- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
115-116

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nulla poena sine lege ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

115

Numenios -Numider

116

makt, försyn, gudaväsen. - Numen a’dest. Se
Innocue vivito, numen adest.

Numenios, grekisk filosof från Apamea i Syrien
under senare hälften af 2:a årh. e. Kr.,
tillhörde senantikens eklektiska platoniker,
i det att han sammanförde platonska och
pythagoreiska föreställningar. Af hkns
skrifter finnas kvar endast fragment (utg. i
"Fragmenta philosophorum grsecorum", 1868).
S-e.

Numenius, zool. Se Spofsläktet.

Numenon. Se Numen.

Numerälia, lat. Se Räkneord.

Numeri, det latinska namnet på 4:e Mose bok. Se
Pentateuken.

Numerianus, Marcus Aurelius, son af romerske kejsaren
Carus och yngre broder till Garinus, blef kejsare
dec. 283 e. Kr. och mördades 8 månader därefter
på återtåget från Persien. Han säges ha varit
litterärt bildad och älskvärd i sitt uppträdande.
&. Tdh.*

Numerisk (af lat. numerus, tal, antal), som har
afseende på bestämda tal. - Numerisk ekvation. Se
Ekvation. - Numeriskt värde af en reell storhet kallas
den positiva kvadratroten ur storhetens kvadrat. För
en positiv storhet är det numeriska värdet således
lika med storheten själf, för en negativ sådan
åter lika med storheten med ombytt tecken. En reell
storhets numeriska värde sammanfaller med dess modyl
(se d. o. 2).

Numerisk apertur (förk. Num. ap.). Se Apertur

Nu’mero, plur. Nu’meris. Se n : o.

Numers, von, svensk-finsk adlig ätt, härstammande
från den i Lybeck födde borgmästaren och burggrefven
i Narva Lorens Numers, som 1653 adlades. Ätten
immatrikulerades 1818 på finska riddarhuset, och
en gren af densamma har blifvit immatrikulerad på
riddarhuset i Riga. Sedan 1836 har ätten ej varit
representerad i Sverige.

1. Hedvig Konstantia Fredrika von N., författarinna,
född Ehrenstam, f. 18 okt. 1830 i Karlskrona,
d. 24 sept. 1863 i Stockholm, var dotter till
sedermera statsrådet J. F. Ehrenstam. Hon erhöll en
synnerligt vårdad upp-iostran samt uppväxte delvis
under inflytande af gustavianska traditioner, som
hennes moder inhämtat under mångårig bekantskap med
Leopold. Hon egnade sig till en början åt dramatiskt
skriftställen och debuterade 1855 med en öfv. från
franskan och ett originallustspel, Den orientaliska
frågan. Men egentligt uppseende väckte först hennes
nästa stycke, På Gröna Lund (1856), en skildring
ur lifvet från det gustavianska tidehvarfvet, med
Bellman som hufvudfigur. Det gafs såväl i Stockholm
som i landsorten under flera år. Mindre lycka gjorde
hennes prisbelönta täflingsstycke Andra tider, andra
seder (lustspel med sång i 5 akter, 1857). Flera
andra, dels original, dels bearbetningar för
scenen, äfvensom bidrag till kalendrar, tillhörde
dessa och närmast följande år. 1858 gifte fröken
Ehrenstam sig med protokollssekreteraren i finska
senaten K. J. 0. von Numers och bosatte sig i
Helsingfors. S. å. utkommo hennes Dikter och 1859
teaterstycket Ett äfventyr i Humlegården under Carl
Israel Hallmans tid. Sedan var hon mest sysselsatt
med romaner och noveller, af hvilka flera
mottogos med bifall. Efter hennes död utkom ett
par arbeten.

2. Gustaf Adolf von N., son af en syssling till den
föregåendes man, finländsk dramatisk författare,
f. 21 mars 1848 i Vasa, d. 2 febr. 1913, student
1869, egnade sig till en början åt jordbruk och
var landtbrukare i Ilmola socken. 1883 inträdde
han i statsjärnvägarnas tjänst, blef 1888
stationsinspektor i Suinula samt 1894 i Bennäs, från
hvilken plats han 1903 af politiska orsaker tvangs
att afgå. Därefter var han uppsynings-man vid Pilppa
kanal i Heinävesi och sedan 1908 stationsinspektor
vid Kannus station. Som dramatiker debuterade N. 1888
på Finska teatern med det historiska skådespelet
Erik Puke, som följdes af Klaus Kurk och liten Elin
samt Striden vid Tuukkala. Ännu mer känd och populär
blef N. genom sina lustspel, Bakom Kuopio och Pastor
Jussilainen, hvilka tidsbilder i den burlesk-komiska
genren otaliga gånger blifvit uppförda i Finland
och vunnit framgång äfven i Sverige. Svagare var
N:s senaste lustspel, Snälla flickor (1897), ett
försök att imitera de tyska possen-fabrikaten. Af
N:s Dramatiska arbeten ha utkommit 2 dlr:
"Bakom Kuopio" (1892) och "Striden vid Tuukkala"
(1893; en kvasifortsättning Tuukkas son 1903). N:s
öfriga stycken föreligga tryckta endast i finska
öfversättningar. 1. -ni.* 2. A. H.

Nu’merus, lat. (plur. nu’meri), tal, antal; nummer. -
Gramm., en sådan grammatisk kategori inom såväl
nominal- (och pronominal-) som verbalböjningen,
hvarigenom ett antal betecknas. Man skulle kunna
föreställa sig, att antalet af numerus-beteckningar
kunde på något sätt bestämmas af tal-begreppen i
allmänhet, så att man kunde erhålla grammatiskt ental,
tvåtal, tretal o. s. v. I allmänhet ha dock språken
i detta fall stannat vid att skilja mellan ental,
lat. singuläris (som har afseende på en; Varro), och
flertal, lat. pluralis (som har afseende på flera;
Quintilianus). I de äldre indoeuropeiska språken fanns
allmänt äfven en annan numerus, nämligen duälis,
tvåtal, som i de olika språken småningom mer eller
mindre dött ut (se Duälis). I allmänhet bestämmes den
grammatiska numerusskillnaden af olika ändelser eller
i öfrigt olika former: gata, gator- broder, bröder:
rike, riken, jag kallar, vi kalla, o. s. v. Numerus
har liksom alla grammatiska kategorier utvecklats
ur vissa psykologiska förhållanden. Antag, att
ett ord hufvudsakligen (eller endast) kunde tänkas
som ett, så kunde det hända, att det med afseende
på sin form blef bestämmande för bildningen af
vissa ords singularisformer (samma sak om duälis
och pluralis). Oftast sker denna utveckling
af grammatiska kategorier genom inflytande af
sammanhörande ords kongruens. Om vi ha ett kollektiv
(d. v. s. psykologisk plural), t. ex. eng. people,
och det genom psykologisk inverkan så ofta förbindes
med verbet i plur., att det småningom kännes som en
pluralis, likställd med andra händelsevis befintliga
grammatiskt kännetecknade pluraler, så kan det
anses genom inverkan af kongruensen ha blifvit en
plural. People, liksom sv. folk, kännes också närmast
som en plural. K. F. J.

Numerär (lat. nu’merus), antal.

Nu’mida, zool. Se Pärlhönsen.

Numider. Se Ka b v ler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free