- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
87-88

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novelli, Ermete, italiensk skådespelare - Novelli, Augusto, pseudonym Novellino, italiensk författare och journalist - Novellino, pseudonym. Se Novelli, A. - Novellist (se Novell) - Novello, Vincent, engelsk musikförläggare - November, årets elfte månad - Novemberblomman, bot. Se Ghrysanthemum. - Novemberförfattningen - Novembermeteorer, November stjärnfall. Se Stjärnfall. - Novembertraktaten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Novelli - Novembertraktaten

88

karaktärsskådespelare har N. utmärkt sig för ovanlig
mångsidighet, högligen liffullt och intelligent
spel samt märkvärdig förvandlingsförmåga. Bland hans
roller må nämnas Harpagon, Shylock, Otello och Hamlet.
E. F-t.

Novelli [nå-], Augusto, pseudonym Novellino, italiensk författare och journalist, f. 1867, har i det politiska lifvet spelat en roll som
grundläggare af det socialistiska partiet i Florens.
Med sydländskt starkt temperament, hvilket
gång på gång åsamkat honom fängelsestraff, har han
förfäktat sina idéer. N. har skrifvit ett tjugutal
komedier och egnar sig numera h. o. h. åt att skrifva
för teatern. Af hans arbeten må nämnas L’amore sui
tetti (1890), La vergine del Lippi (s. å.), Canto
de delinquente (1895), Ultimi drammi: Dopo,
II peccato (1899), Una scopa ondulatoria. N. har
uppsatt tidningen "II vero monello". H. N.

Novellino [nå-nå], pseudonym. Se Novelli, A.

Novellist (se Novell), författare af noveller.
- Novellistik, novelldiktning. - Novellistisk,
som är utmärkande för novellformen; i novellform.

Novello [nåuve’låu], Vincent, engelsk
musikförläggare, på fädernet af italiensk börd,
f. 1781 i London, d. 1861 i Nizza, grundlade 1811 det
berömda londonska musikförlag, som bär hans namn,
och tjänstgjorde som organist samt var medstiftare
af Philharmonic society, hvars konserter han ofta
dirigerade. N. gjorde sig känd eg. som utgifvare,
först af "A collection of sacred music" (1811),
därefter af en hel rad samlingsverk af engelska
och tyska mästare: Purcell ("Sacred music", 5
bd, 1829), Croft, Greene, Boyce, Haydn, Mozart,
Beethoven m. fl. Han uppsatte 1844 tidskriften
"Musical times", som ännu fortlefver. Efter hans
död fortsattes förlagsverksamheten af sonen Joseph
Alfred N. (f. 1810, d. 1896), som först lade an på
godtköpsupplagor. - N:s dotter Clara Anastasia N.
(f. 1818, d. 1908), blef en firad
sopransångerska, som sjöng i England, Tyskland,
Ryssland och Italien och prisades, framför allt i
oratorier, af Mendelssohn och Schumann. Hon gifte
sig 1843 med en grefve Gigliucci och drog sig 1860
tillbaka till privatlifvet. Om hans äldsta dotter,
Mary Cowden N., se Clarke, M. C. A. L.*

November (lat., af novem, nio), årets elfte
månad, räknades i den äldsta romerska kalendern
som dess nionde (däraf namnet). Dagarnas antal är
30. Månaden bildar öfvergångstid till den egentliga
vintern. Dess svenska namn är vintermånad; på danska
heter den slagtemaaned. Medeltemperaturen i Sverige
ligger emellan -9° (Karesuando, Jokkmokk) och + 5°
(Skånes sydvästligaste udde), medelnederbörden mellan
16 mm. (Karesuando) och 67 mm. (Göteborg).

Novemberblomman, bot. Se Ghrysanthemum.

Novemberförfattningen kallades den för Danmark och
hertigdömet Slesvig gemensamma författning, som
utarbetades af ministären Hall och sanktionerades
af Kristian IX 18 nov. 1863 samt var afsedd att
närmare binda Slesvig vid Danmark. Den gemensamma
representationen, riksrådet, skulle enligt denna
författning bestå af två genom omedelbara val bildade
kamrar (folketing och landsting, det sistnämnda valdt
enl. en hög valcensus) och taga under sin prof ning alla allmänna
ärenden, som icke blifvit uttryckligen förbehållna
de särskilda representationerna för Danmark och
Slesvig. Som Österrikes och Preussens jan. 1864
framställda fordran på novemberförfattningens
upp-häfvande icke efterkoms af danska regeringen,
gaf detta förstnämnda makter anledning att anfalla
Danmark. Då kriget medfört Slesvigs lösryckande från
Danmark, upphäfdes novemberförfattningen beträffande
Danmark 1866. E. Ebg.

Novembermeteorer, November stjärnfall. Se Stjärnfall.

Novembertraktaten är den vanliga benämningen på det
fördrag, som 21 nov. 1855 i Stockholm afslöts mellan
Sverige-Norge å ena samt Frankrike och England å
andra sidan. Krimkriget (se d. o.) medförde ett
lifligt intresse från västmakternas sida att draga
Sverige-Norge till sig, hvarvid Frankrike-väsentligen
leddes af önskan att snabbt afsluta kriget, medan
England mera allmänt afsåg att varaktigt försvaga
.Rysslands makt i Östersjön och att förekomma dess
utvidgningstendenser åt Ishafsku-sten. Erfarenheten
af Rysslands pretenderade inflytande på Sveriges
utrikespolitik, särskildt under den holsteinska krisen
efter 1848, samt af dess missnöje med den svenska
neutralitetsförklaringen af dec. 1853 gjorde Oskar
I böjd att söka motstod på annat håll, och i samma
riktning påverkades han äfven genom den från liberala
kretsar inom Sverige framförda skarpa kritiken
af 1812 års politik. Västmakternas alliansanbud
1854 förklarade Oskar I sig emellertid kunna taga i
allvarsamt öfvervägande endast under bestämda villkor,
främst att Österrike komme att aktivt inträda i
kriget. Då det under förra hälften af 1855 blef
fullt klart, att denna förutsättning icke skulle
uppfyllas, erbjödo i juli 1855 England och Frankrike
Oskar I ett fördrag, hvarigenom dessa makter skulle
garantera skydd mot ryska utvidgningsplaner mot norska
Finmarken. Förebild torde varit västmakternas fördrag
med Österrike i dec. 1854 om Italiens integritet;
vinsten vore, att det ryska inflytandet i Norden
hejdades och att åtminstone skenbart Sverige-Norge
anslöte sig till koalitionen mot Ryssland. Oskar I,
som vid denna tidpunkt var öfver-tygad, att kriget
komme att energiskt fortsättas,, mottog anbudet med
tillfredsställelse, men begärde, att fördraget skulle
garantera hela Sverige-Norges integritet gentemot
Ryssland. På denna basis undertecknades fördraget
å Frankrikes och Englands vägnar af dessa makters
sändebud i Stockholm, Victor Lobstein och Arthur
Magenis, å Sverige-Norges af utrikesstatsministern
frih. G. N. A. Ä. Stierneld. I detsamma förband
Sverige-Norge sig att ej till Ryssland afstå eller
med Ryssland utbyta eller låta Ryssland besätta någon
del af de Förenade rikenas områden samt att ej heller
åt Ryssland medge betes-, fiske- eller annan dylik
rätt inom sagda områden eller utmed svensk-norska
kusten. Ryska förslag i sådan syftning skulle genast
kommuniceras med Frankrike och England, hvilka då
till lands och sjöss skulle bistå Sverige-Norge med
tillräckliga stridskrafter för att kunna afvisa alla
dylika anspråk; dessa stridskrafters storlek skulle
casu eveniente bestämmas genom särskildt af tal. I
noter af s. d. förklarade Englands och Frankrikes
underhandlare, att de till Sveriges dispo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free