradie
(7,000 sjömil vid 10 knop). Denna typ
byggdes länge för såväl fransk som utländsk räkning.
Ehuru N. erhöll endast vanlig skolunderbyggnad,
förskaffade han sig genom själfstudium sådana
kunskaper, att han redan 1863 började författarskap
ang. materials stöthållfasthet. Hans Mémoire sur
l’application de l’algèbre sur les bâtiments de mer

(1864) kompletterades 1870 med Formules approximatives
de construction navale
, en matematisk
utredning af teoretiska skeppsbyggnadsfrågor,
resulterande i enkla formler, de s. k. Normands
formler
, som ge fartygskonstruktören möjlighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free