- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
93-94

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novgorod ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på grund af fredsslutet i Stolbova utrymde N. I det
af tsaren 21 juni 1618 utfärdade handelsprivilegiet
för svenska köpmän i Ryssland gafs dem en tomt
(30 famnar i längd och 20 i bredd) i Sofiastaden
i N. – 3. N. Litovskij. Se Novogrudok. –
4. N.-Sjeversk, stad i ryska guv. Tjernigov,
på högra stranden af den där segelbara Desna. 9,185
inv. (1897). – 5. Nizjnij-N. Se d. o.
1. (J. F. N.)

Novi 1. N. L i g u r e [nåvi ligore], stad
i italienska prov. Alessandria (Piemonte),
vid den viktiga väg, som från Genua leder genom
Bocchetta-passet till Podalen, och vid järnvägen
emellan Genua samt Alessandria och Milano. 13,006
inv. (1901; som kommun 17,588). Gymnasium,
lyceum, teknisk skola, bibliotek. - N. är en af
huf-vudorterna för Italiens sidenindustri och har
äfven bomullsspinneri. 15 aug. 1799 tillfogade de
förenade österrikarna och ryssarna under general
Suvorov vid N. franska armén under general Jou-bert
ett grundligt nederlag. Joubert stupade i början af
striden, hvarefter Moreau öfvertog högsta befälet.
(J. F. N.)

Novi [nåvi], Paolo de, doge i Genua, var en rik
färgare, som jämte sju andra män hade fått makten i
Genua, sedan franske konungen Ludvig XII:s guvernör
Fieschi blifvit fördrifven. Sedan Ludvig slagit den
genuesiska hären, flydde N., men blef stormdrifven
till Corsica, utlämnades till Frankrike och halshöggs
1507.

Novibazar (Novipazar, turk. Jenibazar, "nystad"),
stad i Serbien (före 1913 i turk. vilajetet
Kosovo), vid Ibars biflod Rasjka. Omkr. 12,000
inv. Staden är genom sitt läge af stor strategisk
vikt och behärskar vägarna mellan norra och södra
delen af halfön. Där låg i den äldre medeltiden
Rassa, hufvudort i landskapet Rascia l. Rassia,
det serbiska folkets stamort. Därifrån utgick ock
den sista stora serbiska dynastien, nemanjiderna. I
närheten af N. ligger den gamla kyrkan S:t Peter och
S:t Paulus, katedralkyrka i biskopsstiftet Rascia,
där stor-supan Stefan Nemanja 1143 öfvergick
från den romerska till den grekiska kyrkan.
(J. F. N.)

Noviciat. Se Novis.

Novikov [navikå’f], Nikolai Ivanovitj, rysk publicist
och boktryckare, f. 1744 i Moskovska guv., d. där
1818, var en kort tid militär. N. började sin
publicistiska verksamhet i Petersburg 1769 med
en satirisk tidskr. "Truten" (Drönaren), länge
en älsklingslektyr i alla samhällsklasser. Denna
följdes af den satirisk-moraliska veckoskriften
"2ivopi-sets" (Målaren) och "Kozelök" (Pungen), som,
riktad hufvudsakligen mot den franska smaken, väckte
mycken förargelse. Han utgaf vidare bl. a. ett ryskt
författarlexikon, det första i sitt slag (1772),
och ett Fornryskt bibliotek (10 dlr, 1773-84)
och samtidigt en mängd periodiska publikationer,
t. ex. en daglig tidning (för litteratur och
kritik). Under större delen af 1770-talet var han
den ende private tidnings- och tidskriftsutgifvaren
i Ryssland. N. gynnades på många sätt af Katarina
II. 1780 flyttade han till Moskva, där han på arrende
öfvertagit universitetets tryckeri och dess tidning,
"Moskovskija vjedomosti", och samtidigt eller efter
hvarandra utgaf åtskilliga tidskrifter och samlade
kring sig en krets af litteratörer. Han öppnade

flera boklådor, inrättade det första offentliga
biblioteket till fritt begagnande af allmänheten och
skänkte bort massor af böcker. Djupt religiös och
kontemplativt anlagd, råkade han småningom ic på en
mystisk riktning, som tog sig uttryck äfven i hans
förlagsverksamhet. I denna riktning öfvade en tysk
professor Schwartz på honom starkt inflytande. Både
N. och Schwartz voro ifriga frimurare. Tillsammans
stiftade de 1782 Vännernas sällskap med hufvudsakligt
syfte att verka för folkets upplysning. 1783 anlade
N. (jämte Lopu-chin) ytterligare två tryckerier och
stiftade 1784 Typografiska sällskapet, som inrättade
ännu flera sådana. Det utgaf uppbyggelseskrifter med
mystisk tendens jämte läroböcker och vetenskapliga
arbeten. Emellertid öfvergick kejsarinnan småningom
till en ny regim. Frimurarna hade hon länge betraktat
med misstroende. N. underkastades (1785) förhör, och
metropoliten i Moskva fick i uppdrag att granska
de af N. utgifna skrifterna. Bland 455-sådana
fann han likväl blott 6, som borde förbjudas, och
uttalade sig för kejsarinnan synnerligen gynnsamt
om N. Icke dess mindre blef N. 1792 fängslad "för
förbindelser med utländska hemliga sällskap". Hans
egendom konfiskerades, och han själf fördes
till Schliisselburgs fästning. Först efter Pauls
tronbestigning blef han, 1796, frigifven, fysiskt och
andligt nedbruten af ett hårdt fängelse-lif. N. kan
anses som grundläggare af en (relativt) oberoende
press som uttryck för den allmänna meningen i
Ryssland, och han är en bland den ryska litteraturens
mest betydande personligheter från 1700-talet.
Lll.

Novikov [navikå’f], Olga, född Kireev, rysk
politisk skriftställarinna, f. 1840 eller 1841,
har framgångsrikt arbetat för den ryska politikens
framställande i ljus dager i den engelska
pressen samt för ett närmande mellan England och
Ryssland. Bland sina engelska vänner räknade hon
bl. a. Carlyle, och på Gladstones uppfattning af rysk
politik torde hon ha utöfvat starkt inflytande. Utom
en mängd tidningsartiklar och tidskriftsuppsatser
(oftast signerade O. K.) har hon skrifvit Is Russia
wrong?
(1878), Friends or foes? (s. å.), Russia and
England
(1880) och Skobeleff and the slavonic cause
(1883). Jfr "Olga Novikoff, M. P. for Russia" (1909).
V. S-g.

Novikov [navikå’f], Jakoy (fr. Jacques Novi-cow),
rysk sociolog, f. 1849 i Kadi-keni, tillhör
den organisk-psykologiska riktningen inom den
nutida sociologien. Bland hans många på franska
utgifna skrifter må nämnas La théorie organique
des socié-tés (1899), Les luttes entré sociétés
humaines (3:e uppl. 1904), La justice et Vexpansion
de la vie (1905), Le probléme de la misére (1908)
och La critique du darwinisme social (1911).
S-e.

Novilärainskrifternas språk. Se Italiens f o r n s
p r å k, sp. 1072.

Novi Ligure. Se Novi.

Novimarov, ort i Kroatien-Slavonien, komitatet
Varaždin, 18 km. s. om Varaždin. 11,923 inv. (1900,
som kommun), serber.
J. F. N.

Noviodunum, städer. Se Nevers, Nyon och S o i ss o
n s.

Novio’magus, städer. Se Lisieux, Noyoc och S p e i
e r.

Novipazar. Se Novibazar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free