Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nubb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Nubiska öknen-Nubit
106
sedermera under flera århundraden höll stånd mot
muhammedanismen, också egt en kristen litteratur på
sitt eget språk, men om denna litteraturs beskaffenhet
har man ingenting vetat. 1906 upptäcktes emellertid
i Kairo några från öfre Egypten härstammande fragment
af ett par pergamenthandskrifter, innehållande delar
af en öfversättning af nya testamentet och en hymn
till Kristi kors, båda på nubiska språket. De båda
handskrifterna anses härstamma från 900-talet och
äro skrifna med grekiska bokstäfver af den typ,
som användes i kopti-ska manuskript, jämte några
särskilda tecken för sådana ljud, som icke ega någon
motsvarighet i grekiskan. Som nubierna i våra dagar
aldrig skrifva sitt modersmål, utan endast arabiska,
finnes icke någon nubisk litteratur från senare
tider. Den första vetenskapliga undersökningen af den
moderna nubiskan påbörjades af Lepsius redan 1842-46,
men resultaten af hans forskningar publicerades
först långt senare. På 1870-talet före-togo Reinisch
och svensken Almkvist, oberoende af hvarandra,
vetenskapliga resor i Nubien, från hvilka ett
synnerligen rikhaltigt material hemfördes, så att
nubiskan numera är ett af de bäst kända språken
i Afrika. Nubiskan omfattar tre hufvud-dialekter
(från n. till s.): kenzi, mahassi och dongo-läwi,
af hvilka den mellersta bestämdt skiljer sig från
de båda andra. Det nära sambandet mellan kenzi och
dongoläwi förklaras däraf, att invånarna i norra
Nubien urspr, invandrat från Don-gola. Nubiskan
är ett synnerligen välljudande och rikt utveckladt
språk. Det eger de vanliga vokalerna a, i, M, e, o
( = å), nasalerade vokaler motsvarande de franska,
diftongerna ai, au och följande konsonanter: k,
t, p; b, d, g’, c (tj, kj), y (dj, gj); h, j, f,
w (engelskt); s, z (tonande s), 5 (J), z (franskt
j); l, r, n, n (spanskt), fi (pj. Därvid är dock
att märka, att h saknas i äkta nubiska ord och att
p icke är ursprungligt, utan förekommer endast i
sådana fall, där det genom sandhi utvecklats ur &,
t. ex. bab, jäb, fader, ack. Mppi, jäppa (af bäb-ki,
fäb-ka). Till sin allmänna byggnad påminner nubiskan
om de ural-altaiska språken, t. ex. turkiskan. Bestämd
artikel och grammatiskt genus saknas, relativsatser
ersättas genom omskrif-ningar, och propositioner
och konjunktioner uttryckas genom postpositioner,
som vanligen styra genitiv. Hos substantiven
användes den enkla stamformen som nom., t. ex. kö,
lejon, terim, räf. Genit. bildas med -n, -in,
t. ex. kö-n, term-in, objektiv (dat., ack.) med
-ga (-ka) i mahassi, -gi (-ki) i kenzi-dongoläwi,
t. ex. kö-ga, terim-ga. Då substantivet åtföljes
af ett adj., fogas kasusän-delsen endast till
det senare, t. ex. nog dawwi, "det stora huset",
genit. nog dawwi-n, ack. nog dawwikka. Pluralis
har ändelserna -f, -rf, -gu, -nkji, t. ex. nög-i,
nög-ri, term-i, kö-gu, kö-nkji. Pronomina person.,
demonstr. och interrog. böjas på samma sätt som
nomina. Verbalflexionen är utomordentligt rikt
utvecklad. Suffixet -a# (-an) bildar inkoativa,
t. ex. mas, seré, god, mas-a/), seré-an, bli god, -§
(-fr) frekventativa, t. ex. tog, ff om, slå, tog),
ffomir, slå flera (vid objekt i pluralis), -kir
kausativa, t. ex. tok-kir, låta slå. Prefixet äg-
uttrycker fortvaro, t. ex. äg-tög, oupphörligt slå,
sammansättningen med fi (bu) tillstånd, t. ex. kaww,
öppna sig, kus, öppna,
kawwafi, kusbu, stå öppen, till skillnad från det
rena passivet kawwirdah kuskat, öppnas. Dessutom
kunna de flesta nubiska verb utvidgas med suffixen
-ös, -ed, hvilka ej nämnvärdt inverka på betydelsen,
t. ex. tög-ös, tög-ed, och dessa bildningar kunna
sedan kombineras på olika sätt, t. ex. tok-kir-öy
(frekventativt kausativ med suffixet -ös). Två enkla
tempora bildas med olika perso-naländelser: pres. ai
tögir jag slår, fr tögnam, du slår o. s. v. och
aorist ai tögis, jag slog, fr togo-nam, du slog
etc. Perfektum och pluskvamperf. bildas af en stam med
suffixet -ko och futurum af presens med prefixet /a-
(bi-) t. ex. ai ja-tög-ir jag skall slå. Dessutom
förekomma äfven andra bildningar med betydelse af
futurum. På samma sätt användes fa- (bi-) med aorist
i betydelse af futurum exaktum. Imperativ bildas af
själfva stammen, t, ex. tog, slå!, konditionalis
genom suffixet -k med växlande vokaler. Particip
har ändeisen -f (-il, -1), t. ex. mah. tögi,
kenzi-dongol. $ om-il, slående. Negationen uttryckes
genom en särskild negativ konjugation, t. ex. ai
tög-mun, jag slår icke, ai tög-kummun, jag har icke
slagit. - Jfr om nubiskans släktskapsförhållanden:
Zetterstéen, "Den nubiska språkforskningens historia"
(i "Skrifter utg. af K. Human. vet. samf. i Uppsala",
XI, 4), Reinisch, "Das persönliche fiirwort und die
verbalflexion in den chamito-semitischen sprachen"
(1909) och "Die sprachliche stellung des Nuba"
(1911). Rörande fornnubiskan och de nyfunna fragmenten
af kristen litteratur se Schäfer och Schmidt,
"Die ersten bruchstucke christlicher literatur in
altnubischer sprache" (1906) och "Die altnubischen
christlichen handschriften der königl. bibliothek
zu Berlin" (1907), samt Budge, "Texts relating
to Saint Mena of Egypt and ca-nons of Nicaea in a
nubian dialect" (1909, öfv. af Griffith i "Journal of
theological studies", X, 545 ff.). Det moderna språket
behandlas af Reinisch, "Die Nuba-sprache" (1879,
grammatik, texter och ordbok), Lepsius, "Nubische
grammatik mit einer einleitung iiber die völker und
sprachen Afrikas" (1880, innehållande grammatik,
öfv. af Markus’ evangelium på mahassi-dialekten -
utgörande 2:a uppl. af en af infödda utarbetad, 1860
utg. öfv. - och utförligt lexikon), de Rochemonteix,
"Quel-ques contes nubiens" (i "Mémoires de 1’institut
égyptien", II), Almkvist, "Nubische studien im Sudan
1877-78" (utg. af Zetterstéen 1911, grammatik, texter
och ordbok), Zetterstéen, "Theoldest dictionary
of the nubian language" (i "Le monde oriental",
I, 227 ff.), "Some parts of the New Testament
translated into modern Nubian by a na-tive" (ibid.,
III, 76 ff. och 237 ff.) och "Arcangelo Carradori’s
ditionario della lingua Italiana e Nubiana", I-II
(omfattande bokstäfverna A-C, ibid. V, 42 ff.,
137 ff.) samt Schäfer och Junker, "Bericht iiber
die von der kgl. akademie der wissenschaften
in den wintern 1908-09 und 1909 -10 nach Nubien
entsendete expedition" (i "Sit-zungsbericht der
kgl. preuss. akad. d. wiss.", 1910, 31). Under
Schäfers ledning ha de fyra evangelierna öfversatts
till kenzi af nubiern Samuel Ali Hisen (Berlin, 1912).
K. V. Z.
Nubiska öknen. Se Nubien, sp. 102.
Nubisk vildåsna. Se Häst d j uren, sp. 172.
Nubit, forntida stad. Se O m b o s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
