Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
västra sidan Stadshuset och Stora hotellet, på den
östra postverkets hus (f. d. ullmagasinet) och
Standard hotell. Stadsdelen ö. om Karl Johans park
kallas Saltängen. Där ligga tekniska skolan
(inrymmande äfven Ebersteinska söndags- och
aftonskolan), tullhuset, skeppsdockan och gasverket.
Väster om Karl Johans park ligga teatern (invigd
1908; fig. 12), frimurarlogen (1869), synagogan
(1858), godtemplarnas ordenshus, norra läroverket
för flickor, arbetarföreningens hus, centralfängelset
l. tvångsarbetsanstalten för kvinnor (i dagligt tal
spinnhuset), kyrkogården och Matteuskyrkan (fig. 6;
stadens vackraste tempel, byggdt efter ritningar
af H. Zetterwall, invigdt 1892) samt flera
storartade fabriker (Drags, fig. 4, Smedjeholmens,
bomullsväfveriet, Nyborgs, Törnell & Ringströms
m. fl.). Utom Norr tull ligga i Östra Eneby
socken Fredriksdals- och Marielundskvarteren samt
Sandbyhof (se nedan), gemensamt kallade N:s
norra förstäder. Vid Fredriksdal drifver det
amerikanska bolaget Harvester comp. sedan 1905
storartad tillverkning af landtbruksmaskiner. I
närheten af Norra stationen ligga ruinen af
Johannisborgs slott (se d. o.) och Ståthöga egendom, som
tillhör staden. I s. begränsas Karl Johans park
af strömmen, öfver hvilken leder den ståtliga Oskar
Fredriks bro, som fortsattes af Drottninggatan,
den förnämsta i staden. Ö. om denna gata ligga
vid Tyska torget det nya rådhuset (fig. 2), ett
millionpalats, uppfördt af G. Olander efter
ritningar af I. G. Clason och invigdt 1910, Hedvigs kyrka
l. Tyska kyrkan (byggd af i N. bosatta tyskar
och invigd 1673, bränd 1719, åter färdig 1758;
fig. 8), Göta hotell och i närheten brandstationen.
Vid torget eller i dess närhet ligga stadens flesta
banker och något längre mot s. telegrafverkets
nybyggda palats (1912), S:t Olai kyrka (urspr. byggd
af trä, ombyggd 1626 af sten, bränd af ryssarna
1719, återuppbyggd 1767 och restaurerad
1891–93; fig. 9) med fristående torn (1750; fig. 7),
S:t Olofsskolan, stadens förnämsta folkskola, och
S:t Johannis kyrka l. Landskyrkan, N:s äldsta, som
1902 inköptes af staden och 1913 omdanats till
föreläsnings- och konsertsal, nu kallad Norrköpings
hörsal. Om man från Drottninggatan följer
Sydvästra promenaden västerut, finnas där 2 ståtliga
folkskolor, Moberg-Eggerska flickskolan, högre
allmänna läroverket (fig. 10), John Lennings
väfskola (fig. 13), militärskolan, Idrottsparken, John
och Matilda Lennings sjukhem samt nära strömmen
stadens barnbördshus, lasarett och epidemisjukhus.
Söder om allm. läroverket är Södra förstaden. I
närheten af Södra promenaden ligga Björkekinds
och Östkinds m. fl. härads tingshus (1904), i
gammalsvensk herrgårdsstil, samt N:s stadsbibliotek
och konstmuseum (fig. 14; se nedan) samt liksom
vid Östra promenaden en mängd ståtliga privathus.
Längst bort i stadens östra del ligga östra
läroverket för flickor, stadens elektricitetsverk, Litografiska
bolagets nya fabriksbyggnader (fig. 11) och Östra
stationen. I närheten är Sylten, en vacker höjd,
med villor och Höganloft, en sommarrestaurang. –
Utom Söder tull ligga stadens koloniträdgårdar,
Fridtuna (tillhörigt Gustavianska barnhuset),
egnahemskolonien, S:t Johannis församlings nya kyrka
och något längre bort Mamre, ett konvalescenthem
för barn. Utanför Väster tull, inom Borgs socken,
ligger Borgs villastad med Kneippkuranstalt (se
d. o. med fig.), Hultet, "ett Skansen i smått",
järnvägsstation och flera fabriker. Parkernas läge
visas af kartan. Den största är Folkparken (v. om
Drag), som kom till stånd på konsul J. Philipsons
bekostnad och öppnades för allmänheten 1896. På
den täcka Strömsholmen nedanför Oskar Fredriks
bro finnes en sommarrestaurang.
Styrelse och förvaltning.
Magistraten består af 1 borgmästare och 3 justitierådmän
samt 2 ord. stadsnotarier. Polisväsendet står
under ledning af polismästaren. Till poliskammaren
höra vidare 4 politirådmän, 1 polisnotarie, 1
stadsfiskal och 2 poliskommissarier. Kommunalstyrelsen
utgöres af 52 för 4 år valda stadsfullmäktige,
under hvilka sorterar drätselkammaren med följande
tjänstemän: stadskamreraren, stadsbokhållaren,
stadsfogden, jordbruksinspektoren och
uppbördsmännen för hamnafgifter, byggnadschefen,
stadsingenjören, stadsarkitekten samt tjänstemännen vid
vattenledningskontoret och gasverket m. fl.
Hälsovårdsnämnden har öfverinseende öfver
hälsovårdspolisen, köttbesiktningsbyrån, kemiska
undersökningsanstalten, epidemisjukhuset samt stadens byrå
för hjälp och råd åt tuberkulossjuka personer.
Staden har en förste och en andre stadsläkare, en
lasarettsläkare och en läkare vid fattigvården.
Stadens inkomster för 1910 utgjorde kr. 3,594,025,
dess utgifter kr. 4,915,619. Stadens tillgångar och
fordringar uppgingo vid 1910 års slut till kr.
20,840,453, dess skulder och förbindelser till kr.
13,361,753. För 1913 är utdebiteringen kr. 7,60
per bevillningskrona. – N. har 1 representant i
Första kammaren och 2 i Andra kammaren. –
I kyrkligt hänseende är staden sedan 1864
delad i tre territoriella församlingar
(regalt-privilegierade pastorat): S:t Olai (25,785 inv., 1912),
Hedvigs l. Tyska (7,536 inv.) och Norra
församlingen (13,353 inv.). Dessutom finnas flera icke
territoriella församlingar, såsom mosaiska
församlingen, baptisternas och metodisternas samt
missionsföreningen.
Undervisningsanstalter och andra
kulturella institutioner. Staden har högre allmänt
läroverk (fig. 10) med real- och latingymnasium
(byggnaden, uppförd 1868, sedermera om- och
tillbyggd, har på takets midtparti en plattform med ett
af enskild person bekostadt observatorium), teknisk
elementarskola (sedan 1857), 2 högre flickläroverk
(8-klassiga), 9 folkskolor med öfver 100 större och
mindre lärosalar förutom gymnastik- och slöjdsalar
(öfver 5,000 folkskolebarn), högre handelsskola, 2
förberedande skolor, Fröbel-institut samt följande på
donationer grundade anstalter: John Lennings
väfskola (se Lenning, John), Swartziska
friskolan (från 1772, grundande sig på fabrikören Peter
Swartz’ donation), som i 2-årig kurs utom i
vanliga skolämnen meddelar undervisning i träslöjd
och bokföring, hvarjämte eleverna samtidigt få
utbilda sig i flera yrken hos arbetsgifvare i staden,
Ebersteinska söndags- och aftonskolan (med anslag
äfven af stat och kommun), afsedd att "åt N:s
handtverks- och fabriksarbetare m. fl. andra af
arbetsklassen meddela undervisning i sådana
kunskapsgrenar och färdigheter, som för en insiktsfull
utöfning af deras yrken äro mest behöfliga",
Gustavianska barnhuset (sedan 1772), som eger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
