Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra ishafvet - Norra Jämtlands revir. Se Jämtlands revir 1 - Norra kalkalperna. Se Alperna, sp. 699 - Norra Kedum - Norra kontraktet - Norra Kyrketorp - Norrala - Norra Ljunga - Norra Lundby - Norra Lycksele revir - Norra Mellby - Norra Möckleby - Norra Möre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kariska hafvet (Karahafvet), mellan Novaja Zemlja och
Samojedhalfön, Sibiriska hafvet, längre österut, af
hvilket delen mellan Taimyrhalfön och Ny-Sibiriska
öarna kallas Nordenskiöldshafvet, samt, på västra
halfklotet, Grönlandshafvet, mellan Spetsbergen
och Grönland, och s. om detta Norska hafvet (se
d. o.; Europeiska nordhafvet), Danmarks sund, mellan
Island och Grönland, vidare Amerikanska polarhafvet,
Ishafvets på öar rikaste del, hvilka skiljas genom
en mängd sund och hafsbäcken, såsom den ofvan nämnda
passagen från Ishafvet till Atlantiska hafvet,
vidare Lancaster sund, Barrow sund, Melville
sund och Banks sund (l. Mac Clures sund), hvilka i
sammanhängande rad dela den arktiska arkipelagen i
en nordlig grupp (med Ellesmere land, Amund Ringnes
land, Ellef Ringnes land, Nord Devon, Cornwallis land,
Bathurst land, Melville land och Prins Patrick land)
och en sydlig grupp (med Baffins land, Prinsens af
Wales land, Victoria och Prins Albert land, Banks
land m. fl.). Andra öar i N. äro Jan Mayen, Björnön,
Spetsbergens ögrupp, Frans Josefs land, Novaja
Zemlja, Kolgujev, Vajgatj, Hvita ön, Ensomheden,
Ny-Sibiriska öarna, De Longöarna och Wrangels
land. Hafvet bildar ej synnerligen många större
vikar i de omgifvande kontinenterna; de största äro,
i Gamla världen, Tjaunbukten, Chatangaviken, Jenisej-
och Obvikarna, Tjerskajaviken och Hvita hafvet; på
den amerikanska sidan Hudson bay. - N:s areal har
af Karstens beräknats till 12,8 mill. kvkm. Man
antog förr, att hafvet vore jämförelsevis grundt,
men Nansens expedition passerade djup på ända till
3,900 m - Af hafsströmmar märkas först den varma
Atlantiska strömmen, från hvilken en arm går till
Davis sund och gör sig märkbar ännu i Baffins vik,
medan dess hufvudmassa går i nordöstlig riktning in
i N. (se härom Golfströmmen) och kan iakttagas ända
vid Lenadeltat. Den lifliga förbindelsen mellan N. och
Atlantiska hafvet åstadkommes likväl icke endast genom
denna ström, utan äfven af de kalla polarströmmar,
som från N. gå ned mot Atlantiska hafvet. De tränga
sig fram på båda sidor af Grönland. Den västliga är
Labradorströmmen, som erhåller många förstärkningar
från den arktiska arkipelagen och möter Golfströmmen
vid östra kanten af Newfoundlandsbanken, där de
ismassor, som den medför, smälta. Den östra går fram
ö. om Grönland (Östgrönländska strömmen) och har
sitt upphof djupt inne i det arktiska bäckenet. I dess
östra del n. v. om Ny-Sibiriska öarna finnes en zon,
där strömriktningen växlar mellan östlig och västlig,
men v. om 120° ö. lgd tar den västliga riktningen
afgjordt öfverhand, och sannolikt står denna
västliga hafsström i förbindelse med Östgrönländska
strömmen. Från denna förgrenar sig, v. om Jan Mayen,
den i regel isfria östisländska strömmen, som flyter
mot s. ö. och vid kanten af Norska hafvet sjunker i
djupet v. och n. om Färöarna. Hafvets yttemperatur
fann Nansen vara äfven under vintern endast
-1,5° och genom honom har den gamla hypotesen, att
det högsta polarhafvet skulle vara isfritt, visats
vara ogrundad. Visserligen finnas äfven under vintern
isfria ställen (s. k. polynjer), men de äro icke af
något praktiskt
värde för sjöfarten, lika litet som kanalerna
i isen under sommaren, hvilka lätt spärras af
isen. Isens temperatur vid ytan fann Nansen vara
- 28,5° (vid en lufttemperatur af - 36,7°), -
16,9° (vid en lufttemperatur af - 19,5°) samt
-1,7° (vid en lufttemperatur, under sommaren, af
-2,5°). Isen i N. är af tre slag: isberg, flodis (i den
sibiriska kustzonen) och isfält; af dessa härstamma
de förstnämnda nästan uteslutande från glaciärer,
medan de sistnämnda åter äro af marint ursprung. Som
drifis föres den af de kalla strömmarna mot s., dock
hufvudsakligen i västra delen af Atlantiska hafvet,
där, som nämndt, den går s. om 50° n. br. (Prags
bredd), medan den i östra delen aldrig kommer öfver
70° n. br. J. F. N.
Norra Jämtlands revir. Se Jämtlands revir 1.
Norra kalkalperna. Se Alperna, sp. 699.
Norra Kedum, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. 963 har. 255 inv. (1912). Annex till Tådene,
Skara stift, Kållands kontrakt.
Norra kontraktet af Visby stift omfattar de femton
pastoraten Visby stad med landsförsamlingen; Källunge
med Vallstena; Fole med Lokrume; Barlingbo med
Ekeby; Follingbo med Akebäck; Endre med Hejdeby;
Västkinde med Bro; Martebo med Lummelunda; Stenkyrka
med Tingstäde; Hangvar med Hall; Fårö; Rute med
Fleringe och Bunge; Lärbro med Hellvi; Othem med Boge;
Hejnum med Bal. 1,218 kvkm. 24,845 inv. (1912).
Norra Kyrketorp, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. 2,227 har. 532 inv. (1912). Annex till Sköfde,
Skara stift, Billings kontrakt.
Norrala, socken i Gäfleborgs län, Ala tingslag. 17,138
har. 3,474 inv. (1912). N. bildar med Trönö ett
pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands östra kontrakt.
Norra Ljunga, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 4,642 har. 1,044 inv. (1912), hvaraf 434
i den till socknen hörande delen af Säfsjö
municipalsamhälle. Annex till Bringetofta, Växjö
stift, Västra härads kontrakt.
Norra Lundby, socken i Skaraborgs län, Valle
härad. 2,438 har. 596 inv. (1912). Annex till Skarke
(Värnhem), Skara stift, Billings kontrakt.
Norra Lycksele revir tillhör Umeå
öfverjägmästardistrikt samt omfattar den n. om
Ume älf och Lycksbäcken belägna delen af Lycksele
socken i Västerbottens län. Det är uppdeladt i
sex bevakningstrakter. Vid slutet af 1905 omfattade
reviret 17 allmänna skogar om sammanlagdt 129,849 har,
hvaraf 14 kronoparker om tills. 127,995 har. M-g.
Norra Mellby, socken i Kristianstads län, Västra
Göinge härad. 7,450 har. 2,170 inv, (1912),
hvaraf 524 i det inom socknen belägna Sösdala
municipalsamhälle. N. bildar med Tjörnarp ett pastorat
i Lunds stift, Västra Göinge kontrakt.
Norra Möckleby, socken i Kalmar län, Möckleby
härad. 3,579 har. 734 inv. (1912). N. bildar ett
pastorat i Kalmar stift, Ölands medelkontrakt.
Norra Möre. 1. Härad i Kalmar län, ingår i Norra
Möre och Stranda domsaga och dessa härads fögderi
samt omfattar socknarna Dörby, Kläckeberga,
Kalmar landsförsamling, Förlösa, Kristvalla, Åby,
Bäckebo och Ryssby. 77,179 har. 12,637 inv. (1912). -
2. Kontrakt i Kalmar stift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
