- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1453-1454

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Normand [nårma'], fransk släkt - Normand [nårma'], Théodule ...léazar Xavier Torf - Normand [nårma'], Jacques - Normander l. Normanner - Normandie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att, sedan vissa mått för ett fartyg fastställts,
preliminärt, utan tidsödande ritnings- och
räknearbete, kunna bestämma t. ex. våta bottenytan,
deplacementets tyngdpunktsläge, metacenterhöjd
m. m. Innan dessa formler utarbetats, var man vid
dylika bestämningar hänvisad till empiriska formler
eller uppskattning. Bland N:s konstruktioner var
matarvatten för värmaren en synnerligen effektiv
vattenrörpanna, Normandpannan, utbalanseringssystem
för flercylindriska ångmaskiner. Hans studier i
propellerproblemet, hvilkas resultat framlagts i en
mängd Notes (1893-1906), ha varit af stort värde och
jämte hans maskinkonstruktioner i sin mån bidragit
till våra dagars oerhörda utveckling af hastigheten
och driftsekonomien å ångfartyg. Han påvisade,
1892, för första gången den viktiga kavitationen vid
propellrar och angaf i sina "Notes" dess orsak och
medlen för dess undanröjande. Äfven inom artilleri-
och järnvägstekniken finnas spår af N:s skapande geni,
och t. o. m. i astronomi utgaf han "Notes" (5 st.,
1874-88). N. blef led. af franska vet. akad. Hans
staty (mod. af E. Bénet) restes i Havre 1911. G. R-g.

Normand [nårmä’], Théodule Éléazar Xavier Torf,
fransk musikforskare, mest känd under pseudonymen
Théodore Nisard, f. 1812, d. 1889 (1887?), utbildades
tidigt i musik, blef präst och skref en mängd arbeten
om medeltidens kyrkomusik, förutom biografier öfver
Palestrina, Lully, Vogler, Baini m. fl.

Normand [nårma7], Jacques, fransk författare,
f. 1848 i Paris, deltog som frivillig i fransk-tyska
kriget, som gaf stoff till skisserna Les tablettes
d’un mobile
. Utom berättelser har han skrifvit
dramer (L’amiral 1880, La douceur de croire 1897;
en dramatisering af Maupassants novell "Musotte"
1891 m. m.).

Normander l. Normanner (mlat. normanni, fr. normands),
nordmän (se d. o.), särskildt de nordmän, som på
900-talet bemäktigade sig det efter dem uppkallade
Normandie, samt deras ättlingar, hvilka gjorde sig
till herrar öfver södra Italien (se Neapel, sp. 655,
och E. Caspar, "Roger II (1104–1154) und die gründung
der normannisch-sicilischen monarchie", 1904, och
F. Chalandons, "Histoire de la domination normande en
Italie et en Sicile", 1907), och England (se d. o.). –
Normandiska (normanniska) skolan, förfäktarna af den
åsikt, att ryska riket leder sitt ursprung från en
svensk statsbildning. Se särskildt V. Thomsen, "Ryska
rikets grundläggning genom skandinaverna" (1882).

Normandie [nårmãdī], fordom provins i Frankrike,
med titel af hertigdöme, omfattade hela landet på
bägge sidor om nedre Seine, mellan de i Engelska
kanalen utfallande floderna Bresle i n. ö. och
Couesnon i s. v., med Seines biflod Epte som gräns
i ö., samt omslöts på landsidan af prov. Picardie,
Ile de France, Orléanais, Maine och Bretagne. Dess
areal var inemot 30,400 kvkm. och motsvaras nu af
dep. Seine-inférieure, Eure, Calvados och Manche
samt större delen af dep. Orne och en mindre del af
dep. Eure-et-Loir, med tills. 2 1/2 mill. inv. Till
N. hörde äfven (till 1200-talets början) de
s. k. Normandiska öarna l. Kanalöarna. Rouen var
hertigdömets, särskildt Öfre N:s, hufvudstad, Bayeux
och, senare, Caen de förnämsta
orterna i Nedre N. Landskapet är ett af de bördigaste
och rikaste i Frankrike; dess kust har många bukter
och hamnar samt är mycket fiskrik. Klimatet är fuktigt
och något kyligt, jordmånen
lämplig för odling af säd, lin, hampa m. m.

illustration placeholder
Normandisk flicka i folkdräkt.

illustration placeholder
Normandisk fiskare.


Präktiga beten föda hästar, nötkreatur och får af värderade
egenskaper; äppelträd finnas i öfverflöd, och
äppelvin är den vanliga drycken. Stenkol samt järn,
cinnober m. fl. mineral tillvaratagas; saliner
finnas i trakten kring Avranches. Invånarna utmärka
sig för sträfsamhet och godt förstånd i handel,
men anses äfven besitta dessa egenskapers sämre
sidor: snikenhet, illparighet och processlystnad.
(J. F. N.)

Historia. N. har fått sitt namn efter
normanderna, d. v. s. de nordiske vikingarna,
i Frankrike kallade les normands. Under romartiden
bildade N. en del af provinsen Lugdunensis secunda
och sedermera, på de merovingiske konungarnas tid,
af Neustrien. Landet sköflades på 800-talet gång på
gång af nordiska vikingar, som gjorde strandhugg
vid nedre Seine och för längre eller kortare tid
besatte Rouen (så 876 och 885). På sommaren 911
fick vikingahöfdingen Rollo (se d. o.; Rolf,
efter sitt dop äfven kallad Robert), mot villkor
att han och hans män läto döpa sig, taga trakten
kring Seinemynningen i besittning som län under
Neustriens konung Karl den enfaldige. Området,
hvars hufvudstad var Rouen, hade till östgräns n. om
Seine floderna Bresle och Epte, s. om Seine Eure
och dess tillflöde Avre. Det motsvarade ungefär
de nuv. dep. Seine-inférieure och Eure. Efter hand
utvidgades detta område, i det att Seine-normanderna
924 fingo Bessin och Maine samt 933 en del af Bretagne
(Cornouaille). De måste dock kämpa en hårdnackad
strid om Bretagne och fingo åtnöja sig med anspråk på
öfverhöghet. Frågan om Seine-normandernas nationalitet
har alltsedan 1500-talet ifrigt diskuterats af Nordens
lärde, i det somliga i N:s eröfrare velat se danskar,
andra åter gjort dem till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0789.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free