Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novgorod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnvägen går öfver floden på en 792 m. lång
bro. På grund af sitt gynnsamma läge (bl. a. bästa
utgångspunkten för resor till Altai-området)
har N. med säkerhet att vänta en lysande
framtid och har redan omkr. 60,000 inv.
J. F. N.
Novoradomsk, kretsstad i rysk-polska
guv. Piotrków, vid Wartes biflod Radomka och
järnvägen Warschau–Wien. 14,464 inv. (1900). Stora
järnverk och möbelfabriker (s. k. wienmöbler).
J. F. N.
Novorossijsk, hufvudstad i Svarta-hafsdistriktet i
Ciskaukasien, vid en vik af Svarta hafvet. 61,118
inv. (1911). Från N. utgår en järnvägslinje till
Vladikavkas-banan, och de nya hamnanläggningarna äro
genom järnväg förenade med petroleumdistriktet i
Kudakodalen. Stor handel i synnerhet med spannmål,
linfrö och naftaprodukter. N., en turkisk fästning
sedan 1772, blef ryskt 1812 (1820) och fick sitt
nuv. namn 1838. Det är Kaukasusområdets största
stad. Årliga exportens värde är 90–100 mill. kr.;
importen är obetydlig. (J. F. N.)
Novosiltsev, Nikolaj Nikolajevitj, rysk
statsman, f. 1761, d. 1836, uppfostrades hos
grefve A. S. Stroganov, hvars ogifta syster var
N:s moder. Han deltog i svenska kriget 1788–90 och
utmärkte sig i sjöslaget vid Björkösund (1790)
liksom ock under fälttåget i Polen och Litauen
1792–95. Efter fleråriga naturvetenskapliga studier i
London användes N. af Alexander I i flera politiska
värf, bl. a. vjd ordnandet af kreditväsendet
och de agrariska förhållandena i Livland och
Estland. 1805 skickades han i ett diplomatiskt
uppdrag till England och 1806 till Napoleon. Efter
brytningen med Frankrike återvände N. till Ryssland,
utnämndes till vicepresident i förvaltningsrådet för
hertigdömet Warschau och 1821 till generalkommissarie
i konungariket Polen under storfurst Konstantin
Pavlovitj. Hans förföljelser mot den polska ungdomen,
litterärt förevigade af Mickiewicz i 3:e delen af
"Dziady"-dikten, torde ha påskyndat utbrottet af den
polska resningen. Han flyttade från Warschau till
Petersburg 1831, blef medlem af riksrådet (1832)
och fick grefvetitel (1833). Större delen af hans
papper förstördes vid en eldsvåda i Warschau 1831. Af
A. I. Turgenev trycktes i "La Russie" (1847) hans
memorial till kejsaren om Litauens förening med Polen
1819 och hans polska konstitutionsförslag af 1820.
A-d J.
Novosybkov, kretsstad i ryska guv. Tjernigov. 15,480
inv. (1897; mest raskolniker). Realgymnasium med
landtbruksafdelning och flickgymnasium. Oljeslagerier
och handel med hampa och lin. J. F. N.
Novotjerkask, hufvudstad i De donske kosackernas
land, ligger på en kulle vid Tuslovs förening
med Aksai, en arm af Don, och järnvägen mellan
Kozlov och Azovska sjön. 53,828 inv. (1910). Staden
anlades 1805, när invånarna i kosackbyn (stanitsa)
Tjerkask (nu Starotjerkask, "gamla Tjerkask"), 37
km. sydligare, tvingades att lämna sina bostäder vid
stränderna af Don på grund af de ofta förekommande
öfversvämningarna. Vattenbrist var på 1830-talet
nära att föranleda stadens flyttning till annan ort,
men 1863 anlades en 30 km. lång vattenledning, som
förser staden med dricksvatten. Staden är säte för
donska kosackhärens förvaltning och för ärkebiskopen
af Don samt har ett gymnasium för gossar och ett för
flickor, kosackjunkerskola, kadettskola jämte flera lägre skolor. Monument
öfver kosackhetmanerna Platov och Baklanov samt
Väst-Sibiriens eröfrare Jermak. Industrien, som
inskränker sig till fabrikation af ljus, tegel,
brännvin, vin och tobak, är tämligen obetydlig,
men handeln (export af spannmål, vin och trävaror
samt import af manufakturalster) är ganska liflig. I
trakten odlas mycket vin och finnas stora stenkolsfält
(vid Grusievskija). (J. F. N.)
Novousemsk l. Novyj Usen, kretsstad i ryska
guv. Samara på Kirgisstäppen, vid floden Usen. 13,475
inv. (1897). Den har två stora årsmarknader, till
hvilka kirgiserna drifva ofantliga boskapshjordar.
(J. F. N.)
Nowowie’jski, Franciszek, pseudonym för polske
författaren Fr. Gasiorowski (se d. o.).
Nowowie’jski, Felix,’ polsk-tysk tonsättare, f. 1875
i Wartenburg (Ermeland), utbildad i Berlin och
Regensburg, var kompositionslärare och kor-dirigent
i Berlin till 1909, då han kallades till Krakau
som direktör för musiksäliskapet och anförare för
symfonikonserterna där. Han har komponerat oratorier,
symfonier, operan Quo vadis (efter Sienkiewicz’
roman), körer, sånger m. m.
Novum (tes t a m e n t u m), lat., nya
testamentet. Ofta begagnas Novum om ett exemplar
på originalspråket (grekiska). -. Novum e m eggens,
ett nytillkommet faktum rörande en sak i fråga.
No’vus, lat., ny. - Novus h om o. Se H o m o.
Nowy Dwör (ry. Novyj dvor), stad i Polen,
guv. Warschau, vid Bugs utflöde i Weichsel. 7,252
inv. (1897). Vid N. lät G. 0. Stenbock i sept. 1655
med ingenjör Traumans hjälp befästa sitt s. om
Bugs mynning slagna läger och slog 22 s. m. på
högslätten ofvanför N. den till 18,000 man
uppgående masuriska adeln. I juni 1656 befäste
hertig Adolf Johan och Wrangel vid N. sitt
denna gång n. om Bugs mynning på den platå, där
Novo Georgievsk sedan byggts, anordnade läger.
L. W:son M.
No’vyj, nofvaja, nofvoje, i sammansättningar nov-och
novo-, ry., ny, ingår i en mängd ryska ortnamn.
Novyj Gprodok. Se Novogrudok.
Novy Jicin [-ji’jin], tjechiska namnet på staden
Neutitschein (se d. o.).
Novyj Margelan. Se M argelan.
Novyj Usen. Se Novousemsk.
Nowy Sacz [sats], stad. Se S a n d e z.
Nowytarg, po. Se N e u m a r k t 3.
Nox, lat., natt; en gudomlighet (se Ny x).
No’xa, lat., rom. rättshist., skadegörande handling,
särskildt af slaf eller fyrfota djur, stundom äfven
sådan skada själf eller ersättning därför. Härom
gällde i den romerska rätten särskilda regler.
M. F-r.
Noya [nå’ja], stad i spanska prov. Coruiia (Galicien),
nära Ria de Muros y N. 9,791 inv. (1900). Tillverkning
af läder och papper. J- F. N.
Noyades [no>aja’d], fr. (dränkningar),
barbariska exekutioner genom dränkning under
franska revolutionen, i synnerhet de, som under
skräcktiden 1793 företogos i Nantes på befallning
af konventskommissarien C a r r i e r (se denne)
och hvarvid på 4 månader 15,000 människor skola ha
bragte om lifvet.
20 b. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
