- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
145-146

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Guinea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1906 förnyad, konvention mellan Frankrike och England
styras öarna af en fransk-engelsk kommission. Det
finnes dels franska, dels engelska, dels blandade
domstolar på dem. 1905 bodde 225 engelska och 417
franska undersåtar på N. Utrikeshandeln drifves
hufvudsakligen på Numéa och Sydney samt har ett
årligt värde af omkr. 53,000 pd st. i import och
43,000 pd st. i export (majs, kopra, kaffe, vanilj
och svafvel). Öarna erhöllo 1774 sitt namn af Cook,
som upptäckte större delen af dem, medan spanjoren
F. de Quiros 1606 höll den af honom upptäckta största
ön för det länge sökta Terra Australis och därför gaf
den namnet Australia del Espiritu Santo. (J. F. N.)

Nya Holland är ett äldre namn på den australiska
kontinenten, som numera kallas Australien. Den
förste, som upptäckte detta land, var holländaren
Willem Janszen, och sedan sågs det ofta af holländska
ostindiefarare. Det nya landet kallades N., hvilket
namn numera fått vika för det på sätt och vis äldre
namnet Australien (se A u-s t ra lie n, sp. 465).
J. F. N.

Nya holländska vattenlinjen, benämning på den för
Nederländernas försvar förberedda, 60 km. långa
ställning emellan Muiden vid Zuiderzee och Gorinchem
vid Waal, i hvilken man vill upptaga försvaret
mot en fientlig invasion från ö. N:s styrka ligger
hufvudsakligen i ett framför hela fronten liggande
och i medeltal 6 km. bredt öfversväm-ningsområde,
som med hjälp af slussanläggningar kan sättas
under vatten och blott s. ö. om Utrecht och på
ömse sidor om Lekfloden är afbrutet af smala torra
terrängremsor, som tillåta offensiva företag. Dessa
remsor ligga 13 km. från hvarandra och den södra
20 km. från ställningens högra flygel. Framför
öfversvämningsområdet ligger i n. fästningen
Naarden (se d. o.) och vid Waal de framskjutna
befästningarna vid Gorinchem såsom brohufvud. Dessa
fyra punkter bli sålunda de taktiskt viktiga,
under det att mellanposterna äro endast spärrar vid
vägarna eller skydd för sluss-byggnaderna. Bakom
ställningen gå Zederikkana-len mellan Waal och Lek
samt Merwedekanalen från Lek till kusten, men en
längsgående järnväg och större torra platser för
förläggning af starkare reserver fattas ännu. Mellan
Muiden och Utrecht, 21,5 km., bildar öfversvämningen
7 bäcken, och där finnas 7 spärrposter: Uitermeer,
Hinterdam, Kijk-uit, Spion, Tienhoven och Maarsseveen
och där-bakom som centralpunkt det nya fort
Nieuwersluis, hvilket tillika tjänar Amsterdam
som framskjutet fort. Forte j vid Utrecht närma
sig Lek på 3,s km. afstånd. Vid denna flod ligger
i n. Vreeswijk och därframför en position af 4
km. front med hufvud-verken Honswijk på högra och
Everdingen på vänstra stranden. Mellan Lek och Waal
ligger på ömse sidor om Linge Asperenställningen:
Diefdijk och Asperen på högra samt Nieuwe-Steg på
vänstra stranden. Fästningen Gorinchem på högra
Waal-stranden har på denna fort Vuren framskjutet
till öfversvämningsområdets östgräns, och på vänstra
stranden ligga här midt emot fästena Loevenstein
och Woudrichem som reduitposter åt en gördel
verk, som sträcka sig med 12 km. radie från Brakel
uppströms och till Steurgat nedströms om Gorinchem.
L. W:sonM.

Nya Hufvudsta, municipalsamhälle (enl. k. br.
16 okt. 1903) på Hufvudsta och Stora Alby egor i
Solna socken, Stockholms län, omkring Hufvudsta
station vid Västeråsbanan. Areal 29,44 har. 3,167
inv. (1912). Taxeringsvärde å fastigheter 2,900,000
kr. (1913). Fullständig stadsplan är utarbetad och
fastställd 1904, afloppsledning har anordnats, och
belysning erhålles från Sundbybergs elektricitetsverk.
Wbg.

Nya Idun, ett i Stockholm 7 febr. 1888, efter mönstret
af Idun (se d. o.), stiftadt fruntimmerssällskap. Det
sammanträder en gång i månaden, då litterära och
musikaliska föredrag hållas och konstutställning
eger rum.

Nya Irland, ö. Se Nya Mecklenburg.

Nya Island. Se G i le s land.

Nya Jerusalem. Se Salt lake city och Swedenborg, E.

Nya Kalabär. Se K a l a b a r.

Nya Kaledonien (fr. Nouvelle Calédonie). 1. Fransk
koloni i Stilla oceanen, mellan 158° och 170° ö. lgd
samt 17° 30’ och 23° 30’ s. br., består af hufvudön
N. samt af Loyaltyöarna (se d. o.), ö. om denna, och
de små Chesterfieldöarna (se d. o.) i v., hvartill
komma biöarna i n. v. (Huon- och Belepöarna) samt i
s. ö. (Kunie- l. Ile des pins). Äfven Wallisöarna
samt Hoorneöarna (se d. o.), alla belägna n. ö. om
Fidjiöarna, äro dependentier till N. Inberäknadt
dessa har kolonien en areal af 20,079 kvkm. med
56,700 inv. Kolonien styres af en guvernör, som
residerar i Numéa och biträdes af ett råd, bestående
af generalsekreteraren, generalprokuratorn (chef för
den judiciella förvaltningen), ofverbefälhafvaren
öfver trupperna, direktören för fängelseväsendet,
chefen för domän- och kolonisationsdepartementet
och två framstående invånare i kolonien, utsedda af
republikens president. Dessutom finnes ett folkvaldt
conseil général och i Numéa ett municipalråd. Kolonien
har en straffkoloni på den lilla kustön Nou, nära
Numéa. Sedan 1896 ha inga brottslingar deporterats
dit, så att deras antal är stadt i sjunkande och
utgjorde 1912 7,034, af hvilka 1,650 voro dömda
till straffarbete, 3,980 stodo under uppsikt
och 1,404 voro blott förvisade (relégués). De
franske kolonisterna äro ej många, trots att
hvarje fri invandrare erhåller ett jordområde af
24 har; däremot finnas omkr. 3,000 invandrare från
Java, Tonkin, Indien och Nya Hebriderna. Folkskolor
äro upprättade i de större orterna, både statsskolor
och enskilda (inalles 94 med 2,018 elever), och i
Numéa finnes en sekundär skola. Koloniens budget
1912 visade 3,97 mill. frcs inkomster och 3,7
mill. i utgifter. Frankrikes utgifter för kolonien
stego i budgeten för 1913 till nära 2,9 mill. fr.,
till större delen för deportationsväsendet. –
2. Hufvudön i nyssnämnda koloni (förr äfven kallad
Baladea, se d. o.). 16,712 kvkm. Invånarnas antal
(jämte Loyaltyöarnas) 50,680 (1911), hvaraf 28,075
infödingar. Ön ligger mellan 20° 5’ och 22° 19’
n. br. samt mellan 164° 4’ och 167° 29’ ö. lgd
och har en längd af 392 km. från n. v. till s. ö.,
medan bredden stiger till endast 35 km. Den omges
på de båda längdsidorna af 200–1,000 m. breda
barriär-ref, genom hvilka endast flodmynningarna
lämna fri genomfart. Endast i s. (vid Ile des pins)
saknas ref; på norra sidan fortsätter det 270 km. mot
n. v. – N. var sannolikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free