Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 261-262 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyon ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plåtslageriverkstäder, bensinbolagets och det
svensk-amerikanska petroleumbolagets cisterner
samt nära Kullsta station ett hundratal bostadshus
(flera egna hem); handels- och bostadsområdet, där
tjänstemän vid

Fig. 2. Festsal i "kasinot" vid Nynäs hafsbad.

fabrikerna och arbetare bosatt sig samt flera kvarter
upptagas af yrkesidkare, handelsbutiker, villabolagets
kontor, telegraf- och telefonstation, postkontor,
apotek, skolhus, kapell, hotell, pensionat,
handelsträdgårdar m. m.; samt längst i s. själfva
villastaden, begränsad i v. af Nickstaviken
med Hamnviks mar, i ö. af Gårdsfjärden och
i n. af järnvägslinjen. Utefter hafsstranden mot
ö. går en delvis i berget sprängd mycket prisad väg,
Strandvägen, med vackra utsikter öfver fjärdar och
öppna hafvet. Det vidsträckta området företer
en sällsynt omväxling i naturmotiv; naturliga
lundar af allehanda löfträd, barrskogsvegetation,
slipade hällar eller stupbranta klippväggar, väldiga
springor och rämnor, grottor och jättegrytor.
På vägbyggnader har bolaget nedlagt omkr. 150,000
kr., belysningen ombesörjes af N:s elektriska
a.-b., vatten af utmärkt beskaffenhet erhålles
öfverallt tomterna, afloppsledningar anläggas
i de tätare bebyggda delarna af köpingen.
Norr om Oskarsbron är båthamn, där K. svenska
segelsällskapet har ett mindre klubbhus, och n.
därom ångbåtshamnen med kajer (3–7 m. vattendjup)
för frakt- och passagerarbåtar, som underhålla
regelbunden förbindelse med Visby (en gång
om dagen), Oskarshamn, Västervik, Borgholm, Riga
och Windau m. fl. platser. De olympiska
spelens segelvecka 1912 var förlagd till N.
Hamnen är isfri och tillgänglig för de
mest djupgående fartyg. Denna omständighet
drog tidigt uppmärksamheten till N. Redan på
1850-talet uppstod tanken att anlägga en järnväg
dit från hufvudstaden, och i början af 1860-talet
var frågan därom mycket aktuell. I slutet af 1898
erhöll Järnvägs-a.-b. Stockholm–Nynäs koncession
på järnvägsbyggnaden. Ett år senare köpte
A.-b. Nynäs villastad af Nynäs gårds egare den
nuv. köpingens mark. Folkmängden var 1912 2,148
pers. och hade 1913 vuxit till omkr.
3,000 pers. Taxeringsvärdet var sistn. år 516,000
kr. på jordbruksfastigheter (tillhör, sistnämnda
bolag) och 6,060,700 kr. på annan fastighet, hvaraf
191,100 kr. på bevillningsfria fastigheter (bl. a.
skolhus, epidemisjukhus, blindhem). Köpingens
inkomster för 1912 uppgingo till 30,635
kr. och dess utgifter (oberäknadt dem för kyrka)
till 39,657 kr. Tillgångarna vid 1912 års slut voro
upptagna till 306,593 kr., skulderna till 204,399
kr. Utdebiteringen för 1913 är fastställd till
kr. 6,20 per bevillningskrona, däri inberäknade äfven
utgifter för kyrkliga ändamål.
Wbg.

Nyon [nia7], ty. Neuss, lat. Colonia Julia equestris
1. Noviodunum, stad i schweiziska kantonen Vaud,
vid Genévesjön och järnvägen mellan Geneve och
Lausanne. 4,893 inv. (1910). I närheten ligger slottet
P r a n g i n s, förr tillhörigt Josef Bonaparte,
nu en märisk brödraförsamling, som från Lausanne
flyttat sin skola dit. (J- F. N.)

Nyord, liten dansk ö i Ulvsund, mellan Själland och
Mön. Egen socken. 346 inv. (1911).

Nypels [nipärls], Jean Servais G u i 1-laume, belgisk
jurist, L 1803, d. 1886, blef 1835 e. o. professor i
civilprocessrätt och rättshistoria i Liége och 1839
ord. professor i kriminalrätt där. 1848 insattes han
i en lagkommission, som på grundval af den dittills i
Belgien gällande franska "code pénal" utarbetade den
nu gällande belgiska strafflagen af 1867, och utgaf Le
code pénal beige, interprété principalement au point
de vue pratique (3 dlr, 1867-84). Dessförinnan hade
han offentliggjort Le droit pénal francais progressif
et comparéy code de 1810 et lois modificatives (1863),
hvartill han fogat en katalog på de bästa skrifter,
som beröra kriminalrätten och processen i brottmål,
med titel BiUiothéque choisie du droit criminel.
<N- S~S.)

Nypers. Se Ni p er t z. Nypersiska. Se Persiska
språket. Nypersiska riket. Se Persien. Nyplatonism,
Neop la ton irsm (af grek. nefos, ny), en
filosofisk skola, som i 3:e årh. e. Kr. grundlades i
Alexandria och därifrån utbredde sig öfver den dåtida
kulturvärlden, - en efterblom-string af den grekiska
filosofien under orientaliskt inflytande. De hit
hörande tänkarna använda pla-tonska begrepp och
tro sig vanligen vara trogna anhängare af Platon,
men aflägsna sig från honom framför allt dels
genom ett från Orienten stammande panteistiskt
åskådningssätt, enligt hvilket det absoluta är ön
abstrakt enhet och den ändliga världen emanationer
därifrån i olika grader af fullkomlighet ända
ned till materien, hvilken fattas som det ondas
princip, dels genom en från samma håll härstammande
teosofisk mysticism med religiöst hufvudintresse.
Karakteristiskt för riktningen är ock försöken
att genom allegorisk omtydning uppvisa
åsiktens öfverensstämmelse med olika religioners
grundbegrepp. Under det att världsda-naren,
demiurgen, i äldre åsikter fattades som
Gud själf, framträder med uppfattningen af
materien som ett ondt en tendens att fatta
honom som skild från det godas princip,
hvarför han nedsattes till en gud af
lägre rang eller rent af som det ondas princip. -
Som föregångare till nyplatonismen kan man
betrakta n y-py tha gore ismen (se d. o.) och
F i lon (se denne). Huvudrepresentanten är P l
o t i n o s (se d. o.). Dennes lärjunge är
Porphyrius (se d. o.). Dessa räknas till den
alexandrinska neo-platonismen. Denna efterföljes
af en syrisk och en atensk neoplatonism, den
förra representerad af lamblichos (se d.
o.), kejsar Julianus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>