- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1487-1488

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköping - Norrköpings arbetarförening. Se Arbetarförening - Norrköpings arfförening. Se Tronföljd - Norrköpings besluts gods - Norrköpings kontoristförening. Se Kontoristförening, Sveriges - Norrköpings kontrakt - Norrköpings landsförsamling - Norrköpings norra församling - Norrköpings tidningar - Norrköping--Söderköping--Vikbolandets järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Norrköpings stads historia. Första tidehvarfvet" (1770),
H. O. Sundelius, "Norrköpings minne" (1798),
Fr. Hertzman, "Några bidrag till Norrköpings
stads historia" (1856), "Samling af gällande
författningar rörande Norrköping", I–III (1858) och
"Hist.-stat. beskrifning öfver Norrköpings stad"
(1866), densamme och L. Ringborg,
"Anteckningar om Norrköpings stad" (1851–55), K. G.
Lundqvist, "Norrköping" (i "Sveriges handel och
industri i ord och bild", 1905), och Jenny Engelke,
"En stor svensk småstad. Skildringar från Gamla
N." (1906), samt årspublikationen "N:s
stadsfullmäktiges handlingar" (sedan 1881).

J. Hg.

Norrköpings arbetarförening. Se Arbetarförening.

Norrköpings arfförening. Se Tronföljd.

Norrköpings besluts gods, kam., kallades en
form af ärftliga län (jfr Länsväsen 2), hvilkas
natur närmare reglerades genom bestämmelser, som
på Karl IX:s förslag gåfvos genom beslut på
Norrköpings riksdag 1604. Bestämmelserna tillkommo
som en begränsning i den under senare delen af
1500-talet efter hand framvuxna seden att
understundom bortge kronans gods eller räntor åt
enskilda till evärdlig egendom. De inneburo, att
framdeles inga donationer i jordagods och liggande
grunder finge ges af konung (eller hertigar) på
andra villkor, än att 1) mottagaren skulle vid
inträffande regentbyte söka stadfästelse på godset
hos den nye konungen (eller hertigen); 2)
innehafvaren icke fick försälja eller förpanta godset,
utan att först ha hembjudit det åt konungen (eller
hertigen); 3) godset, om mottagaren aflede utan
manliga bröstarfvingar, skulle återfalla till kronan
eller dit, hvarifrån det kommit, och icke gå i
bak- eller sidoarf (jfr Arfsordning); 4) dock
att dotter, om han efterlämnade sådan, af
öfverheten skulle erhålla en ärlig brudskatt samt att,
därest hon toge en sådan man, att konungen (eller
hertigen) kunde nöja sig med honom, länet skulle
förlängas in på honom och bådas äkta
mansarfvingar. Rätteligen sökt stadfästelse ansågs enligt
tidens uppfattning ej kunna förvägras, hvilket ock
lagfästes genom 1617 års adelsprivilegier. I strid
mot Norrköpings beslut bortgåfvos emellertid under
den följande tiden, med början redan under Karl
IX, gods på vidsträcktare arfsrättsvillkor, snart
äfven, särskildt under Gustaf II Adolf, att besittas
under evärdlig ego som vanliga arfvegods. I fråga
om arfsrätten till Norrköpings besluts gods uttalade
sig ock under drottning Kristinas
förmyndarregering rådet 5 sept. 1634 att, om inga manliga barn
funnos, "då förstås Norrköpings beslut på manliga
bak- och sidoarfvingar, nämligen bröder eller
bröders barn". Beträffande kvinnosidans rättigheter
bestämdes i rådet 7 juni 1633 att, om hustrun
tillika med mannen var nämnd i donationsbrefvet,
hon skulle behålla godset under sitt änkestånd och
att döttrar skulle njuta tre års ränta som
brudskatt; men hvad döttrarna beträffar, synes
regeringen ha velat inskränka deras rättigheter därtill,
och endast undvikande besvarade den klagomål från
adeln (i besvär 1638), att stadgandet om dotterns
makes rätt till godset ofta blefve kraftlöst och hon
blott finge tre års ränta. Genom reduktionsbeslutet
på 1655 års riksdag förbjöds ånyo att framdeles
ge frälsedonationer annat än på Norrköpings besluts
villkor och bestämdes jämväl, att alla sådana, som
sedan Gustaf II Adolfs död getts på vidsträcktare
villkor, skulle förvandlas till Norrköpings besluts
gods. Om reduktionsåtgärder i öfrigt då och senare
se Reduktion. Omkr. 1655 har inom Sverige
och Finland samt Ingermanland uppbörden i
hufvudräntor å gods, bortgifna å Norrköpings besluts
eller likartade villkor sedan 1611, beräknats till
minst 496,000 dal. smt, hvaraf omkr. 100,000 dal.
smt bortgifna under Gustaf II Adolfs regering,
omkr. 64,000 under förmyndartiden och omkr.
332,000 under drottning Kristinas egen regering.
Motsvarande siffror för gods, bortgifna å
vidsträcktare villkor, kunna för de olika regeringarna
beräknas till resp. minst 80,000, 10,500 och 67,000,
d. v. s. en totalsumma af 157,500. Gref- och
friherreskap äro härvid ej inräknade; siffran för dem
kan beräknas för Gustaf II Adolfs regering till
34,000 och för drottning Kristinas regering till
152,500 dal. smt (under Kristinas
förmyndarregering utdelades intet gref- eller friherreskap).
Jfr S. Clason, "Till Reduktionens förhistoria"
(1895).

S. C.

Norrköpings kontoristförening. Se
Kontoristförening, Sveriges.

Norrköpings kontrakt (l. Lösings, Bråbo
och Memmings kontrakt
) i Linköpings
stift omfattar de fjorton pastoraten Norrköpings
S:t Olai; Norrköpings Hedvig; Norrköpings Norra
församling; S:t Johannes; Dagsberg; Krokek;
Tingstad; Styrestad; Furingstad; Östra Eneby;
Kvillinge med Simonstorp; Kimstad; Kullerstad;
Borg. 78,441 har. 75,743 inv. (1912).

Norrköpings landsförsamling, benämning på
Sankt Johannes församling (se d. o.),
medan denna ännu var annex till Norrköpings S:t
Olai.

Norrköpings norra församling, en af
Norrköpings stads tre territoriella församlingar, upprättad
1885, tillhör Linköpings stift, Norrköpings
kontrakt. 13,353 inv. (1912). Församlingens kyrka,
invigd 1892, benämnes Matteus kyrka.

Norrköpings tidningar, en i Norrköping utgifven
daglig aftontidning, som utkommer med sex
nummer i veckan. 1758 uppsattes Norrköpings
weko-tidningar
, hvilkas namn förändrades
till ofvanstående 1787, då antalet nummer i veckan
vardt två (onsdag och lördag). 1864–71 ökades
det till tre, och sistn. år i dec. vardt tidningen
daglig. Tidningens grundläggare var den driftige
boktryckaren Johan Edman, och bland dess
medarbetare på 1760-talet var skalden och
kritikern Bergklint (se Sylwan, "Svenska pressens
historia", 1896). Af tidningens senare redaktörer är
särskildt att nämna L. A. Eklund (se denne).
Sedan 1899 har den redigerats af filos, doktor E.
R. Sundin
. Till sin politiska hållning är
tidningen konservativ. Dess prenumerationspris är
f. n. 6 kr. om året.

Norrköping–Söderköping–Vikbolandets
järnväg
(sign.: järnvägens N. S. V. J., materielens
V. B.), som eges och trafikeras af
Norrköping–Söderköping–Vikbolandets järnvägsaktiebolag, är
smalspårig (0,891 m.) och har en längd af 101,3
km., hvaraf 101 km. inom Östergötlands och 0,3
km. inom Kalmar län. Järnvägen utgår från
Norrköpings östra station åt s. ö. till Kummelby, 6 km.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0812.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free