Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norske husflidsforening. Se Norge, sp. 1398. - Norske lovbog. Se Nordisk rätt, sp. 1332-33. - Norske löve. 1. Fästningsverk i Norge. Se Horten. - 2. Norsk orden. Se Ordnar. - Norske missionsselskab. Se Mission, sp. 668. - Norske oldskriftselskabet - Norske rende. Se Norge, sp. 1385. - Norske rigstidende, 1815-82 i Kristiania utgifven tidning - Norske samlaget (Norska samfundet) - Norske selskab hette en litterär och estetisk klubb - Norske totalafholdsselskab. Se Nykterhetsrörelsen. - Norske turistförening. Se Turistföreningar. - Norske videnskabers selskab, Det kongelige, - Norsk hovedjernbane, vanligen kallad Hovedbanen. Se Norge, sp. 1400. - Norsk hummer. Se Kejsarhummer. - Norsk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norske husflidsforening-Norsk konst
30
Norske husflidsforening. Se Norge, sp. 1398.
Norske intelligenssedler, Norges äldsta tidning,
började utkomma 25 maj 1763, uppsatt af en invandrad
tysk boktryckare. 1815 såldes den till Kristiania
uppfostringsanstalt och utgafs till 1883 som ett slags
officiellt kungörelseblad. 1830 vardt den daglig. 1883
lades den om till nyhetstidning och öfvertogs 1890 af
Hjalmar Löken (f. 1852), 1912 af ett bolag. Löken,
fortfarande redaktör, har gjort den till en mycket
spridd och inflytelserik politisk tidning med radikal
vänsterriktning.
Norske iovbog. Se Nordisk rätt, sp. 1332-33.
Norske löve. 1. Fästningsverk i Norge. Se Hor te n. -
2. Norsk orden. Se Ordnar.
Norske missionsselskab. Se Mission, sp. 668.
Norske oldskriftselskabet stiftades i Kristiania 27
nov. 1861 i ändamål att utge norska och isländska
fornskrifter och trädde i verksamhet 1862. Genom
dess försorg ha utgetts "Gammel norsk homiliebog",
af C. E. Unger (1864), "Oldnorsk formlaere for
begyndere", af J. Åars (1862), "Gunn-laugs saga
ormstungu", af 0. Rygh (s. å.), "Heimskringla"
(1868), "Konungasögur" (1873), sagor om Sverre och
hans efterträdare och "Mariu saga" (1871), alla i
handupplagor af C. R. Unger, samt en icke afslutad
samling "Norröne skrifter af sagu-historisk indhold"
(3 hftn, 1864-73), af S. Bugge. Samfundets verksamhet
afstannade 1873, och det upplöstes formligen vid
allmän sammankomst 4 okt. 1900, då dess kapital
skänktes till Den norske historiske förening.
Y. N.*
Norske rende [re’nne]. Se Norge, sp. 1385.
Norske rigstidende, 1815-82 i Kristiania utgifven
tidning, sedan l apr. 1847, då den sammanslogs med
"Den constitutionelle", daglig, hufvudsakligen organ
för officiella notiser och i denna egenskap aflöst
af "Norsk kundgjörelsesti-dende". N. redigerades
1861-78 af historikern SiegwartPetersen.
K. V. H.
Norske samlaget (Norska samfundet), landsmålsrörelsens
centrum och andliga arsenal, stiftades 24 mars 1868
af några framstående "mål-sträfvare", hvaribland
I. Aasen, E. Blix, H. Ross, E. Särs, Åasmund Vinje
och H. E. Berner (sällskapets ordf. de 10 första
åren). Samfundet, som utgett en mängd betydelsefulla
skrifter, har eget organ, "Syn og segn" (startadt
1894, sedan 1910 månatligt), och åtnjuter sedan 1893
årligt statsanslag (för 1913-14 7,000 kr.). 1902
delades samfundet i "landsmaalslaget", som fortsatt
den tidigare verksamheten, och "bymaalslaget",
som arbetar i af språkreformatorn Kn. Knudsen
(se d. o.) angifven riktning, sedan 1909 med
tidskriften "Maal og minne". Se vidare Lands-mål 1.
K. V. H.
Norske selskab hette en litterär och estetisk
klubb, som på 1770-talet inrättades i Köpenhamn af
en del där studerande norrmän, som brukade samlas
på ett kafé hos "madame Juel" och från 1774 slöto
sig närmare tillsammans. Sällskapet deltog ifrigt
i den tidens litterära strider och räknade bland
sina medlemmar flera mycket framstående förmågor,
bl. a. J. H. Wessel. Sin betydelse fick det genom
sträfvandet efter klarhet i formen, efter
franskt mönster, samt studiet af den engelska
litteraturen jämte odlandet af parodien och kvicka
epigram. Sällskapets blomstringstid var dock
kort och upphörde måhända redan före Wessels död
(1785), men det fortfor att vara en föreningspunkt
för norrmännen i Köpenhamn och upptog i sig äfven
flera danskar. Genom upprättandet af universitetet
i Kristiania 1811 och genom Norges skilsmässa från
Danmark 1814 dog det bort, men ett nytt stiftades 1818
i Kristiania af några dess forna medlemmar. Detta nya
"Norske selskab" har dock ingen litterär betydelse,
utan är endast Kristianias elegantaste och mest
besökta klubb, motsvarande "Sällskapet" i Stockholm.
Y. N.*
Norske totalafholdsselskab. Se Nykterhetsrörelsen.
Norske turistförening. Se Turistföreningar.
Norske videnskabers selskab, Det konge-1 i g e,
stiftadt 1760 af biskop J. E. Gunnerus, G. Schöning
och P. Suhm under namn af Det throndhjemske Iserde
selskab, erhöll 1767 sitt nuv. namn. Dess nu gällande
statut äro stadfästa genom k. resolution 29 juli 1874
och senare resolutioner. Sällskapets inkomster äro
dels räntor af ett legat på omkr. 200,000 kr., dels
ett årligt statsbidrag på 16,000 kr. samt tillskott
från Trond-hjems sparbank 4,000 kr. och brännvinsbolag
och årsbidrag af 6,000 inom staden boende ledamöter
m. m. Det eger ett hus på Kalvskindet i Trondhjem,
har ett bibliotek af öfver 100,000 bd (däraf många
handskrifter), tillgängligt för allmänheten, en till
10,000 nummer uppgående samling af fornsaker, till
stor del från nordliga Norge, ett myntkabinett på
öfver 16,500 nummer, en zoologisk, en botanisk och
en mineralogisk samling. Till sällskapets verksamhet
höra vetenskapliga undersökningar i norra delen af
Norge samt utgifvandet af en årsbok. På dess tomt
är Holtaalens stafkyrka uppförd. Sällskapet har
i konungen sin "protek-tor"; dess styrelse består
af en preses, en vice preses och tre direktörer.
E. H.*
Norsk hovedjernbane, vanligen kallad H o v e
d-banen. Se Norge, sp. 1400.
Norsk hummer. Se Kejsarhummer.
Norsk konst framträder under den äldsta kristna tiden
hufvudsakligen som arkitektur. Stenbyggnadskonst
infördes af angelsaxiska och iriska präster
och munkar. De äldsta stenkyrkorna voro ganska
små, rektangulära, enskeppiga. Ett lägre och
smalare kor med rätlinig afslutning fogades
ibland till kyrkan? skepp, och denna täcktes med
ett spärr-tak. Denna irisk-angelsaziska period
aflöses under senare hälften af 1000-talet af den
anglonorman-diska perioden. De större kyrkorna byggdes
nu oftast treskeppiga med halfcirkelformigt eller
linje-rät korafslutning samt hvälfda. Bland kyrkor
från denna tid märkas Gamle Åkers kyrka i Kristiania,
kyrkor i Gran, Ringsaker, ruinen af Hamars domkyrka,
Mariakyrkan i Bergen, skeppet i Stavangers domkyrka,
kyrkor i Hove, Ysernes, Msere samt tvärhuset i
Trondhjems domkyrka. Från detta skede kvarstå ruiner
af flera kloster, bl. a. på Hovedöen vid Oslo. Vid
slutet af 1100-talet börja öfvergångs-former till
gotisk stil göra sig gällande, och vid midten af
1200-talet har gotiken nått sin blomstring, också
den under starkt engelskt inflytande. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
