Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 267-268 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyon ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"stationer", sju stenpelare med reliefer ur
passionshistorien. – Staden har 2 gymnasier (det
ena inrättadt af Melanchthon 1526), realgymnasium,
handels-, industri-, konstslöjd-, byggnads- och

Fig. 2. S:t Lorenzkyrkan.

musikskolor, 2 realskolor, ett stadsbibliotek med
omkr. 110,000 bd samt stadsarkiv (båda i det gamla
dominikanklostret). Bland samlingar i konst och
vetenskap må nämnas Germanska nationalmuseet

Fig. 3. Gamla hus vid Pegnitzfloden i Nürnberg.

(Germanisches museum) i det forna
kartusianklostret, en vetenskapligt ordnad anstalt
för samlande och bevarande af källor till Tysklands
kulturhistoria, en af de största kulturhistoriska
samlingarna i Tyskland, jämte bibliotek, arkiv
och gravyrer. Andra framstående samlingar äro
bajerska industrimuseet med mönstersamling,
bibliotek, mekanisk-teknisk, kemisk-teknisk och
elektro-teknisk afdelning, och bajerska järnvägs-
och postmuseet (1899). För det konstnärliga
intresset verkar A. Dürer-föreningen med permanent
konstutställning. – Ehuru ej af så stor relativ
vikt som förr, intar N. ännu en framstående plats
bland Europas industri- och handelsstäder. Industrien
sysselsatte
1907 i 12,397 verkstäder 99,100 arbetare. De
förnämsta alstren af densamma äro ritsaker,
färger, guld- och silfvertråd, bladguld och
bladsilfver, järnvägsmateriel, tobak, spelkort,
matematiska och fysikaliska instrument samt den
massa galanterivaror och leksaker af metall, trä,
horn och elfenben, som går öfver hela världen
under namnet "nürnbergkram". En stor del af
det kram, som exporteras från N., tillverkas
dock i Thüringen. Fabers blyertspennfabrik vid
Stein, Nürnbergbolagets stora maskinfabrik
och Zeltners ultramarinfabrik äro bland de
förnämsta i sitt slag i Europa. Konstslöjden är i
allmänhet högt utvecklad, och det af Burgschmiet
grundlagda bronsgjuteriet åtnjuter europeisk
ryktbarhet. Dessutom har staden ett betydande
järn- och metallgjuteri, stora kvarnar m. m. N:s
humlehandel är den största på kontinenten. Utom
af flera järnvägar (München–Bamberg,
Regensburg–Würzburg m. fl.) underlättas handeln genom
Donau–Main-kanalen. Järnvägen mellan N. och Fürth
(fullbordad 1835) var den första för persontrafik
afsedda järnväg i Tyskland, där ånga begagnades som
drifkraft. 1910 hade staden med (13) förorter och en
areal af 64,2 kvkm. 332,651 inv., hvaraf 93 proc. äro
protestanter.

I urkunderna nämnes N. först 1050. Utgångspunkten för
stadens utveckling var borgen. De hohenstaufenske
kejsarna gynnade staden på flera sätt, och Fredrik
II gaf den ett viktigt frihetsbref (1219). Sedan
slutet af 1100-talet voro grefvarna af Hohenzollern
borggrefvar af N., hvilka tyckas haft endast uppsikten
öfver slottet och icke någon myndighet öfver stadens
borgare. Titeln "borggrefve af N." bäres ännu af
hohenzollernas ättling tyske kejsaren. I början
af 1400-talet erhöllo borggrefvarna af N., som
under tiden (1363) stigit till rang af riksfurstar,
markgrefskapet Brandenburg i förläning, hvarefter
de sålde slottet i N. till staden. N. var ofta
säte för riksdagar. Under 1400- och 1500-talen
inföllo N:s storhetstid i politiskt hänseende
samt dess blomstring i konst och vetenskap genom
den nästan samtidiga verksamheten af Ad. Kraft,
Veit Stosz, Peter Vischer, M. Wohlgemuth och
A. Dürer, W. Jamnitzer, Hans Sachs m fl. Många af
den tidens viktigaste uppfinningar gjordes i N.,
såsom af fickur ("nürnbergägg"), luftbössor,
gevärslås, himmels- och jordglober, mässing,
tråddragning, pedaler, klarinetter o. s. v. (Bilder
af borgardräkter vid denna tiden meddelas å pl. II
till art. Dräkt.) Reformationen infördes 1525,
och N. blef en förkämpe för den nya läran. 23 juli
1532 slöts där den första religionsfreden mellan
protestanterna och katolikerna. I Trettioåriga kriget
ställde sig staden i jan. 1632 under Gustaf II Adolfs
skydd och uppmanades då af denne att förstärka
sina bristfälliga försvarsverk, som ej utgjordes
af annat än en gammal tornprydd ringmur och utanför
denna en svag jordlinje med några raveliner och ett
hornverk. Plan till ny stadsbefästning uppgjordes,
och svenskarna voro behjälpliga med fästningsarbetet,
som genast påbörjades. 22 mars hade Gustaf Adolf
emellertid lämnat N., men återkom i juni, då från
den 19 på några få dagar med borgarnas hjälp och
under ledning af Olof Hansson (Örnehufwudh) anlades
ett förskansadt läger, i hvilket Gustaf Adolf sedan
kvarlåg i flera månader (jfr Alte Veste). 8 sept.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>