Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny-Grekland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dor, nasaler) och af, ef före de tonlösa
ljuden. Konsonanter: kappa, pi,tau - fngr. k, p, t-ljud, så
ock i ngr. utom i förb. xr, ni = ty. cht, ft, samt
VT = nd, fin = mb och yx (d. v. s. vy.) merendels
= ng (båda ljuden hörbara); %, (p, $ = fngr. kh,
ph, th (båda ljuden hörbara) äro i ngr. tonlösa
spiranter = ty. ch, sv. /, eng. th (i think), utom
förbindelserna ox = sk, 0$ = st, 99$, v& = ft, %& =
ty. cht-, y, /?, d = fngr. tonande medier (sv. g,
b, d) beteckna i ngr. spiranter: y med två ljud,
såsom ty. gr i tag e (dagar) före de s. k. hårda
vokalerna och före kons. samt såsom sv. j före de lena
vokalerna, £ _ = sv. v, d = eng. th (i the), dock
ej i förbindelse med nasaler, då yy (d. v. s. vy) =
ng (båda ljuden hörbara), Hfi = mb, vd = nd (vanlig
beteckning för alla tre förbindelserna resp. ^JT,
yy, vr); då alltså explosiva medier i ngr. förekomma
endast i förbindelse med föregående nasal, användes
i främmande ord för fristående sådana beteckningarna
pn, vr, yse (fj,n£rjq = turk. be j; vra^a - dame,
*avrio = it. addio, "adjö"); £ = fngr. ds 1. zd,
ngr. fr. lent s (z) eller intervokaliskt nordtyskt s
(i rose o. d.). Med afseende på likvida, nasaler
och spiranter f. ö. finnes ej någon nämnvärdare
skillnad vare sig från de forngrekiska eller svenska
motsvarande ljuden. I öfrigt förekomma rätt många
ljudförändringar, såsom bortfall af konsonanter,
me–tates, vokalprotes, vokalinskott, vokalbortfall
o. s. v. -. I afseende på formläran består den
största af vikeisen från f om grekiskan i förlust
till största delen af en mängd former (t. ex. dualer,
infin., opt., oftast perf. o. s. v.) och uppkomsten
af analytiska uttryckssätt (t. ex. futur. medelst
olika omskrifningar). - Satsbyggnaden är lösare
och bragt i närmare öfverensstämmelse med andra
moderna mera analytiska språk. - I lexikaliskt
hänseende har språket undergått flera betydande
förändringar, dels genom förlust af gamla och
upptagande af främmande ord från flera håll,
dels genom förändring i betydelsen af det från
forngrekiskan ärfda materialet. - F. ö. märkes, att
ny grekiskan alldeles uppgifvit stafvelsekvantiteten
som bestämmande för språkets prosodiska och rytmiska
karaktär, d. v. s. den har upphäft skillnaden mellan
betoning och stafvelselängd. - Som ofvan är nämndt,
uppgingo de gamla munarterna uti eller undanträngdes
af det vulgäridiom, som födt ny grekiskan. Emellertid
borde man kunna vänta, att de gamla dialekterna
på mera afstängda orter skulle utvecklat sig
tämligen ostörda af de utjämnande inflytelserna. I
vidsträcktare mening kan detta sägas endast om
den s. k. zakonskan, som hufvudsakligen utgör en
direkt utveckling af den gamla lakonskan, äfvensom
några andra enstaka direkta dialektutvecklingar,
vanligen mest lokaldialektiskt bevarande af äldre
ordförråd. Däremot måste naturligtvis snart inom
det unifierade vulgäridiomet visa sig tendenser till
dialektskillnader. Dessa äro dock ännu mindre skarpa,
och f. ö. äro de moderna grekiska dialekterna ännu
alltför litet undersökta för att tillåta något säkert
uttalande. Naturligtvis bli indelningarna delvis olika
alltefter de olika ljudlagarnas och företeelsernas
verksamhetsområde och utbredning. Med afseende på den
i nygrekiskan ljudlagsenligt uppkomna spiranten y .(=
j) skulle nygrekiska språkområdet kunna in-
delas i 1) jastlandsgrekiskan, med inskott af y endast
efter en vokal (t. ex. åxovyco af fngr. åxovco),
2) Sporadernas grupp, med y-inskott endast efter en
spirant (t. ex. dovhsvyco af fngr. dovfaixo), och 3)
Cykladernas grupp, med inskott efter både vokal och
spirant, allt naturligtvis före en följande vokal.
Den språkvetenskapliga behandlingen af medel-och
nygrekiskan har hittills med få undantag varit
högst ringa och värdelös. För sin tid storartade,
men enastående voro de språkliga arbetena af Koraes
och Maurofrydes. F. n. är i Grekland G. N. Chatzidakes
(professor vid universitetet i Aten) den, som gjort
sig mest förtjänt om nygrekiskan och ställt dess
studium på en riktig bas af exakt forskning genom
en hel rad. af arbeten, bland hvilka må nämnas
"Einleitung in die neugriechi-sche grammatik"
(1892) och "Die sprachfrage in Griechenland"
(1905). F. ö. märkas bland tyskar G Meyer, Blass
("Uber die aussprache des grie-chischen", 3:e
uppl. 1888), Deffner, K. Foy och K. Krumbacher,
W. Meyer-Liibke (i "Commentar der grammatik von Simon
Portius"); bland italienare Morosi. F. ö. märkes
den i Paris bosatte greken Psichari ("Essay de
grammaire historique néogrecque", 1888, och andra
arbeten). Bland grammatiska arbeten - företrädesvis
af praktisk art - må nämnas: A. Jeannarakis,
"Neugriechi-sche grammatik" (1877), och Legrands
"Grammaire néo-grecque" (1883) samt Mitsotakis,
"Prak-tische grammatik der neugriechischen
schrift- und umgangssprache" (1891), Wied, "Die
kunst, die neugriechische sprache schnell und
leicht zu ler-nen" (i "Kunst der polyglotten",
XI). Vetenskapliga anspråk fyller A. Thumb,
"Handbuch der neugriechischen volkssprache" (2: a
uppl. 1910). - Bland ordböcker intar ännu Somaveras
"Tesoro" (italiensk och nygrekisk, Paris 1709) det
förnämsta rummet. Därjämte må nämnas Jeannarakis
"Deutsch-neugriechisches wörterbuch" (1883) och
Legrand, "Dictionnaire grec moderne-francais et
fran^ais-grec möderne" (1882-85), båda dock ganska
ofullständiga. K. F. J.
Ny-Grekland. Se Grekland 2.
Nygård, herresäte i Lofta socken, Kalmar län,
synnerligen vackert belägen vid Gamlebyvikens
nordligaste del, Dynestaviken. 5 mtl (N., Gursten,
Hvalstad i Gamleby m. m.) med en egovidd af 1,638 har,
hvaraf 336 har åker. Tax.-v. 260,000 kr. (1912). Det
bebyggdes som sätesgård af mecklenburgaren Albrekt
Styke, hof vitsman på Stäkeholm på 1420-talet, egdes
sedan af hans systerson, riddaren Arent Bengtsson (Ulf
1. Panter) och tillhörde sedan medlemmar af släkterna
Bielke, Gyllenstierna, Soop, Sparre, Bonde, d’Otrante
och de Maré. 1882 ingick det i A.-b. Ankarsrums bruk,
och 1894 såldes det till v. häradshöfding K. Tillberg,
som nybyggt, förbättrat och förskönat egendomen.
Nyhammar, bruksegendom i Grangärde socken, Kopparbergs
län, vid N. station vid linjen Ludvika - Vansbro
af Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg. Den
omfattar två bessemerugnar, smältsmedja med 7
härdar, grofvalsverk, gjuteri och mek. verkstad,
manufakturamedja, sågverk, hyfleri och snickerifabrik,
kvarn, tax. till 385,800 kr. (1912) samt jordbruks-
och skogsegendomar, utgö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
