- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
183-184

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyblom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1S3

Nyboder-Nybom

184

danska, men omflyttades på svenska före publiceringen
och mottogos med erkännande. Samlade i bokform
(Noveller af H., 4 bd, 1875-81), ha de äfven
öfversatts till danska (4 bd, 1881-85) och
tyska. De följdes af berättelsesamlingarna
Qvinno-öden (1888, öfv. till da. och ty.), Dikt och
verklighet (2 bd, 1890, da. öfv. 1891), Fantasier
(1896), romanen Högvalla (1907; 2:a uppl. 1909)
och ungdomsberättelserna Kusinerna (1910) och
Väninnorna (1912). Stor framgång har hon haft
som själfull och fantasirik sagoförfattarinna
med samlingarna Dei var en gång (2 bd, 1897-98;
flera uppl.), Sn sagokrans (1903) och Sagor (1908),
som öfversatts till danska, tyska och engelska. I
bunden form har fru N. offentliggjort Digte (1881),
Nye digte (1886), Digte (1894) och Nye og gamle digte
och dikter (1910), burna af innerlig stämning och
rytmisk fulländning. Bland hennes stycken för scenen
kunna nämnas Det ringer! (1902), En trasslig härfva
(1904), Hämnd (s. å.), / sista stund, En musikkur och
Porträttet (alla 1910). Dessutom har hon Skrifvit ett
mycket stort antal essayer och kåserier i litterära,
konstnärliga och kulturella ämnen, lik-se» allt hennes
författarskap vittnande om djup och rik bildning,
själfständig uppfattning och personlig stil. Hon
uppbär sedan 1908 ett af statens fCrfattarsti
pen dier.

3. SvenHalfdanN., de föregåendes son, operasångare,
f. 26 mars 1868 i Uppsala, blef 1885 student,
1887 underlöjtnant samt 1891 löjtnant vid Upplands
regemente (i hvars reserv han kvarstod All 1903)
och 1892 gymnastikdirektör, praktiserade som
sjukgymnast i Frankrike 1893-99 samt studerade
sång i Paris för Padilla y Ramos (senare i Berlin
för Lilli och Marie Lehmann och i Stockholm för G.
Bratt). Sedan 1900, då N. debuterade på K.
teatern i Stockholm som Don José i "Carmen", har han
varit anställd vid vår opera-soen samt förordnades
där 1913 till regissör och till föreståndare för
operaskolan, där han från 1910 undervisat i
scenisk framställning. Sedan 1908 är han lärare i
deklamation vid Musikkonservatoriet. Hiad som brister
N:s tenorröst i naturlig klangfägring har uppvägts af
utvecklad böjlighet, expansiv kraft i höjdtonerna,
rytmisk eldighet, intelligent diktion samt nära
öfverensstämmelse mellan det sångliga och det
dramatiska uttrycket. Bland hans 56 roller må
nämnas Tannhäuser, Siegmund i "Valkyrian", Canio i
"Pajazzo", Rodolphe i "Bohéme", Cavaradossi i
"Tosca", Simson i ’^Simson och Delila", Pedro i
"Tiefland", Herodes i "Salome" och Gudmund Alf son
i "Gillet på Sol-kaug". Gästspel har N. gett i
Helsingfors, Bergen och Köpenhamn. Han har
verkställt goda öfversättningar af libretterna
till flera operor, W. a. "Bohéme", "Tosca",
"Madame Butterfly", "Werther" och "Tiefland",
skådespel af Rostand f’L’Aiglon") och Verhaeren
("Filip II") m. m.

4. Ellen N., den föregåendes syster,
författarinna. Se Lundberg, J. T., sp. 1383.

5. Knut Magnus ("Manasse") N., den föregåendes
broder, skådespelare och regissör, L 13
juni 1870 i Uppsala, blef student där 1888, utbildade
sig vid Dramatiska teaterns elevskola 1893-95,
idkade sångstudier för J. Forsell m. fl., tar anställd
som skådespelare vid Dramatiska teatern 1895-97,
vid Vasateatern 1898-1903 och

1905-08 samt är förste regissör där sedan
1908. Som vissångare till luta sjöng han Bellman
och folkvisor m. m. på en turné genom de nordiska
länderna 1903-05. N. är ordf. i teaterföreningen
T. T. (Thalias tjänare) sedan dess stiftande 1902 och
tog initiativet till frågan om Wennerbergs-statyns
åstadkommande i Uppsala (1907-12). Han har med smidig
förmåga utfört 138 roller (mest komiska), öfversatt
operetter och lustspel, komponerat visor och med
rosenrödt studenthumör författat Uppsalasångarnas
Parisfärd 1900 (1900; 3:e uppl. 1901), "Uppsala
är bäst". Skolpojks- och studentminnen (1908;
2:a uppl. 1913), minnesteckningen Ivar Eggeri
Hedenblad (1910) och "Hör J Orphei drängar" (0. D:s
60-årshistoria, 1913).

6. Ture Lennart N., den föregåendes broder, målare,
f. 15 sept. 1872 i Uppsala, studerade vid Göteborgs
musei skola 1891-92 och vid konstakademien 1892-98,
målar hufvudsakligen svensk natur och har utfört
dekorativa väggmålningar i östra elementarläroverket
i Göteborg (Badande gossar och Botanisk utfärd,
1912). - Hans hustru, Olga Maria N., född Lundberg,
f. 17 maj 1872 i Göteborg, har studerat i Göteborg,
Frankrike och Florens, målar porträtt och landskap
och har äfveo utfört förtjänstfulla kolteckningar.

1. K. W-g. 2. B-n B. 3 o. 5. B. P-t.

Nyboder, ett kvarter på nordöstra sidan af
Köpenhamn, bestående af långa rader af små låga
hus, som äro bostäder åt flottans fasta manskap och
några officerare. N. anlades 1636 af Kristian IV och
utvidgades på 1700-talet, så att det slutligen upptog
15 har, men 1853-78 nedrefvos stora delar, hvarefter
grunden såldes till byggnadstomter. Nu återstår
blott den mindre hälften? med 3,500 inv. Också har
den forna säregna prägeln hos nybodersfolkene nästan
utplånats. E. Ebg.

Nybom, Johan, skald, f. 8 dec. 1815 i Uppsala,
d. 23 maj 1889 i Västerås, var son af en skomakare
och tullvaktmästare. N. väckte redan som gymnasist
uppmärksamhet för sin poetiska be-gåfning, och då han
1835 blifvit student och vunnit ett af Hwasser utsatt
poetiskt pris i Upplands nation, blef han snart en af
Uppsalaungdomens flitigaste poeter, särskildt anlitad
som tillfällighetsdiktare. Han besatt stor formtalang
och trädde i Tegnérs och nyromantikernas fotspår. 1838
utkom hans första större dikt, Byron i Grekland, i
hvilken han gaf uttryck åt sin sympati för den store
engelske skalden och för hans frihetskamp. S. å. vann
han Svenska akad:s andra pris för Aminas sång ur
täflingsskriften "Sista natten i Alhambra". N. blef
under den tid, som följde, i hög grad exponent för
de rörelser, som fyllde studenternas håg, svärmande
för studentidealen, lätt hänförd, alltid redo att
tolka hvad som låg ungdomen om hjärtat i klangfulla
högstämda verser. Han var poetisk medarbetare i
tidskr. "Eos" och i kålen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free