- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
181-182

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyblom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISi

Nyblom

rare vid katedralskolan. Han var under 1850-talets
senare år Uppsalaungdomens poetiska tolk vid
högtidliga tillfällen, deltog ock med lif och
lust i den glada studentorden S. H. T., i hvars
utveckling till ett litterär-musikaliskt sällskap
lian hade stor andel, diktade många skämtkväden
(t. ex. den i fa exemplar tryckta "Mina studier"),
stundom tonsatta af honom själf, var en ifrig
deltagare i studentsången ’särskildt i dess elitkör
O. D.) och senare en verksam och intresserad medlem
af Namnlösa studentsamfundet (se d. o.). I den af
fyra unga skalder 1855 utg. kalendern "Qvar-tetten"
offentliggjorde N. ett antal dikter, utgaf 1858
öfv. af T h. Moores "Irländska melodier" och 1860 en
större samling Dikter, som uppenbarade en ypperlig
verskonst. S. å. blef han docent i estetik under
Malmström. Med riksstatens resestipendium, ökadt
genom gåfva af en mecenat, företog han 1861 en längre
utrikes resa, som vidgade hans syn och skänkte honom
djup inblick i konstens värld. Kosan ställdes först
till Paris, där han bedref konststudier. Därefter
vistades han ett år i Italien och knöt där i de
skandinaviska konstnärskretsarna kära bekantskaper,
bl. a. med den utmärkte danske målaren Koed, hvars
dotter blef hans trolofvade. Som resultat af dessa
resor föreligga dels Konststudier i Paris (1863),
dels skriften .Om den antika konsten och dess
pånyttfödelse ’1864), dels, och framför allt, den
samling af hans urspr, i pressen meddelade resebref,
som kallats Bilder från Italien af Carlino (1864,
ny tillökt uppl. 1883 under titeln Ett år i södern-
dansk öfv. s. å.), hvilken utmärkes för frisk och
personlig uppfattning af söderns natur, folklif
och konst. Efter hemkomsten fick N. fullt upp att
göra. Han föreläste 1864 i Stockholm öfver konst,
utgaf Nya dikter (1865), hvaribland de präktiga graf
dikterna öfver fadern och öfver Malmström samt ett
antal erotiska dikter. 1865-68 utgaf han "Svensk
litteraturtidskrift", där han meddelade ett antal
-estetiska uppsatser och litterära kritiker, ihärdigt
förande "den sunda realismens" talan. Efter Malmströms
död (1865) förordnades N. att uppehålla den estetiska
professuren och utnämndes, efter att ha utgett
afh. Om innehåll och form i konsten (1866) samt Två
pr of f öreläsning ar, 1867 till professor i estetik,
litteratur- och konsthistoria vid Uppsala universitet,
en befattning, som han innehade till 1897. N:s
lärarverksamhet var utomordentligt framgångsrik. Han
var en sällsynt liffull föreläsare, hans föredrag
var väckande, det hvi-iade en konstnärlig friskhet
däröfver; han blef aldrig pedant. Särskildt
intresserade honom de konsthistoriska föreläsningarna,
och på detta område betecknade hans undervisning
en nyhet i svenskt universitetsväsen. Djupare
specialforsk-iiing var icke egentligen hans sak,
men han intresserade sin åhörarkrets för sitt ämnes
stora drag och intresserades själf, så snart någon
af hans lärjungar kom med något nytt uppslag, och
långt ifrån att strängt vidhålla de äldre spekulativt
estetiska synpunkterna i ämnets studium, som gällde
under hans egen studietid, visade han förstående
iör dess utveckling till en öfvervägande historisk
vetenskap. Vid sidan af sin verksamhet i Uppsala
höll han populära föreläsningsserier i Stockholm och
Göteborg. Han företog studieresor till Finland,

Tyskland, Frankrike (1809), Italien QS77), Holland
och Belgien (1884) samt Paris och London (1886). -
Under sin professorstid och senare utgaf N. följande
arbeten: Estetiska studier (2 samlingar, 1873 och
1884), hvaribland särskildt märkes den utmärkta
essay öfver Runeberg, som urspr, inledde den af
N. ombesörjda "svenska folkets upplaga" af dennes
samlade skrifter, John n Tobias Sergel, Sveriges
största konstnärssnille (1877), Minnen af tonskalden
A. F. Lindblad .ISSO), C. J. Adelcrantz (1890),
F. W. Scholander (1898) och Fredrika Bremer (1902)
- de fyra sistnämnda i Svenska akadrs handlingar,
vidare Sköii-hetslärans hufvudbegrepp (ibid., 1893)
samt Till J. L. Runebergs minne (ibid.. 1904) och
Upsala universitets konstsamlingar, beskrifvande
förteckning (1898). På diktningens område utgaf
N. Vers och prosa. Gammalt och nytt (1870)," en
tolkning af William Shaksperes sonetter (1871),
den märgfullt karakteristiska minnessången öfver
Georg Stiern-hielm (1872), Valda dikter (1876), de
förträffliga öfversättningarna Dikter från främmande
länder (1876), vidare Rim och bilder (1904),
där bl. a. den ståtliga minnesdikten "Anno 1593",
skrinen till 1893 års jubelfest, förekommer, samt
en öfv. af Nobelpristagaren Fr. Mistrals "Miréio"
(1904). som är vida underlägsen hans tidigare
tolkningar af poetiska verk. Dessutom öfversatte han
på prosa en hel rad arbeten, särskildt af amerikanska
humorister (Mark Twain m. fl.), äfvensom arbeten i
konst- och litteraturhistoria. Under många år var
han konstkritiker i "Post- och inrikes tidningar",
hvarjämte han författade ett utomordentligt stort
antal biografier öfver utländska konstnärer
och estetiska artiklar i Nordisk familjeboks
l:auppl.(fr. o. m. bd IV). Efter hans död utkom
En sjuttioårings minnen I-II (1908), där han
älskvärdt, liffulit och med den åldrade vises milda
blick skildrat sin barndoms- och studenttid samt
sin första mannaålder t. o. m. 1867. - N. vardt
led. 1866 af Göteborgs vet. o. vitt. samh., 1879
af Svenska akad., 1884 af Mus. akad. och 1889 af
Human, samf. i Uppsala samt hedersled. 1881 af
Akad. för de fria konsterna. 1888 kreerades han
till hedersdoktor i Bologna. Han var synnerligen
verksam medlem af byggnadskommittén för uppförande
af Uppsala nya universitetshus 1878-87 och af
Uppsala domkyrkobyggnadskommitté 1885 -93. Han
-ar led. af 1880 års k. teaterkommitté. Då 1900
Nobelinstitutionen trädde i verksamhet, blef N. medlem
dels af Svenska akad:s Nobelkommitté, dels, 1901,
af dess Nobelinstitut (för italiensk litteratur),
befattningar, som han innehade till sin död. 1911
restes öfver honom af vänner och lärjungar en
minnesvård på Uppsala kyrkogård med en Orfeusbild
utförd af hans mås f. Lundberg. Jfr P. Hallström,
"Inträdestal i Svenska akad.", samt uppsatser af
K. Warburg i "Idun" (1902) och af K. G:son Bere i
"Ord och bild" (1907).

2. Helene Augusta N., den föregåendes hustru,
dansk-svensk författarinna, f. 7 dec. 1843 i
Köpenhamn, dotter till professorn vid danska
konstakademien Jörgen R o e d, gifte sig 1864 och
bosatte sig då i Uppsala. I början af 1870-talet
uppträdde hon med noveller i "Ny illustrerad
tidning". De voro ursprungligen skrifna på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free