Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 237-238 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyköping ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 6. Nyköpings slotts ruiner.

Utom af slottsbefästningen, så länge den vidmakthölls,
försvarades staden äfven af några ”skärskansar”,
hvilka, hvar gång nöden kräfde, iståndsattes,
men dessemellan fingo förfalla. 1756 utdömdes
emellertid dessa skansar som ”onyttiga och förfallna”,
men 1808 föreslogos fältverk på norra udden af
”Skanslandet” och på midtemot liggande fastland, men
arbetena härmed blefvo knappast påbörjade. Något
längre ut i farleden låg Hasselö skans (se d. o.).
Ehuru sålunda ej direkt befäst, hade staden dock
fått dela öden med slottet, men repade sig emellertid
snart efter den senaste förödelsen. Sedermera
har staden pröfvat skiftande öden; genom stambanans
dragning öfver Flen kom staden att ligga i
en afkrok, och icke ens tillkomsten af
Oxelösundsjärnvägen, som likväl åstadkom anknytning till
statsbanenätet, och en utmärkt uthamn på en half
timmes afstånd, kunde strax framkalla någon
snabbare tillväxt, men N. synes nu, tack vare
industriens uppblomstring som följd af förbättrade
kommunikationer, ha inträdt i ett skede af kraftig
utveckling. – I N. äro födda bl. a. K. Karlsson
Gyllenhielm, Johan Skytte och N. Tessin d. y.

Litt.: V. Örnberg, ”Samlingar till beskrifning
om N.” I (1862), H. O. Indebetou, ”Nyköpings
minnen” (1876), och ”N:s stads handlingar”
(1909 ff).
C. W–r.

Nyköpings domsaga, Södermanlands län,
omfattar tre tingslag, Jönåkers och Rönö härads,
Hölebo härads och Daga härads samt motsvarar
Nyköpings och en del af Gripsholms fögderi. 2,604
kvkm. 46,542 inv. (1912).

Nyköpings gästabud kallas den svekfulla
handling konung Birger Magnusson 1317 begick i
Nyköping mot sina bröder, hertigarna Erik och
Valdemar, genom att trolöst bemäktiga sig deras
personer, likasom de själfva öfverfallit och fängslat
honom 1306 i ”Håtunaleken”. Den s. k.
Erikskrönikan skildrar händelsens förlopp. På konungens
inbjudning infunno sig hertigarna i Nyköping,
utan att lyssna till de varningar, som gåfvos dem.
De undfägnades rikligen och gingo om natten –
det var natten till 11 dec. – till hvila i slottet,
hvaremot man under förevändning af bristande
utrymme inkvarterade deras följe i staden. Senare
på natten väcktes hertigarna af inträngande
väpnade män, funno snart allt motstånd vara lönlöst,
grepos och sattes i stock och bojor. På morgonen
fängslades äfven deras följe. Krönikan framställer
drottning Märta och drotsen Johan von Brunkow
som konungens tillskyndare vid detta tillfälle. Saken
fick emellertid för Birger en helt annan utgång,
än han afsett. Ty, ehuru hertigarna aldrig
återvunno friheten (de dogo i fängelset, sannolikt först
på sommaren 1318), framkallade tilldragelsen en
folkresning mot konungen, och han förlorade för
alltid den tron han hoppats befästa genom denna
illbragd.

Nyköpings kanal, en planerad farled från
Båfven, Yngaren och Långhalsen m. fl. sjöar i
Södermanland, genom Nyköpingsån till hafvet jämte
bileder från Naten till Båfven och från Forssjö
bruk till Yngaren. På initiativ (1903) af
kanslirådet H. Tigerschiöld har planen för företaget
utarbetats af majoren Fr. Enblom. Kostnaden,
frånsedt sistnämnda biled, har beräknats till 2,9 mill.
kr. Slussarna skola bli sex med en storlek af 2
m. djup, 6,5 m. bredd och 38 m. längd. Det
tillämnade trafikområdet omfattar 27 socknar. Genom
kanalföretaget skall äfven möjliggöras reglering af
det stora vattensystemet, medförande åt jordegarna
trygghet mot öfversvämningar och för vattenverksegarna
betydligt ökad kraft vid vattenverken. I
anledning af företaget bildades 1912 Nyköpings
kanalaktiebolag, som, sedan beräknadt kapital
tecknats af kommuner och enskilda, hos K. M:t anhållit
om äskande hos riksdagen af statsanslag och statslån
för företaget. (Ansökningen är ännu beroende på
K. M:ts pröfning.) Redan änkedrottningen
Kristina d. ä. lät 1626 påbörja en slussbyggnad vid
Harg i Nyköpingsån. Gustaf II Adolf fortsatte
arbetet, som dock ej bragtes till fullbordan. I
början af 1800-talet framlade överstelöjtnanten K. P.
Hällström förslag till en båtled om 5 fots djup
från Yngaren till hafvet. 1839 uppgjordes af
öfverstelöjtnanten J. Edström förslag till en 6 fots
farled från Yngaren genom Långhalsen och Båfven
till Mälaren. Dessa förslag, omarbetade af majoren
K. A. Olivecrona för kostnadernas nedbringande,
ledde icke till någon påföljd.

Nyköpings landsförsamling. Se Nikolai
församling 2.

Nyköpings län. Se Södermanlands län.

Nyköpings revir af Östra öfverjägmästardistriktet
omfattar Jönåkers, Rönö, Hölebo, Oppunda och
Villåttinge härad af Södermanlands län samt är
indeladt i tre bevakningstrakter. Det omfattade vid
1910 års slut 23,985 har allmänna skogar, hvaraf
tre kronoparker om tillhopa 3,553 har.
S–r.

Nyköpings västra kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar de nio pastoraten Björkvik; Halla med
Vrena; Kila; Lunda; Nyköpings västra stadsförsamling
med S:t Nikolai; Kvarsebo; Råby-Rönö
med Bärbo; Stigtomta med Nykyrka; Tuna med
Bergshammar och Tunaberg. 1,104 kvkm. 27,054
inv. (1912).

Nyköpings västra stadsförsamling tillhör Strängnäs
stift, Nyköpings västra kontrakt. 5,555 inv. (1912).

Nyköpingsån, Södermanlands största vattendrag,
har sin upprinnelse i mellersta Närkes skogsbygd,
där Tisaren (99,5 m. ö. h., 14,5 kvkm.) kan anses
som dess egentliga källsjö, rinner under namnet
Svennevadsån till Sottern (71 m. ö. h., 28,1 kvkm.)
och med benämningen Brefvensån till Ölångsjön,
där den kommer in i Södermanland, genomflyter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>